01 februari 2023

Asylrättigheter och gränsregimer, bostads- och hälsopolitik, förändringar i betydelsen av medborgarskap och välfärd, sociala rörelser, utbildning och postkoloniala perspektiv på migration. Det är några exempel på frågor som forskningen vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle (REMESO) berör. I år firar institutet 15 år. Det uppmärksammas med ett jubileum som blickar framåt.

Från en av REMESOs konferenser, 2018. Fotograf: Thor Balkhed

– Det är en levande forskningsmiljö som hela tiden utvecklas genom nya frågor om samhället, säger Anders Neergaard, föreståndare för REMESO.

Foto Thor Balkhed För 15 år sedan startade REMESO som ett Forte-finansierat samarbete mellan forskare vid dåtidens Tema etnicitet vid Linköpings universitet och Arbetslivsinstitutet i Norrköping. Forskningen kom snabbt att utvecklas och breddas, och snart startade både forskarutbildning och en internationell forskarskola.

Idag bedriver institutet tvärvetenskaplig forskning om migration, etnicitet och samhälle som utgår ifrån migranters individuella erfarenheter såväl som lokalsamhällenas utveckling, arbetsmarknadens förändringar och lokal, nationell, europeisk och global reglering. REMESO är också en avdelning vid Institutionen för kultur och samhälle, med ansvar för kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys och masterutbildningen Ethnicity and Migration Studies. Foto Anna Nilsen

Hur har REMESOs utveckling de här åren sett ut? Och vilket blir fokus framåt? Anders Neergaard och Stefan Jonsson, båda professorer vid REMESO svarar på fem frågor om instititutet.

Hur skulle ni beskriva REMESOs resa under de här 15 åren?
Den intellektuella kreativitet som gör att kollegor hela tiden lyckas ställa nya frågor, utveckla sig teoretiskt och metodologisk och samtidigt behålla en REMESO-identitet kring kritisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, är en röd tråd under dessa 15 år. Att få läsa nya forskningsansökningar, nya publikationer som hela tiden visar på hur forskning kan utvecklas, är lite svindlande.

Vad är du som föreståndare, Anders, mest stolt över?
Fantastiska kollegor och studenter som är nyfikna, engagerade och hela tiden vill utveckla verksamheten vilket gör att REMESO bedriver internationell erkänd forskning och utbildning.

Är det någon forskning/någon aktivitet som har varit extra viktig för REMESO under de här åren?
Det kan låta klyschigt men eftersom vi varit med i ledningen hela tiden så blir det så självklart att lyfta fram REMESOs personal. Den uthållighet, det engagemang, den vilja att bidra till REMESO som forskningsmiljö är för oss det unika, det viktiga och det vackra med REMESO. Att utveckla och bedriva undervisning, att kontinuerligt söka forskningspengar och ändå orka genomföra grundläggande och långsam forskning, att vilja bidra till samhällsdebatten och till social rättvisa även när det blåser snålt - det är imponerande.

Hur ser ni på framtiden? Hur vill ni att REMESO fortsätter verka och utvecklas?
Den intellektuella nyfikenhet och engagemang som kännetecknar REMESOs personal och studenter måste få lov att blomstra och utvecklas. I en tid då kritisk forskning alltmer ifrågasätts är det viktigt att kollegialt stödja varandra och att bygga en intellektuell arena med en bra arbetsmiljö för att möjliggöra för nya generationer av forskare och studenter att ta över stafettpinnen.

Hur uppmärksammar ni era 15 år?
Vi har ett jubileumsprogram som kortfattat blickar bakåt men som först och främst fokuserar på såväl vetenskapliga som samhälleliga utmaningar här och nu och för framtiden.

Jubileum

Välkommen att delta på REMESOs 15-årsjubileum.

What research on migration, ethnicity and society? Critical scholarship on an increasingly critical field. Paneldiskussioner med kollegor, affilierade forskare och styrelsemedlemmar. Öppet för alla, hålls på engelska.

Datum och tid: 8 februari, klockan 14:00-17:00

Plats: Färgeriet, Kåkenhus, Campus Norrköping

Vänligen anmäl dig till Eva Rehnholm.

Nyheter från REMESO

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.

Doktorander.

Unikt utbyte mellan Sverige och Österrike

En grupp doktorander från LiU har deltagit i ett forskningsutbytesprogram i Wien. Programmet är tvärvetenskapligt inom studier om filosofi, sociologi samt migration och stärker forskningen och de akademiska banden mellan Österrike och Sverige.

Studenter på kursen Scholars at risk student led workshop

Akademisk frihet i praktiken

Den lilla gruppen master-studenter vid programmet Etnicitet och Migration på Campus Norrköping är unik. De är först i Sverige att gå en universitetskurs i hur man skapar en kampanj till stöd för en fängslad forskare och för den akademiska friheten.

Läs mer om forskningen

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.