Få inspiration av andra i deras arbete med att ge fler barn och unga en skyddad uppväxt fri från våld. Barnafrid bjuder in till inspirationslunch tredje fredagen i månaden.
Barnafrids inspirationslunch består av en serie digitala seminarier med goda exempel från verksamheter, bland annat arbetssätt, metoder och samverkan ofta med ett våldsförebyggande perspektiv.
Tredje fredagen varje månad, klockan 12:00-12:40 via Zoom.
Varav 30 minuter föreläsning och 10 minuter frågestund.
Ta del av programmet nedan.
Tredje fredagen varje månad, klockan 12:00-12:40 via Zoom.
Varav 30 minuter föreläsning och 10 minuter frågestund.
Anmäl dig senast dagen innan web-seminariet för att hinna få länk och lösenord skickat till dig på den vid anmälan angivna e-postadressen. Dubbelkolla gärna att e-postadressen är korrekt inskriven.
Din anmälan gäller sedan för samtliga tillfällen under året.
Vad innebär det för ett barn att vistas på ett skyddat boende tillsammans med sin förälder? Hur påverkas vardagen när tryggheten plötsligt måste byggas upp på nytt i en miljö med nya rutiner och människor omkring sig?
Den här föreläsningen lyfter barnets perspektiv. Utifrån erfarenheter från arbetet med barn som under en period i livet behöver leva skyddat, får vi lyssna på en berättelse om barns upplevelser av att flytta, om livet i skydd och om vägen vidare.
Föreläsningen berör även hur lek, kreativa metoder och samtal kan stödja barn i att förstå, bearbeta och gå vidare efter våld och otrygghet.
Föreläsare: Aida Kaloper Kesedzic, specialpedagog, Kriscentrum för kvinnor, Göteborgs Stad
Barn som växer upp med våld i hemmet, ekonomisk utsatthet, förälder med psykisk ohälsa eller svårigheter i förälder-barnrelation löper ökad risk för utanförskap, framtida kriminalitet och arbetslöshet. De löper även stor risk att drabbas av psykisk ohälsa både som barn och senare i livet, därför är det avgörande att tidigt fånga upp dessa barn och erbjuda tryggt och åldersanpassat stöd.
I Arvsfondsprojektet ”Stärkt framtid - för ett liv fritt från våld” utvecklar vi metoder och material för att möta barn och unga 0-17 år som upplevt våld eller andra former av utsatthet, med syftet att stärka deras välmående och kunskap om sina rättigheter. Under inspirationslunchen får du veta mer om vårt arbete på Somaya Stödjour och metodutvecklingen så här långt.
Föreläsare: Isabelle Kotzev, projektledare på Somaya Stödjour
Ny Barnafridutbildning
Gruppspår för personal på familjecentraler - om att upptäcka och bemöta våld i nära relationer på familjecentral.
Mer information kommer.
Våld mellan jämnåriga är en av de vanligaste formerna av våld som barn och unga utsätts för. Särskilt utsatta är barn och unga med erfarenhet av samhällsvård. För att möta denna utmaning deltar SOS Barnbyar Sverige från april 2025 i ett tvåårigt internationellt våldspreventivt EU-projekt. Projektet syftar till att öka kunskapen och utveckla de verktyg som behövs för att förstå, förebygga och hantera våld mellan barn och unga.
Metoden bygger på att barn och unga själva är aktiva aktörer i att skapa trygghet för sig själva och andra, samtidigt som yrkesverksamma ges rätt förutsättningar för att arbeta våldspreventivt.
Under inspirationslunchen berättar projektteamet bakom Tillsammans mot våld om bakgrunden till projektet, kommande aktiviteter och hur verksamheter kan bidra och delta i arbetet.
Föreläsare: Linn Nordli, projektledare och Sara Uusimäki, projektkoordinator för Tillsammans mot våld.
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har fått i uppdrag av Regeringen att sprida och nå ut med kunskap rörande umgänge med umgängesstöd utifrån de uttalanden som JO, justitieombudsmannen, har gjort i fråga om socialnämnders verkställighet av beslut om umgängesstöd (se JO:s beslut den 30 juni 2020, dnr 9119–2019). MFoF presenterar vad ett umgängesstöd är och vad kommunen bör tänka på när den utser umgängesstödjare och genomför insatsen.
Föreläsare: Josefin Leijon, utredare, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.
Mfof:s kunskapsstöd:
https://mfof.se/download/18.14328349199b13767b0fb5/1760002548774/Kunskapsst%C3%B6d%20Umg%C3%A4ngesst%C3%B6d.pdf
Länk till regeringsuppdraget Uppdrag att stärka socialtjänstens arbete med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge:
https://www.regeringen.se/contentassets/0b3178903d4e4adf8f53021a2e1d241e/uppdrag-att-starka-socialtjanstens-arbete-med-riskbedomningar-samt-i-fragor-om-vardnad-boende-och-umgange.pdf
Rubrikerna om gängkriminalitet och dess konsekvenser avlöser varandra i media och samhället står inför stora utmaningar i att minska rekryteringen av barn och unga till gängen. Enheten Ung Angered i Göteborgs stad jobbar aktivt med att stötta barn och ungdomar som befinner sig i riskzon för rekrytering, som redan börjat dras in i kriminalitet eller som själva har en önskan om att lämna en kriminell livsstil. På enheten finns flera olika funktioner som syftar till att fånga upp barnet eller ungdomen där hen är och erbjuda bästa möjliga stöd genom bland annat behandling, stöd till sysselsättning, föräldrastöd, uppsökande arbete och samverkan, såväl internt som externt. Vad är framgångsfaktorer i arbetet med att stötta ungdomarna? Hur går arbetet till? Och vilka är de största utmaningarna?
Föreläsare: Susanne Andersson Westerlund, ungdomsbehandlare på Ung Angered där hon möter ungdomar från 13 år och uppåt. Susanne arbetar också som en del av sin tjänst på en högstadieskola i Angered, för att stötta elever med ett negativt normbrytande beteende.
Unga rapporterar allt oftare att de utsätts för sexuella övergrepp, särskilt i åldern 16–25 år. Vanliga följder är ensamhet, skam och skuld, och många upplever brist på stöd från omgivningen. Projektet Ung utsatt har funnits i över 10 år inom Ungdomsmottagningen i VGR och erbjuder gruppbehandling för unga som utsatts. Metoden har spridits till fler regioner, bland annat Kronoberg, och visat sig vara hjälpsam i läkningsprocessen. Under denna inspirationslunch får du veta mer om gruppbehandlingens upplägg, hur den skiljer sig från individuell behandling och hur manualen för Ung utsatt är utformad.
Föreläsare: Leg. psykoterapeut Jennie Isakzon och leg. psykolog Victoria Sandqvist från MSÖ-Mottagning Sexuella Övergrepp i VGR. Båda med lång erfarenhet av att jobba med unga och sexuellt våld samt grundare av Ungutsatt-gruppmanual.
Med den nya socialtjänstlagen kommer ett krav på att vi ska planera alla våra insatser, och då ta särskild hänsyn till förebyggande och främjande arbete. Men hur många ska vi då planera för att nå? Hur stora är behoven i befolkningen?
I samarbete med RISE (Research Institutes of Sweden) har Göteborgs Stad genomfört ett projekt där de har analyserat målgrupperna för sina föräldrastödsprogram. Utifrån statistik om föräldrarna i Göteborg har de beräknat antalet som staden skulle behöva ha som deltagare i respektive program per år, för att över tid nå hela programmets målgrupp. Samtidigt har de jämfört deltagarna i programmen med respektive målgrupp, för att se om det finns grupper som de når i lägre utsträckning än andra.
Under den här inspirationslunchen presenterar Göteborgs Stad resultatet från arbetet. Föreläsningen kommer också att beröra hur liknande analyser kan göras när det gäller målgruppen barn som upplevt eller varit utsatta för våld i nära relation.
Föreläsare: Carl Odhnoff, utvecklingsledare på enheten Stadenövergripande kunskapsstöd och utveckling (SKU) i Göteborgs Stad.
Visste du att barn och unga med funktionsnedsättning i högre grad än andra barn och unga är utsatta för våld – och att det kan vara svårt att upptäcka?
För att lära yrkesverksamma att känna igen signaler och agera vid tecken på våld har Barnafrid och Myndigheten för delaktighet tagit fram gruppspåret "Barn och unga med funktionsnedsättning", som är en praktiskt orienterad version av Barnafrids basprogram om våld mot barn och unga. Gruppspåret riktar sig till alla verksamheter som möter barn och unga.
Under den här inspirationslunchen får du veta mer om arbetsplatsutbildningen och hur den fungerar. Du får också ta del av varför Barn- och ungdomshabilitering Kalix vill börja använda gruppspåret i sitt arbete.
Föreläsare: Ida Gulbrandsen från Myndigheten för delaktighet, samt Ronja Andersson Morin, Marie-Louise Nylunda, Olivia Granström och Lina Stråmo från Barn- och ungdomshabilitering Kalix.
Den nya socialtjänstlagen syftar till att göra socialtjänsten mer kunskapsbaserad. Socialtjänsten i Mölndal har under en tid arbetat med individbaserad systematisk uppföljning (ISU) för att följa upp öppenvårdsinsatser för barn och unga och skapa kunskap om insatsernas effekter, både på individ- och gruppnivå. Genom att kombinera traditionell uppföljning av mål i insatser med mätbara faktorer i en familjebehandlande insats, så som kön, intensitet och metod, vill socialtjänsten i Mölndal säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån kunskap och beprövad erfarenhet och håller en god kvalitet.
Under den här inspirationslunchen berättar två förste socialsekreterare om arbetet med ISU, de metoder som provats, fördelar och utmaningar med att på ett nytt sätt granska verksamheten och våga göra förändringar utifrån resultatet.
Föreläsare: Therese Hulldin och Hanna Bergenheim, 1:e socialsekreterare på enheten för Barn och unga i Mölndal.
Den nya socialtjänstlagen syftar till att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Familjehuset Klippan har under flera år arbetat med att erbjuda tidiga samordnade insatser genom en integrerad mottagning. Kommunen och primärvården arbetar tillsammans för att möta barn och unga med lindrig psykisk ohälsa och deras familjer. På mottagningen arbetar medarbetare från socialtjänstens tidiga insatser, vårdcentralen Kustens Första linje, kommunens centrala elevhälsa och Rehabmottagningen Kusten.
Under inspirationslunchen berättar Familjehuset Klippan om hur arbetet bedrivs i praktiken, hur de jobbar i team kring barn och unga och på så sätt kan erbjuda tidigt samordnad
e insatser. De kommer även att berätta om de framgångsfaktorer man har identifierat, hinder längs vägen och synen på framtiden.
Föreläsare: Leg. psykolog Christine Dottax och socionom/samordnare Annika Haglunds, båda på Familjehuset Klippan, samt Charlotta Olofsgård, specialpedagog Stödenheten.
Utväg Skaraborg är en myndighetssamverkan i arbetet mot våld i nära relationer och erbjuder individuellt stöd och gruppverksamhet till våldsutsatta, våldsutövare och barn.
Arbetet inom Utväg Skaraborg bygger på en analys av våld i nära relationer i ett helhetsperspektiv. Av särskild vikt är att förstå våldet ur barnens perspektiv, att erbjuda insatser som undanröjer hinder för deras utveckling, samt bidra till att våldet inte följer dem in i vuxenliv och egna relationer.
Sedan 1996 har Utväg Skaraborg erbjudit gruppverksamhet och individuella stödsamtal till kvinnor som är utsatta för våld. Det är i denna del av verksamheten man nyligen slutfört en rigorös utvärdering. Det övergripande syftet med utvärderingen var att undersöka om Utväg Skaraborgs gruppverksamhet och individuella stödsamtal har påvisbara effekter på kvinnors psykiska hälsa, upplevd livskvalitet och, om de är föräldrar, har förmåga att reflektera över och beskriva sitt barn, utifrån barnets perspektiv.
Under lunchföreläsningen får du en kort sammanfattning av resultaten av utvärderingen samt en inblick i arbetet på Utväg utifrån ett barnperspektiv.
Föreläsare: Annelie Karlsson, leg. Hälso- och sjukvårdskurator Utväg Skaraborg
Vill du veta mer om vad en barnvänlig rättsprocess innebär och hur samverkan kan fungera? När ett barn misstänks vara utsatt för våldsbrott är det viktigt att myndigheter samverkar för att barnets rätt till skydd, barnvänlig rättsprocess och stödinsatser sker parallellt. Mötet med barnet ska ske utifrån ett traumamedvetet bemötande. Barnet ska vara delaktigt, och har rätt att få information och bli lyssnad på. I barnahusutbildningen får du följa Hugo som berättat på skolan att hans pappa utsatt honom för våld. Målgruppen för webbutbildningen är tvärprofessionella grupper inom socialtjänsten, rättsväsendet, hälso- och sjukvård och förskola/skola. Den är även tillgänglig för yrkesverksamma som möter barn inom exempelvis civilsamhället eller arbetar med frågor som rör barn.
Föreläsare: Anna Nelson, utredare vid Barnafrid samt socionom och leg. psykoterapeut på Barnahus Linköping.
Barnafrid har tagit fram en kostnadsfri digital utbildning om självskadebeteende hos ungdomar som syftar till att ge dig kunskaper och färdigheter i bedömning, bemötande och behandling av självskadebeteende hos ungdomar. Utbildningen riktar sig i första hand till dig som är anställd i verksamhet med barn- och ungdomspsykiatriskt uppdrag såsom BUP och Första linjens vård för barn och ungas psykiska hälsa. För dig som arbetar med angränsande uppdrag inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola kan delar av utbildningen också vara intressant och ge möjlighet att orientera sig i.
Föreläsare: Maria Zetterqvist, leg psykolog/leg psykoterapeut vid BUP-kliniken i Linköping och adj universitetslektor och docent, Centrum for Social och Affektiv Neurovetenskap vid Linköpings universitet.
