07 oktober 2020

Andra veckan i oktober var det dags för Samverkansförsamlingen att återigen mötas för att utbyta idéer och ge inspiration till hur Norrköping kan utvecklas som stad. Denna gång var det Scenkonst Öst och teaterchef Nils Poletti som stod för värdskapet i Stora teaterns vackra salong där gott om coronasäkert utrymme gavs.

Martin Rantzer och Nils Poletti på Stora teaterns scen
Samverkansförsamlingens ordförande Martin Rantzer och teaterchef Nils Poletti på scen.

Som vid alla event och sammankomster det senaste halvåret är frågan om den pågående pandemin och dess påverkan på respektive verksamheter ett stort samtalsämne för Samverkansförsamlingen som består av representanter från LiU, Region Östergötland, Norrköpings kommun och näringslivet i Norrköping. Huvudsakligt fokus för mötet är dock platsen, kulturens och den fysiska närvarons betydelse för lokal utveckling.

En mycket delikat organism

Teaterchef Nils Poletti inleder mötet med att presentera Scenkonst Öst och i synnerhet Östgötateatern.
– En teater är en mycket delikat organism. Det är oerhört många delar som måste samverka för att det ska bli nånting, säger Nils och berättar om alla de som bidrar till en teateruppsättning. Från ekonomer och marknadsavdelning via snickare, smeder, tekniker till skådespelare och kostymörer. Alla är lika viktiga för att en teaterproduktion ska fungera.
Nils Poletti håller en presentation
Nils Poletti tänker framåt och vill gärna utveckla samarbeten med Linköpings universitet och de studenter som finns vid Campus Norrköping. Kanske kan VR-teknik användas som hjälp att förklara för snickare hur olika scenografier ska byggas? Det finns också förhoppningar om att X-scenen, med sin mer experimentella inriktning kan locka fler studenter.
– Teatern blir rikare av fler perspektiv, det är jätteroligt att en yngre publik redan nu har börjat upptäcka oss och det är något vi vill jobba vidare med.

Platslöshet och värdet av kultur

Dagens andra föreläsare är Josefina Syssner, prefekt och biträdande professor vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). I sin forskning undersöker hon de idéer, föreställningar och normer som ligger till grund för politiskt beslutsfattande på olika nivåer.
En av hennes tidigare studier handlar om hur man pratar om kulturens värde i regionalpolitik. Där fann hon att värdet av kultur nästan uteslutande diskuterades i termer av ekonomiskt värde. 
– Det är ett problem att man inte belyser kulturens betydelse för bildning, demokrati, självförståelse och historiskt medvetande, säger Josefina. 
Josefina Syssner håller en presentation
Josefina Syssner fortsätter med att berätta om en kommande studie där hon ska undersöka idéer om platslöshet i politiska dokument. På senare år har det lagts stort värde och mycket förhoppningar i att många samhällstjänster kan utföras via internet eller en app, men vad innebär det egentligen för vårt framtida samhälle?
 – Jag menar att det finns en problematik i att vi tappar dynamiska effekter kopplat till platsen för en funktion, säger Josefina. Vidare finns risker med att tappa den känsla av gemenskap som en plats kan ge. Tillhörighet, att ingå i ett sammanhang, är ett viktigt underlag för demokratiska samtal.

Värdet av en kulturell och bildad stad

Stefan Jonsson, proprefekt och professor vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) tar oss vidare i programmet med en fantastisk resa genom ord och dess faktiska betydelse. Var ifrån kommer egentligen orden värde, kulturell, bildad och stad? Vad har de för ursprung och hur kan de kopplas till varandra?

– Kultur och bildning är inneboende i begreppet stad och är också något som ger staden värde, menar Stefan. 
Stefan Jonsson håller en presentation
Slutsatsen av hans underfundiga ordresa är glasklar: 
– Värdet av en kulturell och bildad stad är att den är meningsfull för sina invånare.

Allt från konst till konstgräs

Sista föreläsare ut är Maria Modig, kultur- och fritidsdirektör på Norrköpings kommun. Hennes arbete på Kultur- och fritidskontoret innefattar många olika frågor, från idrotts- och friluftsanläggningar till kulturskolan och konstmuseet.
 – Jag brukar säga att jag jobbar med allt från konst till konstgräs, säger Maria. 
Maria Modig håller en presentation
Kultur- och fritidskontoret har fyra huvudsakliga mål i det arbete de gör för Norrköpings invånare; delaktighet och inkludering, hälsa och välbefinnande, lustfyllt skapande samt evenemang och upplevelser. 
– Vårt uppdrag är att ge människor det de vill ha, men också det de inte visste att de ville ha, menar Maria och föredraget går vidare in i en dynamisk diskussion med mötesdeltagarna kring vad som egentligen är kvalitet och om man egentligen kan mäta vad som är kvalitet.

Många idéer väcks hos Samverkansförsamlingen och en hel del tankar om samarbeten dyker upp. Kan man anordna en obligatorisk kulturvandring för campus Norrköpings förstaårsstudenter? Hur kan vi hitta samarbeten mellan Norrköpings blomstrande filmindustri och studenterna på LiU? Kan 3D-teknik användas för att revolutionera framtidens teaterföreställningar? Klart är i alla fall att kulturen är och förblir en stor och otroligt viktig del av Norrköping.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.