Vid Linköpings universitet pågår forskning om idrottares hälsa. Foto jacoblund
– Elitidrottare känner sina kroppar väldigt väl. Om idrottaren själv blir orolig över en skada eller en sjukdom så är det en bra indikator på allvarlighetsgraden, vilket vi har sett i andra studier också. Idrottaren kan inte ljuga för sig själv, säger Toomas Timpka vid Athletic Research Center, institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, en av de ansvariga forskarna.
I två studier som publicerats i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Sports Medicine har ett internationellt forskarteam lett av forskare vid Linköpings universitet undersökt faktorer som förutsäger risken för skador eller sjukdom under tävling, samt värmestress hos atleter som tävlade i världsmästerskapen i friidrott år 2015. Femtio landslag medverkade och runt 300 atleter svarade på en enkät om sitt hälsotillstånd månaden före världsmästerskapen. Under tävlingarna registrerade forskarna nya skador och sjukdomar som uppkom.
De fann att atleter som hade uppgett att de före tävlingarna var oroliga över sjukdomssymtom hade fem gånger så stor risk att bli skadade under mästerskapen. Oro för symtom på skada var däremot inte tydligt kopplat till ökad risk för skada i den här studien.
– Det var överraskande att det slog ut så tydligt i en sådan här studie och i den här miljön. Vår rekommendation är att de tävlande lagen har en klinisk psykolog i sitt team, så att atleterna på ett öppet sätt kan prata om sin oro för sjukdom eller skador under förberedelserna inför tävlingar. Det är viktigt att idrottarna inte mörkar sina skador för tränare och läkare, säger Toomas Timpka.
Smygande symtom ökar skaderisken
Idrottare som före tävlingen hade skador där symtomen ökat gradvis under tid löpte tre gånger så hög risk än andra att ådra sig skador under mästerskapen. Toomas Timpka menar att det är bedrägligt med skador som kommer av överbelastning och med gradvist ökande symtom.Toomas Timpka, professor i socialmedicin. Foto Charlotte Perhammar
– Idrottaren hinner anpassa sitt sätt att se på symtomen och får inte samma påslag av oro. För idrottare som haft besvären under längre tid fungerar inte orossignalen på samma sätt. Därför gäller det att ha speciell koll på dem, säger Toomas Timpka.
Idrottsutövare inom uthållighetssporter löpte tio gånger så stor risk att bli skadade eller sjuka under världsmästerskapen än tävlande inom andra grenar. Det bekräftar fynd från tidigare forskning.
Risk för värmestress
I den andra studien tittade forskarna på hur atleterna förberedde sig för att idrotta i hög temperatur och hög luftfuktighet, och hur många som drabbades av värmeutmattning.
– Fysiologiskt sett är det inte optimalt att idrotta i sådan utomhusmiljö. Men det är inte helt lätt att veta vad som är ohälsa orsakad av överhettning och vad som är en normal följd av maximal fysisk ansträngning under de förhållandena. Studien visar att det behövs protokoll för att kunna diagnosticera farlig värmestress under stora tävlingar, säger Toomas Timpka.
Forskningen har gjorts med finansiellt stöd av bland annat Centrum för Idrottsforskning samt Internationella friidrottsförbundet (IAAF). Studierna har gjorts av forskare i flera länder, bland annat vid Linköpings universitet i Sverige, Aspetar Orthopaedic and Sports Medicine Hospital i Qatar, och Université de Lyon i Frankrike.
Publikationer:
Preparticipation predictors for championship injury and illness: cohort study at the Beijing 2015 International Association of Athletics Federations World Championships, Toomas Timpka, Jenny Jacobsson, Victor Bargoria, Julien D Périard, Sébastien Racinais, Ola Ronsen, Karin Halje, Christer Andersson, Örjan Dahlström, Armin Spreco, Pascal Edouard, Juan-Manuel Alonso, (2016) British Journal of Sports Medicine, Vol. 51, No. 4, doi: 10.1136/bjsports-2016-096580
Strategies and factors associated with preparing for competing in the heat: a cohort study at the 2015 IAAF World Athletics Championships, Julien D Périard, Sébastien Racinais, Toomas Timpka, Örjan Dahlström, Armin Spreco, Jenny Jacobsson, Victor Bargoria, Karin Halje, Juan-Manuel Alonso, (2016) British Journal of Sports Medicine, Vol. 51, No. 4, doi: 10.1136/bjsports-2016-096579
