En företagskonferens om IT och Fredrik Löfgren är inbjuden för att tala om robotar och artificiell intelligens.
Men så kom coronan emellan. Dags för utveckling, resonerade han.
Foto Lisa Öberg– Zoom känns så 10-tal! Jag har jobbat på distans nästan hela mitt yrkesliv och nu är det faktiskt 20-tal. Jag föreslog att hela konferensen skulle hållas i virtual reality, säger Fredrik Löfgren, forskningsingenjör och, framför allt, känd som LiU:s robotutvecklare nummer 1.
Eventbyrån hoppade (förstås) av och Fredrik Löfgren fick hela konferensarrangemanget i sitt knä.
– Jag var kanske lite stöddig. Men jag tyckte jag behövde ta mig an en utmaning, säger han.
Och det blev det.
– Minst tre veckors intensivt jobb fick jag lägga ned för att få allt att funka som jag ville.
Hemma i Lambohov byggde Fredrik Löfgren upp en virtuell konferensmiljö, med scen, publikplatser, läktare och de vanliga blomsterarrangemangen. Han ordnade fram kameramän som kunde navigera VR-kameror, tryckerier som kunde trycka virtuella beach-flaggor, ljudtekniker som kunde mygga talarna inuti VR-miljön.
Det kunde inte bli annat än succé.
Det blev det största VR-mötet som arrangerats i Sverige, med 300 deltagare som fick uppleva något de aldrig tidigare kunnat tänka sig. Ren magi. Som att befinna sig i en science fiction löd kommentarerna – trots att alla satt hemma i soffan med VR-glasögon på näsan.
– Deltagare fick göra sina egna avatarer utifrån sin egen självbild. De hade alla möjligheter att ändra på sådant som de inte gillar och göra sin drömreplika – själv passade jag på att få lite mer hår på skallen, det tycker jag kan behövas numera.
Fredrik Löfgren öppnade med en flygande entré in på scenen – det är ju inte så vanligt att man får göra det, kommenterar han – och efter tre timmar avslutades konferensen med sedvanligt men ovanligt konferensmingel.
– Man kunde teleportera sig och plötsligt stå vid just de deltagare man ville träffa, säger han och berättar att han också bjudit in till ölhäng i sitt eget virtuella kök.
Men var det inget som gick fel?
– Det skulle väl vara namnskyltarna jag gjort till deltagarna. Förnamn bara, så det blev en hel hop avatarer med samma namn. Det borde jag förstått innan, säger han och skrattar.
Namnen fixade sig.
Konferensen lät höra talas om sig, företag ringer stup i kvarten och nu funderar Fredrik Löfgren på att kanske bli eventarrangör i VR-branschen.
– Vi får väl se. Det får inte bara bli en kul grej utan det måste finnas ett äkta värde i att hålla en konferens just i virtual reality, poängterar han.
Hur som helst planerar han för nästa utmaning tillsammans med Mattecentrum: till exempel en VR-lektion i geometri.
– Det ger helt andra pedagogiska möjligheter att visa något tredimensionellt jämfört med tvådimensionellt. Eleverna får en chans att verkligen se vad det handlar om.
Första kvartalet 2021 ska det bli av. 10 000 elever får följa med rakt in i VR-världen. Förmodligen blir det den häftigaste lektion som de varit med om.
– Det är bra om vi kan visa att matte är roligare än det är svårt. Vi satsar på att slå världsrekord och komma in i Guinness.
Snacka om blodad VR-tand.
Men så kom coronan emellan. Dags för utveckling, resonerade han.
Eventbyrån hoppade (förstås) av och Fredrik Löfgren fick hela konferensarrangemanget i sitt knä.
– Jag var kanske lite stöddig. Men jag tyckte jag behövde ta mig an en utmaning, säger han.
Och det blev det.
– Minst tre veckors intensivt jobb fick jag lägga ned för att få allt att funka som jag ville.
Hemma i Lambohov byggde Fredrik Löfgren upp en virtuell konferensmiljö, med scen, publikplatser, läktare och de vanliga blomsterarrangemangen. Han ordnade fram kameramän som kunde navigera VR-kameror, tryckerier som kunde trycka virtuella beach-flaggor, ljudtekniker som kunde mygga talarna inuti VR-miljön.
Det blev det största VR-mötet som arrangerats i Sverige, med 300 deltagare som fick uppleva något de aldrig tidigare kunnat tänka sig. Ren magi. Som att befinna sig i en science fiction löd kommentarerna – trots att alla satt hemma i soffan med VR-glasögon på näsan.
– Deltagare fick göra sina egna avatarer utifrån sin egen självbild. De hade alla möjligheter att ändra på sådant som de inte gillar och göra sin drömreplika – själv passade jag på att få lite mer hår på skallen, det tycker jag kan behövas numera.
– Man kunde teleportera sig och plötsligt stå vid just de deltagare man ville träffa, säger han och berättar att han också bjudit in till ölhäng i sitt eget virtuella kök.
Men var det inget som gick fel?
– Det skulle väl vara namnskyltarna jag gjort till deltagarna. Förnamn bara, så det blev en hel hop avatarer med samma namn. Det borde jag förstått innan, säger han och skrattar.
Namnen fixade sig.
– Vi får väl se. Det får inte bara bli en kul grej utan det måste finnas ett äkta värde i att hålla en konferens just i virtual reality, poängterar han.
Hur som helst planerar han för nästa utmaning tillsammans med Mattecentrum: till exempel en VR-lektion i geometri.
– Det ger helt andra pedagogiska möjligheter att visa något tredimensionellt jämfört med tvådimensionellt. Eleverna får en chans att verkligen se vad det handlar om.
Första kvartalet 2021 ska det bli av. 10 000 elever får följa med rakt in i VR-världen. Förmodligen blir det den häftigaste lektion som de varit med om.
– Det är bra om vi kan visa att matte är roligare än det är svårt. Vi satsar på att slå världsrekord och komma in i Guinness.
Snacka om blodad VR-tand.