Digitaliseringen har ökat takten i samband med coronapandemin. I EU:s och Storbritanniens åtgärdspaket efter pandemin finns stora planer på ytterligare omfattande expansion av den digitala infrastrukturen med målet att bygga ett digitalt stabilt Europa.
I den här utvecklingen är humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv avgörande. I ett nytt projekt ska Stefan Jonsson, professor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (Remeso), med kollegor studera hur det här nya sociala och tekniska sammanhanget slår igenom i människors uppfattningar om vilka de är, vilka som delar deras gemenskap och vilka som styr samhället och världen. Hur påverkas till exempel våra föreställningar om offentligheten och gränsdragningarna mellan EU och omvärlden? Hur påverkas det medborgerliga inflytandet och vilka nya samhällsformande krafter, aktörer och gemenskaper som skapas?
– Projektet handlar om förhållandet mellan teknik, kultur och medvetande. Vi vet idag att folks föreställningar om nation och samhälle formats på djupet av tekniska förändringar, som tryckpressen, järnvägen och radion. Vi undersöker vilka nya idéer om samhället som alstras i den så kallade digitala revolutionen, säger Stefan Jonsson.
Forskarna ska bland annat studera aktörer som finansierar, konceptualiserar och implementerar den digitala omvandlingen, med fokus på 5G och 6G.
Studien är en del av ett större internationellt projekt med forskare från olika universitet som tilldelats 16 miljoner kronor av Chanse Consortium, Forte och EU. Den svenska delen av projektet, placerat vid Linköpings universitet, finansieras med 4,3 miljoner kronor. Det ska genomföras i samarbete med Ericsson.
