Hem

Teknikens didaktik

En röd skylt med texten Teknik sitter på en vägg.

Den teknikdidaktiska forskningen vid TekNaD utgår från fyra gemensamma teman som vägleder hela forskningsmiljön.

  • Historiska, filosofiska och kulturella perspektiv på naturvetenskap och teknik
  • Språk, redskap och representationer inom naturvetenskap och teknik
  • Digitala verktyg och digitaliseringens effekter inom naturvetenskap och teknik
  • Bedömning och skolans styrning

Därutöver är den teknikdidaktiska forskningen uppdelad på flera mindre projekt, av vilka flertalet presenteras nedan.

  • Tekniska system i teknikundervisningen
  • Skönlitteratur i teknikundervisningen
  • Programmering och digitala verktyg inom teknik
  • Bedömning av teknisk kunskap
  • Teknikens utbildningshistoria
  • Lärares och elevers uppfattningar om teknik och teknikämnet
  • Teknik och genus
  • Teknik i förskola, tidigare år och fritidshem

Tekniska system i teknikundervisningen

Tekniska system består av komponenter som samverkar och bildar en helhet som inte enbart kan reduceras till de enskilda delarna i sig. Dagens samhälle består mer och mer av sådana tekniska system som dessutom blir mer och mer komplexa. Därför ingår det i en teknisk bildning att ha kunskaper om hur man agerar som användare i förhållande till dessa tekniska system, något som också framgår i teknikkursplaner i Sverige och många andra länder. Det är dock ganska outforskat vad elever och lärare har för kunskaper om tekniska system, liksom hur man kan utveckla dessa kunskaper. I föreliggande forskningsområde studerar vi hur skolan hanterar undervisningsområdet tekniska system, både vad det gäller läroplanernas innehåll, hur läromedel behandlar system och hur elever, lärare och lärarstudenter förstår tekniska system.

Ansvariga forskare

jonha89

Jonas Hallström

Proprefekt, Professor

clakl92

Claes Klasander

Universitetsadjunkt

Skönlitteratur i teknikundervisningen

I de flesta av ämnena i den svenska grundskolan ska det förekomma skönlitterära inslag, dock ej i ämnet teknik, vilket gör att forskningen om detta är i det närmaste obefintlig i Sverige (men även internationellt sett är området underbeforskat). Det finns dock en stor lärandepotential i att använda skönlitteratur i teknikundervisningen eftersom skönlitteratur snarare problematiserar än förenklar, vilket kan vara en fördel när eleverna ska lära sig inom komplexa kunskapsområden som exempelvis teknik, etik, hållbar utveckling m.m. I föreliggande forskningsområde undersöker vi dels vilka idéer om teknik, människa, samhälle och natur som förekommit i skönlitterära barnböcker under 1900-talet, dels hur skönlitteratur idag används och kan/bör användas inom naturvetenskapliga ämnen och teknik.

Ansvariga forskare

Cecilia Axell

Universitetslektor, Docent

jonha89

Jonas Hallström

Proprefekt, Professor

Programmering och digitala verktyg inom teknik

Digitaliseringen av samhället är en av vår tids stora förändringar, och t.ex. grundskolans läroplan innehåller fr.o.m. 2018 ett tydligare fokus på digitala lösningar. I matematik och teknik ingår numer också programmering som ett innehåll som eleverna ska lära sig. Vid TekNaD bedrivs flera forskningsprojekt kring grundskolans och gymnasiets digitalisering, exempelvis forskning om hur programmering genomförs i teknik på lågstadiet och relationen mellan metaforik och gester i programmeringsundervisning på gymnasiet.

Ansvariga forskare

andla55

Andreas Larsson

Postdoktor

karpe39

Karin Stolpe

Biträdande professor

Cecilia Axell

Universitetslektor, Docent

Astrid Berg

Universitetslektor

Bedömning av teknisk kunskap

Forskning om bedömning inom teknik är i sin linda, precis som inom många andra av skolans ämnen. Inom detta forskningsområde studeras lärares uppfattningar om hur olika kunskapsinnehåll i teknik ska bedömas. Vidare studeras bedömning också mer allmänt, exempelvis när det gäller handledning och examination av examensarbeten i olika lärarutbildningar samt hur gränsen för godkänt hanterats i skolan under 1990- och tidigt 2000-tal.

Ansvariga forskare

maghu67

Magnus Hultén

Professor

larbj29

Lars Björklund

Universitetslektor

Teknikens utbildningshistoria

Teknik har funnits i svensk skola under lång tid, faktiskt även innan det infördes ett specifikt ämne med namnet ”Teknik” på 1960-talet. Teknik som kunskapsområde har förekommit och förekommer fortfarande som mer eller mindre uttalat innehåll inom ämnen som slöjd, naturkunskap, hemkunskap och samhällskunskap. Inom detta forskningsområde studerar vi ”teknik i skolan” från 1800-talet fram till idag. Vi intresserar oss för hur kunskapsområdet teknik och ämnet Teknik vuxit fram i skolan, och vilka aktörer och faktorer som varit betydelsefulla i denna utveckling. Härvidlag berörs sociala och kulturella föreställningar om teknik och teknisk bildning som varit rådande under olika perioder, läroplansteoretiska frågor kring vilket kunskapsinnehåll som valts ut, av vem och varför, liksom vilken betydelse teknikens brokiga historia och relationer till andra ämnen, fr.a. naturvetenskapliga ämnen, har för hur ämnet ser ut i skolan idag.

Ansvariga forskare

Cecilia Axell

Universitetslektor, Docent

jonha89

Jonas Hallström

Proprefekt, Professor

maghu67

Magnus Hultén

Professor

Lärares och elevers uppfattningar om teknik och teknikämnet

För att lärare ska kunna undervisa elever i teknik, och för att dessa elever ska kunna lära sig något om teknik, behöver det finnas en forskningsgrundad förståelse av lärares och elevers attityder till och intresse för teknik som företeelse och ämne, liksom hur de förstår och uppfattar olika typer av kunskapsinnehåll inom teknikämnet. Inom detta forskningsområde studeras därför detta på olika sätt, dels hur man mer allmänt förstår teknik och teknikämnet och dels hur olika kunskapsinnehåll uppfattas och förstås.

Ansvariga forskare

chano26

Charlotta Nordlöf

Biträdande universitetslektor

johsv65

Johan Svenningsson

Universitetsadjunkt

Teknik och genus

Teknik har under mycket lång tid både påverkat och påverkats av samhällets syn på genus – vad som anses manligt respektive kvinnligt. Denna uppdelning är inte satt i sten utan förändras från tid till tid, från kultur till kultur osv. Rådande uppdelning begränsar individers möjligheter utifrån ett bildningsperspektiv men även deras valmöjligheter till utbildning. Detta får konsekvenser för jämställdheten både inom privatliv och yrkesliv. Ett viktigt uppdrag som både den svenska förskolan och skolan har är att aktivt motverka traditionella könsroller och könsmönster. Forskning om hur en genusmedveten undervisning/verksamhet kan bedrivas inom teknikämnet har endast gjorts i en mycket begränsad omfattning, både nationellt och internationellt.

Ansvariga forskare

Cecilia Axell

Universitetslektor, Docent

jonha89

Jonas Hallström

Proprefekt, Professor

Teknik i förskola, tidigare år och fritidshem

När teknik infördes som obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan på 1980-talet var det som ett högstadieämne. Sedan dess har teknik som kunskapsinnehåll införts allt längre ner i åldrarna i grundskolan, för att så småningom också komma in i både förskolan och fritidshemmet. Forskningen om vad som händer i och utanför klassrummen i teknik i de tidiga åren är dock väldigt sparsam, varför TekNaD nu satsar extra på forskning om detta.

Ansvariga forskare

Cecilia Axell

Universitetslektor, Docent

helel72

Helene Elvstrand

Biträdande professor

mgnja88

Magnus Jansson

Universitetsadjunkt

jonha89

Jonas Hallström

Proprefekt, Professor

almvl17

Alma Memisevic

Universitetslektor

AI i teknikundervisningen

Utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) har på kort tid påverkat samhället på flera sätt och behovet att utbilda ungdomar i ämnet har uppmärksammats från flera håll. I detta projekt undersöks vilken roll AI har i teknikundervisningen på högstadiet samt hur tekniklärare hanterar de förändringar som nya tekniska förutsättningar innebär. Fokus ligger därför på hur tekniklärare tolkar AI i relation till teknikämnets karaktär och kursplanen i teknik, hur tekniklärare integrerar AI i sin praktik, samt hur forskare och lärare kan samarbeta för att öka förståelsen kring hur AI kan ingå i teknikundervisningen på högstadiet.

Ansvarig forskare

Louise Lundberg

Doktorand

Relaterat innehåll

En elev sitter i ett klassrum med VR-glasögon.

Naturvetenskapernas didaktik

Naturvetenskapernas didaktik är en forskningsmiljö som bedriver forskning i anslutning till lärarutbildningen vid Linköpings universitet, speciellt den del som genomförs i Norrköping.
En lärare undervisar några unga elever i teknik.

Teknik, naturvetenskap och didaktik - TekNaD

Teknik, naturvetenskap och didaktik - TekNaD - är en forskningsmiljö inom teknikens och naturvetenskapernas didaktik som startade 2011.
Glad lärare tillsammans med elever som bygger en robot.

Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik - NATDID

NATDID:s uppdrag är att stödja svensk skolutveckling inom naturvetenskap och teknik. Det gör vi genom att göra ämnesdidaktisk forskning mer tillgänglig för dem som är verksamma i skolan.

Organisation

Universitetsparken bakom I-huset.

Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Mänskligt beteende och förutsättningar för lärande står i fokus för utbildning och forskning på vår institution. Vi utbildar studenter och forskare som står väl rustade att möta framtida utmaningar i samhälle och arbetsliv.

Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap (LEN)

Avdelningens uppdrag är att bedriva utbildning och forskning inom det utbildningsvetenskapliga området samt utbildning inom språklig kommunikation.

Taggar