27 maj 2019

- Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning har en otroligt viktig plats i samhället, säger Josefina Syssner, som vid årsskiftet blir prefekt för kommande Institutionen för kultur och samhälle (IKOS).

Nu är det klart vad den nya institutionen för samhällskunskap och humaniora ska heta. Hittills har den gått under arbetsnamnet ”Institution Z” och idag tillkännages det nya namnet efter beslut av rektor och omröstning bland medarbetarna i den nya institutionen: Institutionen för kultur och samhälle (IKOS).

– Vi kommer att bli en stor institution där vi arbetar med olika begrepp, teorier och metoder och där vi rör oss på olika empiriska fält. Men jag tror att vi kan enas i uppfattningen att världen blir en lite bättre plats att leva på om det finns plats för obekväma frågor, perspektivering och kritisk reflektion, säger hon.

Mycket som ska klaras av under året

Det kan ju tyckas långt till 1 januari 2020, men Josefina Syssners uppdrag har i många avseenden redan börjat. Under våren träffar hon medarbetare och andra steg i förberedelserna blir att bilda en ny institutionsstyrelse, forma avdelningar och trimma ihop administrativa funktioner.

– Institutionen kommer att rymma en stor mångfald av utbildningar och forskningsmiljöer. En uppgift som jag vill arbeta med, är att synliggöra dem. Det är ett långsiktigt arbete som handlar om att stärka samhällsvetenskapens och humanioras legitimitet, och om att få unga intresserade av att söka sig till våra ämnen, säger Josefina Syssner.

En ny start för ämnena och organisationen

Den största uppgiften blir att forma det nya laget som kommer att omfatta upp emot 300 personer. Hon är ödmjuk inför arbetet: i bakgrunden till sammanslagningen finns ekonomiska underskott och att utbildningar som inte lockat tillräckligt med studenter.

– Vårt viktigaste bidrag till samhället är de studenter som kliver ut från våra utbildningar. För att locka fler studenter ska vi stå fast vid vår tradition av kritisk reflektion, av att ifrågasätta rådande paradigm och av att ställa frågor som ingen annan ställt. Samtidigt måste vi vara öppna för nya behov och kunskapsområden som följer med till exempel en internationell arbetsmarknad och globala förändringsprocesser.

Den nya institutionen byggs upp under 2019 för att formellt ersätta institutionerna Institutionen för kultur och kommunikation (IKK), Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) och Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) från förste januari 2020. I mitten av april utsågs ledningen för IKOS och då sade rektor Helen Dannetun att ”Jag har stora förväntningar på att den ska skapa attraktiva och relevanta utbildningar för framtiden och Josefina Syssner är med sin utblick och kunskap om vår omvärld helt rätt person att leda verksamheten”

Stefan Jonsson och Ann-Kari Sundberg i prefekturen

Proprefekter vid den nya institutionen är Stefan Jonsson, professor på ISV och ansvarig för forskarutbildningen på REMESO och Ann-Kari Sundberg, i dag prefekt vid IKK.

– Stefan Jonsson har stor legitimitet inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och står upp för humanioras värden i samhällsdebatten. Ann-Kari Sundberg är en lagbyggare med erfarenhet av att bygga upp och skapa struktur i komplexa organisationer genom tydlighet och transparens, säger Josefina Syssner.

IKOS-bloggen

Följ arbetet med den nya institutionen

Blivande prefekten Josefina Syssner kommer fortlöpande att skriva om institutionsbildningen i IKOS-bloggen.
Följ den här: http://blog.liu.se/ikos/

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.