Den teknikdidaktiska forskningen vid TekNaD utgår från fyra gemensamma teman som vägleder hela forskningsmiljön.
Historiska, filosofiska och kulturella perspektiv på naturvetenskap och teknik
Språk, redskap och representationer inom naturvetenskap och teknik
Digitala verktyg och digitaliseringens effekter inom naturvetenskap och teknik
Bedömning och skolans styrning
Därutöver är den teknikdidaktiska forskningen uppdelad på flera mindre projekt, av vilka flertalet presenteras nedan.
Tekniska system i teknikundervisningen
Skönlitteratur i teknikundervisningen
Programmering och digitala verktyg inom teknik
Bedömning av teknisk kunskap
Teknikens utbildningshistoria
Lärares och elevers uppfattningar om teknik och teknikämnet
Teknik och genus
Teknik i förskola, tidigare år och fritidshem
Tekniska system i teknikundervisningen
Tekniska system består av komponenter som samverkar och bildar en helhet som inte enbart kan reduceras till de enskilda delarna i sig. Dagens samhälle består mer och mer av sådana tekniska system som dessutom blir mer och mer komplexa. Därför ingår det i en teknisk bildning att ha kunskaper om hur man agerar som användare i förhållande till dessa tekniska system, något som också framgår i teknikkursplaner i Sverige och många andra länder. Det är dock ganska outforskat vad elever och lärare har för kunskaper om tekniska system, liksom hur man kan utveckla dessa kunskaper. I föreliggande forskningsområde studerar vi hur skolan hanterar undervisningsområdet tekniska system, både vad det gäller läroplanernas innehåll, hur läromedel behandlar system och hur elever, lärare och lärarstudenter förstår tekniska system.
I de flesta av ämnena i den svenska grundskolan ska det förekomma
skönlitterära inslag, dock ej i ämnet teknik, vilket gör att forskningen
om detta är i det närmaste obefintlig i Sverige (men även
internationellt sett är området underbeforskat). Det finns dock en stor
lärandepotential i att använda skönlitteratur i teknikundervisningen
eftersom skönlitteratur snarare problematiserar än förenklar, vilket kan
vara en fördel när eleverna ska lära sig inom komplexa kunskapsområden
som exempelvis teknik, etik, hållbar utveckling m.m. I föreliggande
forskningsområde undersöker vi dels vilka idéer om teknik, människa,
samhälle och natur som förekommit i skönlitterära barnböcker under
1900-talet, dels hur skönlitteratur idag används och kan/bör användas
inom naturvetenskapliga ämnen och teknik.
Digitaliseringen av samhället är en av vår tids stora förändringar, och t.ex. grundskolans läroplan innehåller fr.o.m. 2018 ett tydligare fokus på digitala lösningar. I matematik och teknik ingår numer också programmering som ett innehåll som eleverna ska lära sig. Vid TekNaD bedrivs flera forskningsprojekt kring grundskolans och gymnasiets digitalisering, exempelvis forskning om hur programmering genomförs i teknik på lågstadiet och relationen mellan metaforik och gester i programmeringsundervisning på gymnasiet.
Forskning om bedömning inom teknik är i sin linda, precis som inom många
andra av skolans ämnen. Inom detta forskningsområde studeras lärares
uppfattningar om hur olika kunskapsinnehåll i teknik ska bedömas. Vidare
studeras bedömning också mer allmänt, exempelvis när det gäller
handledning och examination av examensarbeten i olika lärarutbildningar
samt hur gränsen för godkänt hanterats i skolan under 1990- och tidigt
2000-tal.
Teknik har funnits i svensk skola under lång tid, faktiskt även innan det infördes ett specifikt ämne med namnet ”Teknik” på 1960-talet. Teknik som kunskapsområde har förekommit och förekommer fortfarande som mer eller mindre uttalat innehåll inom ämnen som slöjd, naturkunskap, hemkunskap och samhällskunskap. Inom detta forskningsområde studerar vi ”teknik i skolan” från 1800-talet fram till idag. Vi intresserar oss för hur kunskapsområdet teknik och ämnet Teknik vuxit fram i skolan, och vilka aktörer och faktorer som varit betydelsefulla i denna utveckling. Härvidlag berörs sociala och kulturella föreställningar om teknik och teknisk bildning som varit rådande under olika perioder, läroplansteoretiska frågor kring vilket kunskapsinnehåll som valts ut, av vem och varför, liksom vilken betydelse teknikens brokiga historia och relationer till andra ämnen, fr.a. naturvetenskapliga ämnen, har för hur ämnet ser ut i skolan idag.
Lärares och elevers uppfattningar om teknik och teknikämnet
För att lärare ska kunna undervisa elever i teknik, och för att dessa
elever ska kunna lära sig något om teknik, behöver det finnas en
forskningsgrundad förståelse av lärares och elevers attityder till och
intresse för teknik som företeelse och ämne, liksom hur de förstår och
uppfattar olika typer av kunskapsinnehåll inom teknikämnet. Inom detta
forskningsområde studeras därför detta på olika sätt, dels hur man mer
allmänt förstår teknik och teknikämnet och dels hur olika
kunskapsinnehåll uppfattas och förstås.
Teknik har under mycket lång tid både påverkat och påverkats av
samhällets syn på genus – vad som anses manligt respektive kvinnligt.
Denna uppdelning är inte satt i sten utan förändras från tid till tid,
från kultur till kultur osv. Rådande uppdelning begränsar individers
möjligheter utifrån ett bildningsperspektiv men även deras
valmöjligheter till utbildning. Detta får konsekvenser för
jämställdheten både inom privatliv och yrkesliv. Ett viktigt uppdrag som
både den svenska förskolan och skolan har är att aktivt motverka
traditionella könsroller och könsmönster. Forskning om hur en
genusmedveten undervisning/verksamhet kan bedrivas inom teknikämnet har
endast gjorts i en mycket begränsad omfattning, både nationellt och
internationellt.
När teknik infördes som obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan på
1980-talet var det som ett högstadieämne. Sedan dess har teknik som
kunskapsinnehåll införts allt längre ner i åldrarna i grundskolan, för
att så småningom också komma in i både förskolan och fritidshemmet.
Forskningen om vad som händer i och utanför klassrummen i teknik i de
tidiga åren är dock väldigt sparsam, varför TekNaD nu satsar extra på
forskning om detta.
