Få inspiration av andra i deras arbete med att ge fler barn och unga en skyddad uppväxt fri från våld. Barnafrid bjuder in till inspirationslunch tredje fredagen i månaden.
Barnafrids inspirationslunch består av en serie digitala föreläsningar med goda exempel från verksamheter, bland annat arbetssätt, metoder och samverkan ofta med ett våldsförebyggande perspektiv.
Tredje fredagen varje månad, klockan 12:15-12:55 via Zoom (ny tid från augusti 2026).
Varav 30 minuter föreläsning och 10 minuter frågestund.
Ta del av programmet nedan.
Tredje fredagen varje månad, klockan 12:15-12:55 via Zoom (ny tid från augusti 2026).
Varav 30 minuter föreläsning och 10 minuter frågestund.
Anmäl dig senast dagen innan web-seminariet för att hinna få länk och lösenord skickat till dig på den vid anmälan angivna e-postadressen. Dubbelkolla gärna att e-postadressen är korrekt inskriven.
Din anmälan gäller sedan för samtliga tillfällen under året.
Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse med cirka 3,2 miljoner medlemmar och 826 000 personer med ledaruppdrag spridda över 19 000 föreningar. Dagligen når idrotten tusentals barn och unga och har en otrolig potential att verka våldsförebyggande.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har i nära dialog med Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna tagit fram ett stödmaterial som vänder sig till idrottsföreningars styrelser och idrottsledare för att stärka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck. Materialet syftar också till att stärka föreningars förmåga att aktivt förebygga och motverka den kontroll och det våld mot unga som hedersrelaterat våld och förtryck kan innebära.
Föreläsningen tar bland annat upp vad hedersrelaterat våld och förtryck är, hur det kan yttra sig i en idrottskontext, vilka som kan vara utsatta och vilka som kan utöva våldet. Den beskriver också hur en idrottsförening bör agera om tecken på våld upptäcks. MUCF presenterar dessutom kort det framtagna stödmaterialet.
Föreläsare: Petter Berg, utvecklingsledare MUCF
Hur kan skolan upptäcka, bemöta och agera när elever far illa?
En av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga att barn och unga kommer att utsättas för eller utveckla ett våldsbeteende, en kriminell livsstil eller hamna i utanförskap är en fungerande skolgång där elever går ut med fullständiga betyg. Barn och unga som ges förutsättningar för att utveckla kognitiva, sociala och emotionella kompetenser och färdigheter har mindre risk att drabbas av negativa konsekvenser under ungdomen och i vuxen ålder. Skolpersonal har en unik möjlighet att tidigt upptäcka när elever far illa, men det kräver kunskap och kompetens.
Barnafrid har i samverkan med Skolverket och Haninge kommun utvecklat en arbetsplatsutbildning riktad till lärare och annan pedagogisk personal som arbetar i grundskolan.
Gruppspår Grundskola syftar till att ge pedagoger grundläggande kunskaper om barn som far illa och vad som ingår i skolans och pedagogers uppdrag när det exempelvis gäller att anmäla oro till socialtjänsten. Under inspirationslunchen kommer utbildningsmaterialet med konkreta exempel på lärandeaktiviteter att presenteras.
Föreläsare: Veronica Eriksson, förskollärare, grundskollärare och förstelärare, Hagalyckebyskolan, Haninge och Ann-Charlotte Münger, docent, Barnafrid
Teamet för sexuellt våldsutsatta i Region Sörmland är en regionövergripande verksamhet som sedan 2014 arbetar med att förbättra, standardisera och säkerställa kvaliteten i bemötandet och omhändertagandet av de som utsatts för sexuellt våld. Teamet arbetar framför allt med medicinsk uppföljning och psykosocialt stöd efter sexuella övergrepp, samt utbildning och rådgivning till andra verksamheter. I teamet arbetar läkare, barnmorskor och kuratorer med specialistkompetens inom området.
Teamet för sexuellt våldsutsatta välkomnar alla sexuellt våldsutsatta, oavsett könsidentitet, från puberteten (eller från 13 år).
Under föreläsningen berättar vi om våra erfarenheter och utmaningar - både framgångsfaktorer och svårigheter, samt våra visioner för att kunna arbeta ännu bättre i framtiden.
Föreläsare: Karin Arnholm, Samordnare/forensisk barnmorska och Malin Hellsten, leg hälso- och sjukvårdskurator
Döva och hörselskadade barn och unga tillhör en särskilt utsatt grupp. En viktig men ofta osynlig orsak är språklig exkludering – att inte fullt ut få tillgång till språk i vardagen. När barn inte får möjlighet att använda teckenspråk begränsas deras delaktighet, deras förståelse av världen omkring dem och deras kännedom om sina rättigheter. I förlängningen kan detta göra att de inte får det stöd de har rätt till.
Under denna lunchföreläsning presenterar vi vår rapport “Matbordssyndromet och existentiell hälsa” som belyser döva och hörselskadade barns erfarenheter av språklig exklusion och varför vår barn- och ungdomsjour på teckenspråk (BOUJT) är unikt i sitt slag. Vi presenterar även arbetet inom BOUJT där barn och unga kan få stöd, information och någon som lyssnar på deras egna villkor, på teckenspråk.
Vi berättar också om den pågående försöksverksamheten med oberoende barnombud på teckenspråk, som är ett stöd för barn och unga som befinner sig i svåra situationer och har kontakt med myndigheter, men saknar tillräckligt stöd från närstående vuxna.
Föreläsare: Mindie Norrie, Projektledare Oberoende barnombud, Barn och ungdomsjour på teckenspråk
Ericastiftelsens Våldsmottagning riktar sig till barn och unga i åldern 0–24 år som har upplevt, bevittnat eller utövat våld och som lever i socialt och ekonomiskt utsatta områden. De presenterar ett treårigt utvecklingsprojekt som kombinerar kliniskt arbete med systematisk metodutveckling och utvärdering.
Utgångspunkten är ett tydligt identifierat glapp i samhällets ordinarie vårdutbud. Många barn och unga med komplex våldsutsatthet får inte tillgång till specialiserad psykologisk behandling i tid. Genom våldsmottagningen prövar och utvecklar Ericastiftelsen en vårdnivå som är tillgänglig, flexibel och anpassad för barn och unga med sammansatta behov.
Projektet är nationellt och insatserna ges kostnadsfritt.
Föreläsare: Helena Wallberg, teamledare Våldsmottagningen, leg. psykolog och leg. psykoterapeut
Inspirationslunchen handlade om Barnafrids arbete med att ta fram en arbetsplatsutbildning för familjecentraler. Gruppspåret är en digital och kostnadsfri utbildning med sin grund i Barnafrids basprogram våld mot barn anpassad till arbetet på en familjecentral. Den har tagits fram i samarbete med bland annat familjecentraler i Jönköpings och Linköpings kommun. En representant från Jönköpings kommun kommer att delta för att berätta om deras erfarenheter.
Föreläsare: Maria Johansson, utredare på Barnafrid med programansvar socialtjänst
Vad innebär det för ett barn att vistas på ett skyddat boende tillsammans med sin förälder? Hur påverkas vardagen när tryggheten plötsligt måste byggas upp på nytt i en miljö med nya rutiner och människor omkring sig?
Den här föreläsningen lyfter barnets perspektiv. Utifrån erfarenheter från arbetet med barn som under en period i livet behöver leva skyddat, får vi lyssna på en berättelse om barns upplevelser av att flytta, om livet i skydd och om vägen vidare.
Föreläsningen berör även hur lek, kreativa metoder och samtal kan stödja barn i att förstå, bearbeta och gå vidare efter våld och otrygghet.
Föreläsare: Aida Kaloper Kesedzic, specialpedagog, Kriscentrum för kvinnor, Göteborgs Stad
Barn och unga med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för övergrepp än andra. Ett viktigt sätt att förebygga är att prata om sexualitet, samtycke och relationer på ett sätt som alla kan förstå. Men hur gör vi när något redan har hänt?
Metodmaterialet Något har hänt är särskilt framtaget för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Med hjälp av lättlästa texter, filmer, spel och övningar ger materialet stöd för samtal, träning i konsekvenstänkande och minskade riskbeteenden. Det riktar sig till unga och unga vuxna i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och vidare – och finns kostnadsfritt på nagotharhant.se.
Under inspirationslunchen berättar Erika Gustafsson, som bidragit till utvecklingen av materialet, om hur det kan användas i praktiken och hur det kan bidra till tryggare miljöer för barn och unga.
Föreläsare: Erika Gustafsson, tidigare projektledare och metodutvecklare på resursorganisationen Forum Skill. Nu jobbar Erika på Kompetenscentrum våld i nära relationer, Socialförvaltning Centrum, Göteborg Stad.
Våld mellan jämnåriga är en av de vanligaste formerna av våld som barn och unga utsätts för. Särskilt utsatta är barn och unga med erfarenhet av samhällsvård. För att möta denna utmaning deltar SOS Barnbyar Sverige från april 2025 i ett tvåårigt internationellt våldspreventivt EU-projekt. Projektet syftar till att öka kunskapen och utveckla de verktyg som behövs för att förstå, förebygga och hantera våld mellan barn och unga.
Metoden bygger på att barn och unga själva är aktiva aktörer i att skapa trygghet för sig själva och andra, samtidigt som yrkesverksamma ges rätt förutsättningar för att arbeta våldspreventivt.
Under inspirationslunchen berättar projektteamet bakom Tillsammans mot våld om bakgrunden till projektet, kommande aktiviteter och hur verksamheter kan bidra och delta i arbetet.
Föreläsare: Linn Nordli, projektledare och Sara Uusimäki, projektkoordinator för Tillsammans mot våld.
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har fått i uppdrag av Regeringen att sprida och nå ut med kunskap rörande umgänge med umgängesstöd utifrån de uttalanden som JO, justitieombudsmannen, har gjort i fråga om socialnämnders verkställighet av beslut om umgängesstöd (se JO:s beslut den 30 juni 2020, dnr 9119–2019). MFoF presenterar vad ett umgängesstöd är och vad kommunen bör tänka på när den utser umgängesstödjare och genomför insatsen.
Föreläsare: Josefin Leijon, utredare, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.
Mfof:s kunskapsstöd:
https://mfof.se/download/18.14328349199b13767b0fb5/1760002548774/Kunskapsst%C3%B6d%20Umg%C3%A4ngesst%C3%B6d.pdf
Länk till regeringsuppdraget Uppdrag att stärka socialtjänstens arbete med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge:
https://www.regeringen.se/contentassets/0b3178903d4e4adf8f53021a2e1d241e/uppdrag-att-starka-socialtjanstens-arbete-med-riskbedomningar-samt-i-fragor-om-vardnad-boende-och-umgange.pdf
Rubrikerna om gängkriminalitet och dess konsekvenser avlöser varandra i media och samhället står inför stora utmaningar i att minska rekryteringen av barn och unga till gängen. Enheten Ung Angered i Göteborgs stad jobbar aktivt med att stötta barn och ungdomar som befinner sig i riskzon för rekrytering, som redan börjat dras in i kriminalitet eller som själva har en önskan om att lämna en kriminell livsstil. På enheten finns flera olika funktioner som syftar till att fånga upp barnet eller ungdomen där hen är och erbjuda bästa möjliga stöd genom bland annat behandling, stöd till sysselsättning, föräldrastöd, uppsökande arbete och samverkan, såväl internt som externt. Vad är framgångsfaktorer i arbetet med att stötta ungdomarna? Hur går arbetet till? Och vilka är de största utmaningarna?
Föreläsare: Susanne Andersson Westerlund, ungdomsbehandlare på Ung Angered där hon möter ungdomar från 13 år och uppåt. Susanne arbetar också som en del av sin tjänst på en högstadieskola i Angered, för att stötta elever med ett negativt normbrytande beteende.
Unga rapporterar allt oftare att de utsätts för sexuella övergrepp, särskilt i åldern 16–25 år. Vanliga följder är ensamhet, skam och skuld, och många upplever brist på stöd från omgivningen. Projektet Ung utsatt har funnits i över 10 år inom Ungdomsmottagningen i VGR och erbjuder gruppbehandling för unga som utsatts. Metoden har spridits till fler regioner, bland annat Kronoberg, och visat sig vara hjälpsam i läkningsprocessen. Under denna inspirationslunch får du veta mer om gruppbehandlingens upplägg, hur den skiljer sig från individuell behandling och hur manualen för Ung utsatt är utformad.
Föreläsare: Leg. psykoterapeut Jennie Isakzon och leg. psykolog Victoria Sandqvist från MSÖ-Mottagning Sexuella Övergrepp i VGR. Båda med lång erfarenhet av att jobba med unga och sexuellt våld samt grundare av Ungutsatt-gruppmanual.
Med den nya socialtjänstlagen kommer ett krav på att vi ska planera alla våra insatser, och då ta särskild hänsyn till förebyggande och främjande arbete. Men hur många ska vi då planera för att nå? Hur stora är behoven i befolkningen?
I samarbete med RISE (Research Institutes of Sweden) har Göteborgs Stad genomfört ett projekt där de har analyserat målgrupperna för sina föräldrastödsprogram. Utifrån statistik om föräldrarna i Göteborg har de beräknat antalet som staden skulle behöva ha som deltagare i respektive program per år, för att över tid nå hela programmets målgrupp. Samtidigt har de jämfört deltagarna i programmen med respektive målgrupp, för att se om det finns grupper som de når i lägre utsträckning än andra.
Under den här inspirationslunchen presenterar Göteborgs Stad resultatet från arbetet. Föreläsningen kommer också att beröra hur liknande analyser kan göras när det gäller målgruppen barn som upplevt eller varit utsatta för våld i nära relation.
Föreläsare: Carl Odhnoff, utvecklingsledare på enheten Stadenövergripande kunskapsstöd och utveckling (SKU) i Göteborgs Stad.
Visste du att barn och unga med funktionsnedsättning i högre grad än andra barn och unga är utsatta för våld – och att det kan vara svårt att upptäcka?
För att lära yrkesverksamma att känna igen signaler och agera vid tecken på våld har Barnafrid och Myndigheten för delaktighet tagit fram gruppspåret "Barn och unga med funktionsnedsättning", som är en praktiskt orienterad version av Barnafrids basprogram om våld mot barn och unga. Gruppspåret riktar sig till alla verksamheter som möter barn och unga.
Under den här inspirationslunchen får du veta mer om arbetsplatsutbildningen och hur den fungerar. Du får också ta del av varför Barn- och ungdomshabilitering Kalix vill börja använda gruppspåret i sitt arbete.
Föreläsare: Ida Gulbrandsen från Myndigheten för delaktighet, samt Ronja Andersson Morin, Marie-Louise Nylunda, Olivia Granström och Lina Stråmo från Barn- och ungdomshabilitering Kalix.
