Traumatisk sorg
I litteraturen förekommer ett flertal begrepp och teoretiska modeller för att beskriva komplikationer i samband med sorg; bland annat traumatisk sorg, förlängd sorg och komplicerad sorg. Den 21 februari bjuder Barnafrid in till en digital nätverksträff på tema traumatisk sorg.
Traumatisk sorg är en form av komplicerad sorg där traumareaktioner och sorg påverkar varandra och anpassning till förlusten. När det gäller barn och unga kan traumatisk sorg beskrivas som 1) förlust av en betydelsefull person under omständigheter som barnet uppfattade som traumatiska, 2) att barnet utvecklat posttraumatiska symtom och 3) att de posttraumatiska stressymptomen stör den normala sorgeprocessen på ett sätt som leder till en komplicerad eller atypisk sorgereaktion.
En potentiell traumatisk förlust kan vara ett plötsligt, oväntat och våldsamt dödsfall som självmord, mord, olyckor eller katastrofer. Det kan även handla om dödsfall efter skrämmande, utdragna eller akuta medicinska tillstånd, om den efterlevande tänker att dödsfallet skulle kunna förhindras och eller att den bortgångna led innan dödsfallet, samt om den efterlevande blev vittne till dödsfallet Konsekvenser av traumatiska förluster beskrivs i litteraturen hänga samman med både närhet i relation till den avlidna och omständigheter kring dödsfallet.
Poa Samuelberg, utredare och projektledare på Barnafrid
- Det är viktigt att inte ”sjukdomsförklara” vanliga sorgereaktioner hos barn och unga. Sorg är en normal och smärtsam reaktion på en påfrestande händelse och innebär ett ökat behov av stöd från omgivningen. Hur sorgen upplevs och tar sig uttryck kan kopplas till individens kultur och miljö. För de flesta följs den första tidens chock och krisreaktioner av en långsam bearbetning av känslor, ökad acceptans och anpassning till en ny livssituation, säger Poa Samuelberg.
Det är på samma sätt viktigt att uppmärksamma och identifiera barn som riskerar att utveckla komplicerade sorgereaktioner. För personer som inte upplever någon lättnad efter några månader, om sorgen är fortsatt intensiv långt efter förlusten och allvarligt påverkar livsfunktion i vardagen så kan tillståndet beskrivas som en komplicerad och ihållande sorgereaktion.
- Traumatisk sorg innebär i många fall att posttraumatisk stress står i vägen för sorgen och den eller de efterlevandes sorgebearbetning. Yrkesverksamma som i sitt arbete möter barn som drabbats av våld och andra potentiellt traumatiserande händelser tillsammans med en eller flera traumatiska förluster, behöver förstå de konsekvenser som det kan ha för barnets möjlighet till hälsa och utveckling, säger Poa Samuelberg.
Vikten av ett familje- och omsorgsperspektiv
En traumatisk förlust påverkar även ofta flera av barnets familjemedlemmar och familjens förmåga till känslomässig kommunikation och ömsesidigt stöd. Familjehemligheter, isolering, konflikter och bristfällig kommunikation i familjen är sådant som kan vidmakthålla symtom och hindra möjlighet till att bearbeta sorgen. Stöd till barn efter traumatiska förluster behöver därför alltid inkludera ett familje- och omsorgsperspektiv.
Vid posttraumatisk stress, det vill säga långvariga reaktioner efter potentiellt traumatiserande händelser innebär ett undvikande beteende och förhållningssätt till det som kopplas samman med traumat att rädslan och obehagskänslorna kvarstår. Det är ofta är lämpligt och ibland nödvändigt att behandla traumasymtom innan det går att hantera traumatisk sorg.
Förlängd sorgereaktion
Efter många års forskning har förlängd sorgereaktion lyfts fram som ett kliniskt tillstånd och fått en egen diagnos i WHO:s diagnostiska klassifikationssystem ICD-11, International Classification of Diseases. En svensk översättning av ICD-11 väntas bli klar 2025. Diagnosen Prolonged Grief Disorder omfattar vuxna. Internationell forskning visar att 7-10% av efterlevande drabbas, men förekomsten är betydligt högre bland sårbara grupper. I ICD-11:s förarbete av Prolonged Grief Disorder diskuteras motsvarande reaktioner hos barn och unga men tillräcklig forskning saknas ännu för att diagnosen ska omfatta den här målgruppen. För att diagnosticera kliniska tillstånd av förlängd sorgereaktion hos barn och unga kan idag ett annat diagnostiskt system användas, DSM-5, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Health Disorders.
Experter är eniga om att unga kan utveckla förlängda och kliniska tillstånd av sorg som innebär svårigheter att hantera konsekvenser av en förlust och som på lång sikt riskerar att hindra utveckling och hälsa. Framåt behövs såväl en tydlig definition av komplicerad sorg hos barn och unga, forskningsbaserade metoder för att identifiera de som riskerar att utveckla traumatisk sorg och förlängd sorgereaktion samt kunskap om effektivt stöd och behandling.
Temadag om traumatisk sorg
I Barnafrids seminarium om traumatisk sorg den 21 februari presenteras metodstöd översatt till svenska som kan användas i arbetet med barn och ungdomar vid traumatisk sorg. Två ledande experter och forskare inom området deltar i seminariet:
- Rita Rosner, professor och chef för enheten för klinisk och biologisk psykologi vid Catholic University Eichstatt-Ingolstad i Tyskland. Professor Rosner är klinisk psykolog och en av de ledande forskarna när det gäller trauma och sorg. Tillsammans med andra experter har hon tagit fram den nya diagnosen Prolonged Grief Disorder i ICD-11.
- Josefin Sveen, professor i klinisk psykologi, Centre for Crisis Psychology vid Universitetet i Bergen och gästprofessor i klinisk psykologi vid Uppsala universitet. Professor Sveen har intresserat sig för psykosociala aspekter av traumatiska och svåra händelser. Nuvarande forskning fokuserar på posttraumatisk stress och förlängda sorgereaktioner, samt interventionsstudier för att utvärdera psykosociala stödinsatser hos barn och vuxna efter en svår händelse.
Läs mer om traumatisk sorg
Barlé, N., Wortman, C. B., & Latack, J. A. (2017). Traumatic bereavement: Basic research and clinical implications. Journal of Psychotherapy Integration, 27(2), 127.
Cohen, J., Deblinger, E. & Mannarino, A. ( 2021). Behandling av trauma och traumatisk sorg hos barn och ungdomar. Natur & Kultur AB. Stockholm.
Kristensen, P., Dyregrov, K. & Dyregrov, A. (2023) Sorg och komplicerad sorg. Natur & Kultur AB. Stockholm
Rosner R, Comtesse H, Vogel A, Doering BK. Prevalence of prolonged grief disorder. J Affect Disord. 2021 May 15;287:301-307. doi: 10.1016/j.jad.2021.03.058. Epub 2021 Mar 26. PMID: 33812243.
