Drönartrafiken synas

Vad kommer drönare att användas till? Vilka regler ska gälla och hur kan de obemannade farkosterna samsas med den ordinarie flygtrafiken på ett säkert sätt? Det är frågor som LiU-forskare snabbt ska svara på.

Drönarfoto taget över Norrköpings flygplats av Spotscales drönareFoto: Spotscale Norrköpings Flygplats, fotograferad av Spotscales drönare.

Förarlösa flygande farkoster, kallade drönare, blir allt vanligare inom många olika områden. Kanske kommer vi inom en inte alltför avlägsen framtid att ha dem flygande inne i städerna.
En forskagrupp, ledd av biträdande professor Jonas Lundberg, Avdelningen medie- och informationsteknik, ska under de närmaste två åren ta reda på vad det är mest sannolikt att de kommer att användas till, och var de i så fall kommer att starta och landa. I forskargruppen ingår därför också LiU-experter på design av tjänster.

3D visualisering underlättar

Resultatet ska visualiseras i 3D med hjälp av detaljerade bilder från delar av Norrköping, från Norrköpings flygplats och ett logistikcentrum.

– Visualiseringen tillsammans med vanliga översiktskartor kommer att ge oss ett bra underlag för diskussioner och erfarenhetsutbyte, säger Jonas Lundberg.

Här gäller det sedan att tillsammans med bland andra flygledare, drönartillverkare och Norrköpings stad identifiera de utmaningar som finns i att ha drönare flygande inne i en stadskärna. Och inte minst fundera över hur trafikledningen skulle gå till och vilka regler som borde gälla. Projektet är till en början tvåårigt.

– Vi tror att det gäller att handla snabbt, att vi är proaktiva och inte väntar tills vi har ett problem. Vi ser framför oss ett koncept som kan användas även i andra städer, säger Jonas Lundberg.

Till och från flygplatser

Uppdraget är också att titta på hur trafiken skulle kunna fungera om drönare används för att exempelvis transportera gods från flygplatsen in till staden, miljövänligt, helt autonomt och med tät trafik.

Billy Josefsson, LFV, och Jonas Lundberg, LiUFoto: Monica Westman– Vi vet ju inte om vi vill ha det så, men det är ett scenario vi ska titta på. Det finns ju många forskningsfrågor i det här, men någonstans måste vi börja, säger Jonas Lundberg.

Forskarkollegan Valentin Polishchuk, Avdelningen för kommunikations- och transportsystem, driver parallellt ett fyraårigt projekt som ska hitta effektiva rutter och modeller för att bedöma kapaciteten för drönartrafik i luftrummet. Forskarna i de båda projekten samarbetar och såvitt Jonas Lundberg känner till finns det inga andra forskargrupper i världen som arbetar så brett med den här typen av frågor.

Luftfartsverket, LFV, har stort intresse av att utveckla trafikövervakningen av drönarna:

– En central fråga i båda projekten är hur vi bäst nyttjar luftrummet, som är en begränsad resurs. Den vanliga trafiken och drönartrafiken måste fungera tillsammans och på ett säkert och effektivt sätt, säger Billy Josefsson, LFV.

UTM 50

Projektet, UTM 50 (Unmanned aircraft system Traffic Management) drivs av Jonas Lundberg i samarbete med Stefan Holmlid, professor i tjänstedesign, IDA, LFV, företaget Spotscale samt Visual Sweden. Projektet finansieras av Trafikverkets satsning på forskning och innovation via LFV.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Rutter och modeller för drönartrafik
Visa/dölj innehåll

Fler forskningsnyheter från LiU
Visa/dölj innehåll