27 april 2021

Drygt 45 000 personer har antagits till sommarkurser på landets lärosäten, en ökning med nio procent jämfört med sommaren 2020. På Linköpings universitet är det grundkurs i AI som lockat flest deltagare. Men fortfarande är många kurser öppna för sen anmälan.

Fotograf: Magnus Johansson
Antalet sommarkurser på landets lärosäten har blivit fler, i år finns 661 kurser att välja mellan, nio procent fler än förra året.

Grundkurs i AI är den kurs på Linköpings universitet där flest deltagare antagits. Men också grundkurs i arbetsrätt, grunden i ekonomisk familjerätt, innovation och entreprenörskap, ledarskap och organisation, projektledning och retorik är kurser som lockat många deltagare.

Av antagna i landet som helhet, är det åldersgruppen upp till 24 år som ökar mest, 24 procent fler i den ålderskategorin har antagits i år jämfört med sommaren 2020.
En förklaring kan vara att pandemin slagit hårt mot arbetsmarknaden och det är svårare att få sommarjobb. Sommarkurser ger rätt att söka studiemedel från CSN.

Regeringen har också föreslagit satsningar i vårändringsbudgeten inom utbildningsområdet. Bland annat 130 miljoner kronor för sommarkurser 2021, motsvarande 6 000 sommarkursplatser och 50 miljoner kronor för studiemedel.

Det finns fortfarande cirka 400 sommarkurser som är öppna för sen anmälan på Antagning.se

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?