01 november 2023

Tillförlitlig, öppen och hållbar – så ska en ChatGPT för europeiska språk inklusive svenska bli. Det finns dock stora problem som behöver lösas för att komma åt nyttan i samhället.

Abstrakt AI-genererad bild med textrutor över elektronik och ansiktet av en robot
Bilden är skapad av Sara Läthén, Linköpings universitet, delvis med AI.

Marco Kuhlmann är professor vid Linköpings universitet och utvecklar metoder för att förstå och producera mänskligt språk med datorer. Han är del av ett projekt som koordineras av Linköping universitet och som precis beviljats cirka 70 miljoner kronor.

Foto Magnus Johansson – Alla blev lite slagna med häpnad när ChatGPT och senare GPT-4 släpptes. Det var väldigt fascinerande att de blev så bra när de tränades på så stora datavolymer. Helt plötsligt kunde de lösa uppgifter som de inte särskilt tränats för, säger han.

Men för att komma åt samhällsnyttan finns det stora problem som behöver lösas. Man ska kunna lita på modellerna, de ska lämna fakta och får inte hitta på saker. ChatGPT är väldigt bra på att producera grammatiskt korrekt och övertygande text, men modellen är inte tränad för att skapa text som är faktamässigt korrekt. Korrekthet och tillförlitlighet är därför bland det viktigaste som forskarna ska lösa i det treåriga forskningsprojektet som därför fått namnet TrustLLM. LLM står för Large Language Model och är benämningen på stora språkmodeller som ChatGPT.

Det går att jämföra med sökmotorer för att förtydliga problemet. Använder du en sökmotor behöver du fortfarande vara kritisk mot de resultat du får tillbaka. Med en sökmotor får du ändå flera alternativ och kan gå igenom listan med sökresultat och se vad som ser skumt ut, kanske någon opålitlig källa och så vidare. Du kan själv göra ett urval, men när du använder ChatGPT och de andra modellerna, får du inte alls någon möjlighet att på ett lika differentierat sätt fatta ett eget beslut om vilken källa du litar på.

Projektet ska komma till nytta både för invånare och industri och utförs i samarbete med organisationer från Tyskland, Island, Danmark, Norge och Nederländerna. Finansieringen kommer från EU:s nyckelfinansieringsprogram för forskning och innovation; Horizon Europe.

Språkmodellerna ska vara öppna

Ett stort problem med språkmodellerna som ChatGPT och andra är att de ägs av stora företag, ofta amerikanska, vilket skapar ett problem både ur ett samhällsperspektiv och ett vetenskapligt perspektiv.

– I takt med att språkmodellerna blir mer och mer kommersialiserade, har vi sett att företagen publicerar färre och färre detaljer kring hur de tränar modellerna, vilken data de använder för att träna dem och vilka metoder de använder. Det är där vi kan komma in med det här projektet nu, säger Marco Kuhlmann.

Han ser att forskarna nu kanske kan återskapa metoder som företagen eventuellt redan använder och framför allt att metoderna projektet utvecklar ska publiceras för att sedan bli kritiskt granskade av vetenskapssamhället.

Foto: Thor Balkhed Marco Kuhlmann tror att en av anledningarna till att EU vill satsa på TrustLLM-projektet är för att inte halka efter för mycket i utvecklingen. Projektet kan mynna ut i en nyckelteknologi som Europa kanske inte har lika mycket kompetens inom i dagsläget jämfört med exempelvis USA, framför allt inte i offentlig sektor. Kompetensen finns främst hos stora internationella företag som inte alltid är så transparenta. Hans förhoppning är att TrustLLM bidrar till att EU når upp till samma nivå, eller till och med får ett försteg.

Tekniken i projektet ska bli öppen och tillgänglig så att tekniken ska komma till nytta i många länder, på många företag och på en mängd olika sätt. Något som också är bättre ur ett ekonomiskt perspektiv, påpekar han. För att utveckla stora språkmodeller efter verkliga behov tittar projektet på ett antal konkreta tillämpningar inom medicin, media, fordon och mobilitet samt myndigheter.

– Vi har partners från både akademin och industrin och de kan dra åt samma håll här. Den här öppenheten är verkligen någonting som angår alla. Att vi deltar med industrin i projektet tror jag också är en anledning till att EU vill satsa på det här, säger Marco Kuhlmann.

Snabbt och hållbart verktyg som drar minimal mängd energi

Superdatorn Berzelius fotograferad med vidvinkel.Superdator. Foto: Thor Balkhed Att träna språkmodeller kräver mycket energi. Det är också dyrt att sköta driften av språkmodeller. Projektet kommer utveckla modellen så den blir så effektiv som möjligt för att det ska bli ett snabbt och hållbart verktyg som drar minimal mängd energi.

– Att effektivisera och få ner energibehovet under träning och fortsatt utveckling efter att en modell har tränats, tror jag är väldigt viktigt med tanke på både miljöpåverkan samt ur ett ekonomiskt perspektiv. Europeiska företag har inte samma resurser som de amerikanska stora företagen inom området, säger Marco Kuhlmann.

Etiskt förhållningssätt till träningsdata

Forskarna kommer träna språkmodellen på den största mängden text hittills inom europeisk artificiell intelligens, AI. Ett viktigt fokus för projektet är att ha ett etiskt förhållningssätt genom att ha koll på hur personuppgifter och upphovsrätt skyddas i textmängderna som används. 

– Vi jobbar på att lösa problem som hela forskarsamhället jobbar på och är intresserade av att komma vidare inom, vilket gör projektet spännande för mig. Jag kommer främst med forskningsperspektivet. Det är väldigt mycket grundforskning som behöver göras samtidigt som det finns starka ekonomiska incitament så det är verkligen en win-win, säger Marco Kuhlmann.

Avancerat ekosystem för nästa generations europeiska språkmodell

Teknikerna som projektet kommer utveckla ska egentligen vara språkoberoende men i slutet av projektet kommer forskarna ha tagit fram en modell för de germanska språken svenska, danska, isländska, tyska och holländska. Projektet skapas i ett sorts avancerat öppet ekosystem så att andra forskare sedan ska kunna ta vid, återanvända och utveckla vidare språkmodeller för andra europeiska språk. Ett mål är också att TrustLLM-projektet och det omgivande ekosystemet ska bidra till att göra interaktion mellan människa och maskin mer kontextmedveten, vilket kommer kunna användas i en stor mängd tillämpningar.

Målet är att de utvecklade modellerna ska bli de mest kraftfulla och pålitliga språkmodellerna i Europa och att projektet ska bli ett stort genombrott inom AI. Forskarna vill på så sätt bidra till att säkra Europas självständighet inom viktiga AI-tekniker och skapa ett nytt ramverk för europeiskt samarbete om stora språkmodeller. De vill skapa grunden för ett europeiskt centrum för stora språkmodeller och storskalig AI för att maximera den vetenskapliga, sociala och ekonomiska effekten. 

Fredrik Heintz, professor i datavetenskap vid LiU menar att det är avgörande för Europa att utveckla egna stora språkmodeller:

– Vi måste leda genom innovation, inte bara genom reglering. TrustLLM är ett viktigt steg mot storskaliga investeringar i Europa för att säkerställa att vi tar en aktiv del och driver våra värderingar i form av nya språkmodeller.

Professorerna Marco Kuhlmann och Fredrik HeintzDe två professorerna Marco Kuhlmann och Fredrik Heintz, på avdelningen Artificiell intelligens och integrerade datorsystem vid Linköpings universitet, är med och driver TrustLLM-projektet. Foto Lena Tasse.

Mer om artificiell intelligens på LiU

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.