18 februari 2021

Björn Morén har i sin avhandling utvecklat matematiska modeller för bättre behandlingsmetoder mot cancer. Målet är bland annat en minskning av allvarliga komplikationer efter strålbehandling mot tumörer.

Björn Morén spikar sin avhandling.
Björn Morén spikar sin avhandling. Fotograf: Erika Johansson

Under fredagen den 12 februari 2021 försvarade Björn Morén, vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet, sin avhandling Treatment Planning of High Dose-Rate Brachytherapy - Mathematical Modelling and Optimization. På grund av rådande pandemiläge ägde disputationen rum digitalt.

Björn Morén med handledare Torbjörn Larsson och Åsa Carlsson Tedgren.Björn Morén med handledare Torbjörn Larsson och Åsa Carlsson Tedgren. Foto Erika JohanssonMorén ingår i en grupp av forskare som studerar och utvecklar matematiska optimeringsmodeller för brachyterapi, även kallat inre strålbehandling. Behandlingen används för att ta bort cancertumörer, framförallt vid prostatacancer.

– Matematiska modeller används i viss utsträckning redan idag, men målet är att ta fram bättre modeller för användning kliniskt. Vi försöker också ge en bättre förståelse för befintliga modeller och vad som skiljer mellan manuell planering och planering med hjälp av optimeringsmodeller, säger Morén.

Forskarna hoppas att modellerna de utvecklat kan komma till nytta inom sjukvården. I slutändan är målet bättre behandlingsresultat för patienter med cancer, till exempel genom en minskning av allvarliga komplikationer efter strålbehandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten ni kommit fram till?
– Vårt senaste projekt handlar om en ny typ av strålbehandling, intensitetsmodulerad brachyterapi, där skärmar används för att begränsa strålningen i vissa riktningar. Det innebär både en stor potential för bättre behandlingsresultat och ett större behov av väl utvecklade optimeringsmodeller och algoritmer eftersom komplexiteten och antalet frihetsgrader ökar. Den här tekniken används inte kliniskt än men förhoppningsvis är våra resultat ett steg på vägen mot att den ska kunna börja testas.

Björn Morén under disputationen.Björn Morén under disputationen. Foto Erika JohanssonHur har det varit att doktorera under pandemin som råder?
– Det har varit en omställning på många sätt. Forskningsmässigt är det flera resor under pandemin som har ställts in. Till viss del har det gått att ersätta med digitala varianter men vissa delar har varit svårare. Sedan har distansundervisning också inneburit mycket nytt vilket tog en hel del tid i början.

Hur ser du på att disputera digitalt?
– Jag tycker det både finns för- och nackdelar. Det underlättar för flera att kunna ta del av disputationen utan att behöva resa till Linköping. Att till exempel opponenten inte behöver resa långt är också en fördel. Däremot är det lite tråkigare rent socialt att inte kunna ha med släkt och vänner på samma sätt.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Två män och en kvinna diskuterar framför en skärm

Maskininlärning kan ge klimatet en chans

Maskininlärning kan hjälpa oss att upptäcka nya mönster och bättre ta oss an klimatkrisen. Forskare från hela världen möts på LiU med målet att hitta och fördjupa samarbeten inom detta område.

Sofia Nyström och Henrik Nordvall framför ett fönster som återspeglar en blå himmel.

Ny kurs tar UFO-frågan på allvar

UFO – från foliehatt till forskningsämne. Så heter en fristående kurs som startar vårterminen 2025 vid Linköpings universitet. Den ska närma sig UFO-frågan på ett seriöst sätt och samtidigt vrida och vända på frågan om vad kunskap och sanning är.

Porträtt (Anders Tegnell)

Anders Tegnell ny medlem i LiU:s styrelse

Före detta statsepidemiologen och läkaren Anders Tegnell har utsetts av regeringen till ny ledamot i styrelsen för Linköpings universitet. Förordnandet gäller från och med den 1 oktober 2024 till 30 april 2028.