30 mars 2020

Hur ska samhället agera när det samtal man är van vid att föra i demokratiska rum inte fungerar? Vilken roll har lärosäten? Stefan Jonsson vid Linköpings universitet anordnade ett samtal om hur både politiker och våldsverkare försökt tysta utställningen om nazism på Norrköpings stadsmuseum.

Äldre bilder
Vem bestämmer vad som ska lyftas fram ur historien? Fotograf: fstop123

Utställningen “Medlöperi och Motstånd – Nazismen i Norrköping då och nu” invigdes den 26 januari på Norrköpings stadsmuseum. Utställningen var tänkt att fokusera främst på nazismens historia. Istället har det till stor del kommit att handla om nutid, då rörelsens anhängare av idag med olika medel har hotat utställningen. 

Stefan Jonsson, professor på institutet för migration, etnicitet och samhälle (Remeso) vid Linköpings universitet reagerade på det som hände i samband med utställningen.

– En väska full av antisemitiska karikatyrer lämnades utanför museet. Klistermärken med rakblad bakom och nazistiska budskap, sattes upp i entrén. Anställda har hotats och SD polisanmälde utställningen. Sådana här försök att tysta kultur och forskning händer allt oftare och det är viktigt att vi sätter oss ner och pratar om det, säger Stefan Jonsson.

Vi måste låta historikerna göra det de är tränade till och visa att god historisk forskning är nödvändig för det demokratiska samhället
Professor Stefan Jonsson

Tillsammans med kollegor på Uppsala universitet anordnade han ett panelsamtal på Linköpings universitet där makten över ord, bilder och minne stod i diskussionens centrum. Titeln på samtalet “Om detta må ni tiga” anspelar på faktaboken “Om detta må ni berätta” som handlar om Förintelsen och som togs fram på beställning av Regeringskansliet år 1998 och delades ut gratis till alla familjer med barn i skolåldern.   Foto Linda Fredrikson 
– Vi som forskare ville backa upp och visa att vi stöttar stadsmuseets självständighet och de historiker och pedagoger som byggt utställningen. Men vi behövde också anordna detta seminarium eftersom vi som universitet har ett ansvar att stå upp för alla människors lika värde. På vårt campus finns studenter av olika härkomst och alla ska kunna fortsätta vara här. Den grundvärderingen har vi ansvar att förvalta, säger Stefan Jonsson.

Efter att utställningen öppnat polisanmälde Sverigedemokraterna i Norrköping stadsmuseet för förtal. Man ville att ett pressklipp med bild som föreställde SD:s lokala partistyrelse som hängde i utställningen skulle plockas ned. Stefan Jonsson menar att det är allvarligt när politiker vill skriva om historien och hindra vissa frågor från att bli ställda. 

– Vi har en viktig princip i det svenska samhället. Att det är armlängs avstånd mellan politiker och tjänstemän. Det betyder att politiker kan ge uppdrag och direktiv, men de kan inte styra eller censurera verksamheten. 

Stefan Jonsson menar att det pågår en kamp om vad som ska berättas ur historien och hur det historiska minnet ska se ut. 

– Historien måste beskrivas från en mängd olika synvinklar, inte bara från en. Det gäller även nazismens och nationalsocialismens historia i Norrköping, som SD råkar vara en del av.

I inbjudan till ert panelsamtal ställer ni frågan om vad som får sägas och inte om nazismens historia. Är det något som inte får sägas?

– Nej. Det är mer en retorisk fråga. Allt måste sägas om nazismens historia, som är sant. Allt ska upp på bordet och sedan ska det analyseras. Det går inte att göra en utställning om nazismens historia utan att säga att SD är ett parti som grundades av personer som var medlemmar i de nazistiska, eller nationalsocialistiska, svenska organisationerna. Det finns en rak linje där och det är fakta. Man kan inte som institution eller forskare välja att inte berätta sådana fakta. Då gör man fel. 

Utställningen har ju, som sagt, mött stort motstånd och till och med hotats. Hur ska man gå tillväga när en part inte vill diskutera?

– Det är det som är det svåra. Det här handlar ju om rörelser som inte är intresserade av en diskussion. De är sällan intresserade av att kommunicera sin bild av verkligheten i samtal och dialog, utan hotar hellre än pratar. Då är det desto viktigaste för oss andra att diskutera. Vi måste peka på det odemokratiska i det som hänt, låta historikerna göra det de är tränade till och visa att god historisk forskning är nödvändig för det demokratiska samhället.



Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.