Matematik

Matematik är en grundvetenskap bakom inte bara den tekniska utvecklingen utan också för vår förståelse av exempelvis biologiska, medicinska, sociologiska eller ekonomiska system.

Matematisk grundforskning bedrivs inom vitt skilda delar av matematiken, som inom algebra, geometri, grafteori, kombinatorik, topologi och olika områden av analys så som differentialekvationer, dynamiska system, funktionsrum och potentialteori.

Tillämpningar av dessa områden av matematiken finns inom i stort sett hela vetenskapen, exempelvis inom naturvetenskap, medicin, ekonomi och teknik. Fokus inom grundforskning är dock oftast på de grundläggande vetenskapliga frågorna med målet att bättre förstå och utveckla den moderna matematiken. Den bättre förståelsen bidrar sedan till många framtida tillämpningsmöjligheter, en del av idag helt oanad karaktär.

Optimeringslära behandlar de komplexa beslutssystem som har ett stort antal variabler och som därmed gör dem svårlösta. För riktigt svårlösta problem behövs nya algoritmer och matematiska modeller. Tillämpningar finns inom allt ifrån schemaläggning och optimering av snöröjning till att planera eldriven kollektivtrafik eller placera obemannade flygfarkoster i kommunikationsnätverk.

Matematisk statistik behandlar exempelvis multivariata normalfördelningar där man har en modell för väntevärdet (medelvärdet om försöket utförs ett oändligt antal gånger) och en matris av värden som varierar i ett mönster. Tillämpningar finns inom en lång rad områden som biologi, medicin, sociologi, teknik och ekonomi.
Även teorin om slumptalsmatriser studeras. Slumptalsmatriser är användbara som verktyg inom områden som finansiell matematik, teoretisk fysik eller trådlös kommunikation.

Inom beräkningsmatematiken arbetar LiU-forskare bland annat med tidsberoende partiella differentialekvationer som har stor betydelse för exempelvis simulering av turbulens runt flygplan eller vid simuleringar där vissa ingående värden är osäkra. Ett exempel på tillämpning är vid konstruktion av flygplan där man behöver leverera en simulering med en given, mycket liten felmarginal.

Matematikforskning bedrivs även inom områden som hur man med allt bättre metoder och modeller kan beräkna populationers tillväxt och storlek liksom risker för arters utdöende eller ekologisk kollapser. Forskarna arbetar även med att modellera hela det mänskliga blodsystemet, inklusive kärlväggar och inverkan från omkringliggande muskelvävnad.

Matematisk didaktik är ett forskningsområde där man bland annat tittar på nya hjälpmedel som surfplattor för matematikundervisning i särskolan liksom på undervisningsmetoder för barn med olika fysiska funktionsnedsättningar.

Forskning

Gruppbild på Nageswari Shanmugalingam, Anders Björn, Jana Björn och Tomas Sjödin.

Ickelinjär potentialteori

Forskargruppen är främst intresserad av analys på metriska rum, speciellt ickelinjär potentialteori associerade med p-harmoniska funktioner och kvasiminimerare i euklidiska och metriska rum.

En grupp unga människor håller i pusselbitar

Forskarskolan i tvärvetenskaplig matematik

Inom forskarskolan utbildas doktorander som har ett starkt intresse för matematik och som samtidigt vill arbeta aktivt med problem inom tillämpade ämnen. På så sätt stimuleras kontakter mellan matematiker och kompetenser inom andra discipliner.

Spegling/reflektion i vattnet.

Differentialekvationer och analys på metriska rum

Många fenomen i världen beskrivs med differentialekvationer, som dock sällan kan lösas exakt. Vi söker därför egenskaper hos lösningarna på andra sätt, i väldigt allmänna situationer, ungefär som när man skapar en fantombild av en okänd brottsling.

Nyheter

Forskningsnyheter

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Scania el lastbil

Elektrifiering av tunga transporter kräver nytänkande

Elektrifiering av tunga transporter ställer nya och höga krav på planering av hur fordonen används och laddas. LiU-forskare har påbörjat ett projekt där slutmålet är att utveckla en programvara som kan planera rutter för elektrifierade lastbilar.

Kaj Holmberg ritar på en whiteboard.

Folkets vilja – så ska mandatfördelningen bli rättvis

Vid demokratiska val ska antalet mandat i parlamentet vara helt proportionerligt mot antalet röster. Så är inte fallet idag i Sverige. Forskare vid LiU har därför utvecklat en optimeringsmodell som bättre skulle spegla folkets vilja.