09 december 2024

Biträdande universitetslektor Viktor Werner har tilldelats årets ScAIEM-pris för bästa avhandling inom industriell ekonomi. Hans avhandling, med titeln "Ghosts of the Past or Facilitators of the Future? Firm-System Interactions in the Transition to Electrified Goods Transportation," hyllas för sitt innovativa perspektiv på hur eldrivna godstransporter kan få en större plats på marknaden.

Priset syftar till att uppmuntra högkvalitativ forskning som visar både djup och bredd inom industriell organisation och ekonomi. Forskningen ska också uppvisa relevans, originalitet, kreativitet och samverkan både inom och utanför akademin.

En hyllning till samarbeten

För Viktor Werner innebär priset en stor ära och ett bevis på att hans forskning gör skillnad. Han ser det som en hyllning till det lagarbete han varit en del av.

Det är först och främst en stor ära, och jag ser det som en hyllning till det fantastiska projektteamet jag arbetade med, samt till de goda samarbeten jag haft med mina handledare och medförfattare, och hela forskningsmiljön vid Linköpings universitet, säger Viktor Werner.

Porträttbild på en ung man i höstigt landskap.
Viktor Werner, biträdande universitetslektor.Fotograf: Teiksma Buseva

Viktor Werner berättar att avhandlingen började med en enkel fråga: "Varför säljs så många elbilar i Sverige medan el-lastbilar fortfarande är sällsynta?" Han förklarar att övergången till eldrivna transporter handlar om mer än bara ny teknik; sociala faktorer som kundernas uppfattningar, ingenjörers förutfattade idéer och statliga regleringar spelar också en stor roll. För att lyckas med omställningen krävs ett samspel mellan dessa faktorer, menar han.

Företagens påverkan och begränsningar

En viktig insikt i Viktor Werners forskning är begreppet "företag-system-interaktioner." Stora företag som Scania och DB Schenker har betydande makt och kan påverka hur transportsystemet utvecklas. Men det är inte alltid så enkelt som att bara införa en ny teknik. Företag kan både driva hållbar utveckling framåt och samtidigt möta begränsningar från systemets inbyggda tröghet.

Viktiga insikter för godstransportindustrin

Viktor Werner betonar två viktiga aspekter för övergången till eldrivna godstransporter:

  • För det första behöver vi noggrant undersöka vilka förändringar olika företag driver och varför de föreställer sig att det framtida elektrifierade systemet ska se ut på ett visst sätt. Olika sektorer har ofta skilda visioner om hur systemet borde utvecklas.
  • För det andra måste vi komma ihåg att ett hållbart transportsystem alltid är "hållbart i relativa termer." Det är viktigt att fundera på vilka gamla arbetssätt vi tar med oss när vi bygger det nya elektrifierade systemet, och att överväga om dessa metoder verkligen bidrar till hållbarhet.

Betydelsen av priset för framtiden

ScAIEM-priset har stor betydelse för Viktor Werners framtida forskning och karriär. God forskning bygger på interaktioner, och ScAIEM-priset öppnar dörrar för samarbeten över hela Norden.

Med priset följer resurser som jag kan använda till resor för att besöka andra forskningsmiljöer och knyta värdefulla kontakter, avslutar Viktor Werner.

Kontakt

Läs mer om hållbarhet och godstransporter

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.

Två kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Två män i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.