01 februari 2023

Asylrättigheter och gränsregimer, bostads- och hälsopolitik, förändringar i betydelsen av medborgarskap och välfärd, sociala rörelser, utbildning och postkoloniala perspektiv på migration. Det är några exempel på frågor som forskningen vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle (REMESO) berör. I år firar institutet 15 år. Det uppmärksammas med ett jubileum som blickar framåt.

Från en av REMESOs konferenser, 2018. Thor Balkhed

– Det är en levande forskningsmiljö som hela tiden utvecklas genom nya frågor om samhället, säger Anders Neergaard, föreståndare för REMESO.

Foto Thor Balkhed För 15 år sedan startade REMESO som ett Forte-finansierat samarbete mellan forskare vid dåtidens Tema etnicitet vid Linköpings universitet och Arbetslivsinstitutet i Norrköping. Forskningen kom snabbt att utvecklas och breddas, och snart startade både forskarutbildning och en internationell forskarskola.

Idag bedriver institutet tvärvetenskaplig forskning om migration, etnicitet och samhälle som utgår ifrån migranters individuella erfarenheter såväl som lokalsamhällenas utveckling, arbetsmarknadens förändringar och lokal, nationell, europeisk och global reglering. REMESO är också en avdelning vid Institutionen för kultur och samhälle, med ansvar för kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys och masterutbildningen Ethnicity and Migration Studies.  Foto Anna Nilsen

Hur har REMESOs utveckling de här åren sett ut? Och vilket blir fokus framåt? Anders Neergaard och Stefan Jonsson, båda professorer vid REMESO svarar på fem frågor om instititutet.

Hur skulle ni beskriva REMESOs resa under de här 15 åren?
Den intellektuella kreativitet som gör att kollegor hela tiden lyckas ställa nya frågor, utveckla sig teoretiskt och metodologisk och samtidigt behålla en REMESO-identitet kring kritisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, är en röd tråd under dessa 15 år. Att få läsa nya forskningsansökningar, nya publikationer som hela tiden visar på hur forskning kan utvecklas, är lite svindlande.

Vad är du som föreståndare, Anders, mest stolt över?
Fantastiska kollegor och studenter som är nyfikna, engagerade och hela tiden vill utveckla verksamheten vilket gör att REMESO bedriver internationell erkänd forskning och utbildning.

Är det någon forskning/någon aktivitet som har varit extra viktig för REMESO under de här åren?
Det kan låta klyschigt men eftersom vi varit med i ledningen hela tiden så blir det så självklart att lyfta fram REMESOs personal. Den uthållighet, det engagemang, den vilja att bidra till REMESO som forskningsmiljö är för oss det unika, det viktiga och det vackra med REMESO. Att utveckla och bedriva undervisning, att kontinuerligt söka forskningspengar och ändå orka genomföra grundläggande och långsam forskning, att vilja bidra till samhällsdebatten och till social rättvisa även när det blåser snålt - det är imponerande.

Hur ser ni på framtiden? Hur vill ni att REMESO fortsätter verka och utvecklas?
Den intellektuella nyfikenhet och engagemang som kännetecknar REMESOs personal och studenter måste få lov att blomstra och utvecklas. I en tid då kritisk forskning alltmer ifrågasätts är det viktigt att kollegialt stödja varandra och att bygga en intellektuell arena med en bra arbetsmiljö för att möjliggöra för nya generationer av forskare och studenter att ta över stafettpinnen.

Hur uppmärksammar ni era 15 år?
Vi har ett jubileumsprogram som kortfattat blickar bakåt men som först och främst fokuserar på såväl vetenskapliga som samhälleliga utmaningar här och nu och för framtiden.

Jubileum

Välkommen att delta på REMESOs 15-årsjubileum.

What research on migration, ethnicity and society? Critical scholarship on an increasingly critical field. Paneldiskussioner med kollegor, affilierade forskare och styrelsemedlemmar. Öppet för alla, hålls på engelska.

Datum och tid: 8 februari, klockan 14:00-17:00

Plats: Färgeriet, Kåkenhus, Campus Norrköping

Vänligen anmäl dig till Eva Rehnholm. 

Nyheter från REMESO

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.

Anders Neergaard och Burcu Sahin.

Kunskapscirkulation tillsammans med konst, litteratur och journalistik

Vetenskap är kunskap som är kopplad till teorier och metoder. Även konst och  litteratur m.m. är kunskap, som skapas och förmedlas på andra sätt. Anders Neergaard, professor vid REMESO, driver ett nytänkande projekt med fokus på kunskapscirkulation.

En man som heter Zoran Slavnic.

Jag vill inspirera framtidens tjänstemän och beslutsfattare

– Temporalitet är ett laddat ord, ett hett ämne som alla pratar om i dag, jag var en av de första som forskade om det. Zoran Slavnic är professor i sociologi vid REMESO, LiU, han forskar och undervisar inom bla migration, integration och etnicitet.

Läs mer om forskningen

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.