01 februari 2023

Asylrättigheter och gränsregimer, bostads- och hälsopolitik, förändringar i betydelsen av medborgarskap och välfärd, sociala rörelser, utbildning och postkoloniala perspektiv på migration. Det är några exempel på frågor som forskningen vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle (REMESO) berör. I år firar institutet 15 år. Det uppmärksammas med ett jubileum som blickar framåt.

Från en av REMESOs konferenser, 2018. Fotograf: Thor Balkhed

– Det är en levande forskningsmiljö som hela tiden utvecklas genom nya frågor om samhället, säger Anders Neergaard, föreståndare för REMESO.

Foto Thor Balkhed För 15 år sedan startade REMESO som ett Forte-finansierat samarbete mellan forskare vid dåtidens Tema etnicitet vid Linköpings universitet och Arbetslivsinstitutet i Norrköping. Forskningen kom snabbt att utvecklas och breddas, och snart startade både forskarutbildning och en internationell forskarskola.

Idag bedriver institutet tvärvetenskaplig forskning om migration, etnicitet och samhälle som utgår ifrån migranters individuella erfarenheter såväl som lokalsamhällenas utveckling, arbetsmarknadens förändringar och lokal, nationell, europeisk och global reglering. REMESO är också en avdelning vid Institutionen för kultur och samhälle, med ansvar för kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys och masterutbildningen Ethnicity and Migration Studies. Foto Anna Nilsen

Hur har REMESOs utveckling de här åren sett ut? Och vilket blir fokus framåt? Anders Neergaard och Stefan Jonsson, båda professorer vid REMESO svarar på fem frågor om instititutet.

Hur skulle ni beskriva REMESOs resa under de här 15 åren?
Den intellektuella kreativitet som gör att kollegor hela tiden lyckas ställa nya frågor, utveckla sig teoretiskt och metodologisk och samtidigt behålla en REMESO-identitet kring kritisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, är en röd tråd under dessa 15 år. Att få läsa nya forskningsansökningar, nya publikationer som hela tiden visar på hur forskning kan utvecklas, är lite svindlande.

Vad är du som föreståndare, Anders, mest stolt över?
Fantastiska kollegor och studenter som är nyfikna, engagerade och hela tiden vill utveckla verksamheten vilket gör att REMESO bedriver internationell erkänd forskning och utbildning.

Är det någon forskning/någon aktivitet som har varit extra viktig för REMESO under de här åren?
Det kan låta klyschigt men eftersom vi varit med i ledningen hela tiden så blir det så självklart att lyfta fram REMESOs personal. Den uthållighet, det engagemang, den vilja att bidra till REMESO som forskningsmiljö är för oss det unika, det viktiga och det vackra med REMESO. Att utveckla och bedriva undervisning, att kontinuerligt söka forskningspengar och ändå orka genomföra grundläggande och långsam forskning, att vilja bidra till samhällsdebatten och till social rättvisa även när det blåser snålt - det är imponerande.

Hur ser ni på framtiden? Hur vill ni att REMESO fortsätter verka och utvecklas?
Den intellektuella nyfikenhet och engagemang som kännetecknar REMESOs personal och studenter måste få lov att blomstra och utvecklas. I en tid då kritisk forskning alltmer ifrågasätts är det viktigt att kollegialt stödja varandra och att bygga en intellektuell arena med en bra arbetsmiljö för att möjliggöra för nya generationer av forskare och studenter att ta över stafettpinnen.

Hur uppmärksammar ni era 15 år?
Vi har ett jubileumsprogram som kortfattat blickar bakåt men som först och främst fokuserar på såväl vetenskapliga som samhälleliga utmaningar här och nu och för framtiden.

Jubileum

Välkommen att delta på REMESOs 15-årsjubileum.

What research on migration, ethnicity and society? Critical scholarship on an increasingly critical field. Paneldiskussioner med kollegor, affilierade forskare och styrelsemedlemmar. Öppet för alla, hålls på engelska.

Datum och tid: 8 februari, klockan 14:00-17:00

Plats: Färgeriet, Kåkenhus, Campus Norrköping

Vänligen anmäl dig till Eva Rehnholm.

Nyheter från REMESO

Anna Bredström.

Ökad biometrisk kontroll vid EU:s gränser

Den 12 oktober sjösattes ännu ett digitalt system i EU:s gränskontroller. Anna Bredström, biträdande professor vid REMESO, ser i sin forskning hur teknologin utvecklas i rasande takt och med politikens hjälp öppnar för en övervakning utan motstycke.

Per Wirtén.

Nya perspektiv på migration och medborgarskap

Per Wirtén är en av Sveriges mest profilerade samhällsdebattörer. Nu kliver han in i forskningsmiljön vid REMESO på LiU. Under några månader ska han utforska migration, medborgarskap och nationalism – och bidra med sin erfarenhet från offentligheten.

Kalle Brolin.

Bilder bygger broar mellan konst och akademi

Kalle Brolins konstverk liknar upptäcktsresor där historiska bilder vävs samman till nya tankespår. Med sina essäer vill han skapa ett engagemang och ett associativt tänkande kring samhällen och platser. Nu gästar han REMESO vid LiU.

Läs mer om forskningen

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.