Få inspiration av andra i deras arbete med att ge fler barn och unga en skyddad uppväxt fri från våld. Barnafrid bjuder in till inspirationslunch tredje fredagen i månaden.
Barnafrids inspirationslunch består av en serie digitala seminarier med goda exempel från verksamheter, bland annat arbetssätt, metoder och samverkan ofta med ett våldsförebyggande perspektiv.
Tredje fredagen varje månad, klockan 12:00-12:40 via Zoom.
Varav 30 minuter föreläsning och 10 minuter frågestund.
Ta del av programmet nedan.
Tredje fredagen varje månad, klockan 12:00-12:40 via Zoom.
Varav 30 minuter föreläsning och 10 minuter frågestund.
Anmäl dig senast dagen innan web-seminariet för att hinna få länk och lösenord skickat till dig på den vid anmälan angivna e-postadressen. Dubbelkolla gärna att e-postadressen är korrekt inskriven.
Din anmälan gäller sedan för samtliga tillfällen under året.
Visste du att barn och unga med funktionsnedsättning i högre grad än andra barn och unga är utsatta för våld – och att det kan vara svårt att upptäcka?
För att lära yrkesverksamma att känna igen signaler och agera vid tecken på våld har Barnafrid och Myndigheten för delaktighet tagit fram gruppspåret "Barn och unga med funktionsnedsättning", som är en praktiskt orienterad version av Barnafrids basprogram om våld mot barn och unga. Gruppspåret riktar sig till alla verksamheter som möter barn och unga.
Under den här inspirationslunchen får du veta mer om arbetsplatsutbildningen och hur den fungerar. Du får också ta del av varför Barn- och ungdomshabilitering Kalix vill börja använda gruppspåret i sitt arbete.
Föreläsare: Ida Gulbrandsen från Myndigheten för delaktighet, samt Ronja Andersson Morin, Marie-Louise Nylunda, Olivia Granström och Lina Stråmo från Barn- och ungdomshabilitering Kalix.
Med den nya socialtjänstlagen kommer ett krav på att vi ska planera alla våra insatser, och då ta särskild hänsyn till förebyggande och främjande arbete. Men hur många ska vi då planera för att nå? Hur stora är behoven i befolkningen?
I samarbete med RISE (Research Institutes of Sweden) har Göteborgs Stad genomfört ett projekt där de har analyserat målgrupperna för sina föräldrastödsprogram. Utifrån statistik om föräldrarna i Göteborg har de beräknat antalet som staden skulle behöva ha som deltagare i respektive program per år, för att över tid nå hela programmets målgrupp. Samtidigt har de jämfört deltagarna i programmen med respektive målgrupp, för att se om det finns grupper som de når i lägre utsträckning än andra.
Under den här inspirationslunchen presenterar Göteborgs Stad resultatet från arbetet. Föreläsningen kommer också att beröra hur liknande analyser kan göras när det gäller målgruppen barn som upplevt eller varit utsatta för våld i nära relation.
Föreläsare: Carl Odhnoff, utvecklingsledare på enheten Stadenövergripande kunskapsstöd och utveckling (SKU) i Göteborgs Stad.
Unga rapporterar allt oftare att de utsätts för sexuella övergrepp, särskilt i åldern 16–25 år. Vanliga följder är ensamhet, skam och skuld, och många upplever brist på stöd från omgivningen. Projektet Ung utsatt har funnits i över 10 år inom Ungdomsmottagningen i VGR och erbjuder gruppbehandling för unga som utsatts. Metoden har spridits till fler regioner, bland annat Kronoberg, och visat sig vara hjälpsam i läkningsprocessen. Under denna inspirationslunch får du veta mer om gruppbehandlingens upplägg, hur den skiljer sig från individuell behandling och hur manualen för Ung utsatt är utformad.
Föreläsare: leg. psykoterapeut Jennie Isakzon och leg. psykolog Victoria Sandqvist från MSÖ-Mottagning Sexuella Övergrepp i VGR. Båda med lång erfarenhet av att jobba med unga och sexuellt våld samt grundare av Ungutsatt-gruppmanual.
Rubrikerna om gängkriminalitet och dess konsekvenser avlöser varandra i media och samhället står inför stora utmaningar i att minska rekryteringen av barn och unga till gängen. Enheten Ung Angered i Göteborgs stad jobbar aktivt med att stötta barn och ungdomar som befinner sig i riskzon för rekrytering, som redan börjat dras in i kriminalitet eller som själva har en önskan om att lämna en kriminell livsstil. På enheten finns flera olika funktioner som syftar till att fånga upp barnet eller ungdomen där hen är och erbjuda bästa möjliga stöd genom bland annat behandling, stöd till sysselsättning, föräldrastöd, uppsökande arbete och samverkan, såväl internt som externt. Vad är framgångsfaktorer i arbetet med att stötta ungdomarna? Hur går arbetet till? Och vilka är de största utmaningarna?
Susanne Andersson Westerlund är ungdomsbehandlare på Ung Angered och möter i sin yrkesroll ungdomar från 13 år och uppåt. Hon arbetar också som en del av sin tjänst på en högstadieskola i Angered, för att stötta elever med ett negativt normbrytande beteende.
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har fått i uppdrag av Regeringen att sprida och nå ut med kunskap rörande umgänge med umgängesstöd utifrån de uttalanden som JO, justitieombudsmannen, har gjort i fråga om socialnämnders verkställighet av beslut om umgängesstöd (se JO:s beslut den 30 juni 2020, dnr 9119–2019). MFoF presenterar vad ett umgängesstöd är och vad kommunen bör tänka på när den utser umgängesstödjare och genomför insatsen.
Föreläsare: Josefin Leijon, utredare, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.
Den nya socialtjänstlagen syftar till att göra socialtjänsten mer kunskapsbaserad. Socialtjänsten i Mölndal har under en tid arbetat med individbaserad systematisk uppföljning (ISU) för att följa upp öppenvårdsinsatser för barn och unga och skapa kunskap om insatsernas effekter, både på individ- och gruppnivå. Genom att kombinera traditionell uppföljning av mål i insatser med mätbara faktorer i en familjebehandlande insats, så som kön, intensitet och metod, vill socialtjänsten i Mölndal säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån kunskap och beprövad erfarenhet och håller en god kvalitet.
Under den här inspirationslunchen berättar två förste socialsekreterare om arbetet med ISU, de metoder som provats, fördelar och utmaningar med att på ett nytt sätt granska verksamheten och våga göra förändringar utifrån resultatet.
Föreläsare: Therese Hulldin och Hanna Bergenheim, 1:e socialsekreterare på enheten för Barn och unga i Mölndal.
Den nya socialtjänstlagen syftar till att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Familjehuset Klippan har under flera år arbetat med att erbjuda tidiga samordnade insatser genom en integrerad mottagning. Kommunen och primärvården arbetar tillsammans för att möta barn och unga med lindrig psykisk ohälsa och deras familjer. På mottagningen arbetar medarbetare från socialtjänstens tidiga insatser, vårdcentralen Kustens Första linje, kommunens centrala elevhälsa och Rehabmottagningen Kusten.
Under inspirationslunchen berättar Familjehuset Klippan om hur arbetet bedrivs i praktiken, hur de jobbar i team kring barn och unga och på så sätt kan erbjuda tidigt samordnad
e insatser. De kommer även att berätta om de framgångsfaktorer man har identifierat, hinder längs vägen och synen på framtiden.
Föreläsare: Leg. psykolog Christine Dottax och socionom/samordnare Annika Haglunds, båda på Familjehuset Klippan, samt Charlotta Olofsgård, specialpedagog Stödenheten.
Utväg Skaraborg är en myndighetssamverkan i arbetet mot våld i nära relationer och erbjuder individuellt stöd och gruppverksamhet till våldsutsatta, våldsutövare och barn.
Arbetet inom Utväg Skaraborg bygger på en analys av våld i nära relationer i ett helhetsperspektiv. Av särskild vikt är att förstå våldet ur barnens perspektiv, att erbjuda insatser som undanröjer hinder för deras utveckling, samt bidra till att våldet inte följer dem in i vuxenliv och egna relationer.
Sedan 1996 har Utväg Skaraborg erbjudit gruppverksamhet och individuella stödsamtal till kvinnor som är utsatta för våld. Det är i denna del av verksamheten man nyligen slutfört en rigorös utvärdering. Det övergripande syftet med utvärderingen var att undersöka om Utväg Skaraborgs gruppverksamhet och individuella stödsamtal har påvisbara effekter på kvinnors psykiska hälsa, upplevd livskvalitet och, om de är föräldrar, har förmåga att reflektera över och beskriva sitt barn, utifrån barnets perspektiv.
Under lunchföreläsningen får du en kort sammanfattning av resultaten av utvärderingen samt en inblick i arbetet på Utväg utifrån ett barnperspektiv.
Föreläsare: Annelie Karlsson, leg. Hälso- och sjukvårdskurator Utväg Skaraborg
Vill du veta mer om vad en barnvänlig rättsprocess innebär och hur samverkan kan fungera? När ett barn misstänks vara utsatt för våldsbrott är det viktigt att myndigheter samverkar för att barnets rätt till skydd, barnvänlig rättsprocess och stödinsatser sker parallellt. Mötet med barnet ska ske utifrån ett traumamedvetet bemötande. Barnet ska vara delaktigt, och har rätt att få information och bli lyssnad på. I barnahusutbildningen får du följa Hugo som berättat på skolan att hans pappa utsatt honom för våld. Målgruppen för webbutbildningen är tvärprofessionella grupper inom socialtjänsten, rättsväsendet, hälso- och sjukvård och förskola/skola. Den är även tillgänglig för yrkesverksamma som möter barn inom exempelvis civilsamhället eller arbetar med frågor som rör barn.
Föreläsare: Anna Nelson, utredare vid Barnafrid samt socionom och leg. psykoterapeut på Barnahus Linköping.
Barnafrid har tagit fram en kostnadsfri digital utbildning om självskadebeteende hos ungdomar som syftar till att ge dig kunskaper och färdigheter i bedömning, bemötande och behandling av självskadebeteende hos ungdomar. Utbildningen riktar sig i första hand till dig som är anställd i verksamhet med barn- och ungdomspsykiatriskt uppdrag såsom BUP och Första linjens vård för barn och ungas psykiska hälsa. För dig som arbetar med angränsande uppdrag inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola kan delar av utbildningen också vara intressant och ge möjlighet att orientera sig i.
Föreläsare: Maria Zetterqvist, leg psykolog/leg psykoterapeut vid BUP-kliniken i Linköping och adj universitetslektor och docent, Centrum for Social och Affektiv Neurovetenskap vid Linköpings universitet.
EU-projektet TICANDAC, Training to Improve Child Abuse and Neglect Diagnostic and Administrative Coding, riktar sig till yrkesverksamma inom hälso-och sjukvården som arbetar med att dokumentera och koda barnmisshandel. Förbättrad dokumentation är avgörande för att hjälpa till att identifiera och åtgärda brister i vården av utsatta barn och deras familjer. Under våren har projektet TICANDAC färdigställt en webbutbildning ”Barnskydd inom hälso- och sjukvården: kunskapsbas och dokumentation”. Utbildningens färdigställande sammanfaller med den kommande implementeringen av den 11:e utgåvan av International Classification of Diseases (ICD-11). Det uppdaterade ICD-systemet introducerar mer omfattande metoder för att registrera barnmisshandel och barn och unga som far illa. Det är därför ett lämpligt tillfälle för personal inom vården att uppdatera sina kunskaper.
Föreläsare: Barnafrids medarbetare Emilia Holmbom Strid, forskningsassistent och Gabriel Otterman, barnläkare och adjungerad universitetslektor
Du som i ditt arbete möter barn har skyldighet att skyndsamt agera vid oro och tecken på sexuell utsatthet. Detsamma gäller om du misstänker oroande eller skadliga sexuella beteenden hos barn och ungdomar. Sexualiteten är en naturlig och integrerad del av människors utveckling. Området kan samtidigt kännas svårt och laddat att närma sig, i synnerhet när det handlar om barn och ungdomar och sexuella beteendeproblem.
Barnafrid har tagit fram en kostnadsfri digital utbildning om barn och unga med sexuella beteendeproblem som syftar till att skapa en gemensam förståelse och färdigheter för att främja hälsa hos barn som agerar sexuellt och för att förebygga sexuella övergrepp mellan barn. Målgruppen för utbildningen är tvärprofessionella grupper inom socialtjänsten, hälso- och sjukvård, förskola/skola och rättsväsendet. Den är även tillgänglig för yrkesverksamma som möter barn inom exempelvis civilsamhället eller arbetar med frågor som rör barn.
Föreläsare: Poa Samuelberg, utredare vid Barnafrid – nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet.
I "VäntaBarnSäkert" erbjuds alla gravida att besvara ett samtalsunderlag kring psykosociala riskfaktorer. Frågorna gäller avsaknad av vuxna närstående, kognitiva svårigheter, extrem stress, psykisk ohälsa, oro för ekonomi och boende, våldsutsatthet samt tobaks- alkohol- och droganvändning. Formuläret följs av ett samtal med barnmorskan och utifrån utfallet planerar barnmorskan insatser i samråd med den gravida kvinnan. Det kan handla om att erbjuda gemensamt besök med förebyggande socialtjänst, BVC-sjuksköterska eller annan resurs vid behov. Barnmorskan har även möjlighet att konsultera andra professioner för att bedöma lämpliga insatser. VäntaBarnSäkert är framtaget ur arbetsmodellen "BarnSäkert" som används inom barnhälsovården tillsammans med förebyggande socialtjänst.
Föreläsare: VäntaBarnSäkerts projektledare Eva Morell, barnmorska och Sofia Höglund, familjebehandlare.
Trygghet bygger mod. Snacka tryggt gör det lättare att prata om våld mot barn, för både vuxna och barn i skolan och anpassad skola. Snacka tryggt – om våld mot barn, är ett treårigt projekt som drivs av Rädda Barnen och Barnafrid vid Linköpings universitet. Barnråd, ungdomsråd, Rädda Barnens ungdomsförbund och FUB har varit med och tagit fram Snacka tryggt.
Föreläsare: Jennie Ström, Rädda Barnen jennie.strom@rb.se
Metoden "Sexual health identification tool" (SEXIT) syftar till att identifiera och erbjuda relevant vård och stöd, dels till unga som är sexuellt risktagande eller utsatta, dels till personer med erfarenhet av våld. Metoden har fått stor spridning bland ungdomsmottagningar i Sverige och allt fler elevhälsoteam använder SEXIT i hälsosamtalen. Även andra som möter barn och unga i åldern 13–24 år kan använda materialet för att på ett standardiserat sätt ställa viktiga och ibland känsliga frågor. SEXIT består av en utbildning, ett frågeformulär och en handbok. Metoden är forskningsbaserad och framtagen av Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen.
Föreläsare: Sofia Hammarström, med. dr. och forskningsansvarig, Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen.
Läs mer om SEXIT på vgregion.se och srhr.se
Förskoleverksamheten i Haninge och Barnafrid har tillsammans tagit fram en utbildning som riktar sig till personal inom förskolan. I en pilotstudie under 2023 har all förskolepersonal i kommunen genomfört utbildningen. Preliminära resultat visar en ökad kunskap och medvetenhet hos förskolepersonalen när det gäller att upptäcka och agera vid misstanke om att ett barn far illa. Till exempel har antalet anmälningar till socialtjänsten ökat under samma år som kommunen genomförde utbildningen. Utbildningen är kostnadsfri och lanseras nationellt under våren.
Föreläsare: Jenny Nilsson och Steffani Skärberg, Haninge kommun.
Barnhälsovårdsenheten (BHV) och barnskyddsteamet i Region Östergötland har genomfört en pilotstudie som handlat om att ställa frågor om våld till vårdnadshavare på barnavårdscentralen. Nyblivna mammor fick fylla i ett frågeformulär när barnet var 6–8 veckor och barnets pappa/medförälder svarade på frågor när barnet var vid 3–5 månader gammalt. Frågeformuläret innehöll frågor som omfattade frågor om psykiskt eller fysiskt våld och sexuella övergrepp. Fem av frågorna berörde föräldern och fem frågor handlade om barnet.
Föreläsare: Maria Myrgård, överläkare BHV, Malin Wallberg, verksamhetsutvecklare BHV och Sofia Gustavsson, samordnare barnskyddsteam.
Under 2023 har länsstyrelserna tillsammans med Polismyndigheten tagit fram guiden ”Gängsnacket” för att hjälpa vuxna uppmärksamma och börja prata med barn om riskerna med gängkriminalitet. Till materialet finns en handledning som stöd och fördjupning för yrkesverksamma som vägleder och pratar om gängkriminalitet. Den här inspirationslunchen handlar om materialet, tidiga varningssignaler som viktiga vuxna behöver uppmärksamma och hur vi kan förebygga att barn och unga blir rekryterade eller lockade in i kriminella gäng.
Föreläsare: Eva-Linnéa Eriksson, utvecklingsledare inom ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar) på Länsstyrelsen Västmanland.
Presentation 240216 (PDF)
Riddarnäset har ett delat huvudmannaskap mellan Värmlands läns vårdförbund och Region Värmland, vilket gör det möjligt att erbjuda ungdomar med särskilda behov samordnade insatser från barn- och ungdomspsykiatrin och respektive kommuns socialtjänst. Verksamheten riktar sig till målgruppen ungdomar 13–20 år med risk- och missbruksproblematik, samsjuklighet eller psykosociala besvär. Riddarnäset är det andra HVB-hemmet i Sverige som organiseras på detta sätt för att kunna erbjuda en jämlik vård och en sammanhållen vårdkedja med barnets behov i centrum.
Föreläsare: Pär Johansson, förbundschef och Peter Gustafsson, enhetschef Riddarnäset och HVB-föreståndare.
Presentation 2023-12-15 (PDF)
Teamledare Maria Adolfsson och behandlingssekreterare Siri Björkgren föreläste om hur Trollhättans stad under flera år har arbetat systematiskt för att förstärka barnperspektivet inom Skyddat boende VEGA.
Presentation 231117 (PDF)
Rutinbeskrivning VEGA (PDF)
Socialtjänstens öppenvård i Örebro kommun påbörjade hösten 2020 insatser till dessa barn och deras familjer. Presentationen handlar om hur och varför vi påbörjat vårt arbete utifrån att målgruppen inte tidigare synliggjorts.
Föreläsare: Therese Ehrenstråle, Maria Larsson och Lisa Alexandersson, familjebehandlare stöd och behandling, Öppenvården Örebro kommun.
Presentation 231020 (PDF)
I Polisregion Stockholm blir man uppringd av en kunnig kollega när man får ett ärende som gäller könsstympning eller hedersförtryck. Förstärkningsteam Heder är en arbetsmetod som syftar till att knyta kompetensstöd till rätt ärenden i stället för att lägga ansvaret på enskilda handläggare. Om behovet av kollegialt stöd och relationen mellan utbildning och erfarenhet. Föreläsare: Hilda Lundgren-Ramsten, Polisinspektör Regional samordnare hedersrelaterad brottslighet.
Presentation 230915 (PDF)
Maria Lindersson, utredare på Barnafrid föreläste om hur Barnafrid arbetar med barninkludering.
Presentation 230517 (PDF)
Samverkan med socialtjänst och skola samt gruppverksamhet för familjehemsplacerade barn Catarina Nylund, från BRIS berättade bland annat om deras arbete gällande samverkan med socialtjänst och skola samt deras gruppverksamhet för familjehemsplacerade barn.
Presentation 230421 (PDF)
En del av Västra Götalandsregionen som arbetar med ett förebyggande perspektiv för att myndighetsgemensamt sprida information och öka kunskapen om våld i nära relation. De erbjuder även enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar eller har utövat våld och barn och unga som har upplevt våld.
Läs mer om arbetet med utväg här
Presentation 230317 (PDF)
Hamnen är en mottagning för barn, ungdomar och föräldrar som behöver stöd av olika anledningar. På Hamnen som är ett samarbete mellan Värmdö kommun och Gustavsbergs vårdcentral arbetar socionomer och psykologer. På Inspirationslunchen kommer Lovisa Mellerby, psykolog och mottagningssamordnare på Hamnen att prata om samverkan för tidigt stöd till barn och deras familjer.
Mats Glans från Malmö stad berättade om reflektioner och erfarenheter kring hur man kan hantera och förebygga våld mellan barn och unga.
Presentation 230120 (PDF)
