25 september 2019

Fruktätande apor föredrar alkohol i koncentrationer som kan bildas i jäst frukt, men verkar inte använda alkohol som en källa till extra kalorier, enligt en studie av forskare från LiU och Universidad Veracruzana i Mexiko. Fyndet stödjer inte idén att alkoholism hos människan har sitt ursprung i primaters förkärlek till övermogen frukt som innehåller alkohol.

A wild spider monkey male eating betel nuts on a betel palm treeSpindelapor älskar frukt. Foto Olga Mendenhall

När mikroorganismer får övermogen frukt att jäsa bildas alkohol. En del forskning har tytt på att fruktätande apor kanske använder denna alkohol i kosten som en källa till extra kalorier. Därför ville forskarna bakom den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Chemical Senses, pröva den idén.

I ett första experiment, som utfördes på en fältstation i Mexiko, fick åtta stycken spindelapor välja mellan rent kranvatten eller låga koncentrationer av alkohol. Alkoholhalterna varierade mellan 0,5 och 3 procent alkohol, vilket motsvarar koncentrationer som kan bildas naturligt i jäsande frukt. Forskarna fann att djuren kunde detektera etanol i så låga koncentrationer som 0,5 procent. Som jämförelse är människans detektionströskel för etanol 1,34 procent. Aporna valde alla alkoholhalter upp till 3 procent framför vatten.Matthias LaskaMatthias Laska. Foto unknown

– Resultaten visar att fruktätande spindelapor är utomordentligt känsliga för smaken av etanol. Vi såg också att de föredrar denna alkohol när den erbjuds i koncentrationer som förekommer naturligt i jäst frukt, säger professor Matthias Laska vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.

I nästa test fick spindelaporna välja mellan en sockerlösning spetsad med etanol eller en sockerlösning av samma koncentration utan alkohol. Här var det tydligt att djuren föredrog sockerlösningen som innehöll alkohol. Men när aporna ställdes inför valet mellan en alkoholspetsad sockerlösning och en högkoncentrerad sockerlösning utan etanol blev resultatet ett annat. I det fallet föredrog djuren tydligt alternativet med rent socker, även när blandningen med socker och alkohol innehöll tre gånger så mycket kalorier.

I ett liknande experiment fick spindelaporna välja mellan puréad frukt spetsad med etanol eller ren fruktpuré. Testerna med sockerlösning och med fruktpuré med eller utan tillägg av alkohol tyder på att sötma, och därigenom kolhydratinnehåll, kan vara en viktigare faktor för spindelapornas preferenser jämfört med de kalorier som alkoholen bidrar med.

– Fynden stöder därför inte idén att etanol i kosten används av fruktätande primater som en källa till extra kalorier. På liknande sätt stöder våra resultat inte heller tanken att icke-humana primaters förkärlek för övermogen frukt som innehåller alkohol speglar ett evolutionärt ursprung till alkoholism hos människan, säger Matthias Laska.

Artikeln:Taste responsiveness of spider monkeys to dietary ethanol”, Dausch Ibanez D, Hernandez Salazar LT och Laska M, (2019), Chemical Senses, publicerad online 11 augusti 2019, doi: 10.1093/chemse/bjz049/5546002


Kontakt

Mer om djurs lukt- och smaksinne

Senaste nytt från LiU

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.