Johnny Ludvigsson får ett av 2022 års anslag ur Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Han har forskat sedan 1970-talet och rankas som en av världens främsta inom Typ 1 diabetes.
- Jättefint! Roligt att stiftelsen uppskattar min forskning och tror på den, och värdefullt att få detta ekonomiska stöd! Det betyder att vi dels kan fortsätta i full takt med att samla in ytterligare prover i den pågående uppföljningen av ABIS-individer, och att vi dessutom har råd att genomföra fortsatta analyser av tarmfloran och studera relationen till utveckling av autoimmuna sjukdomar.
För att kunna studera vad som eventuellt inträffat i tidig ålder, många år innan sjukdomen bryter ut, så skapades en stor studie, ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige), i vilken 17 000 barn födda oktober 1997 till oktober 1999 följs från födelsen och framåt.
Vad hoppas du på att uppnå med din forskning?
- Mitt huvudintresse är att dels förstå varför barn och ungdomar drabbas av Typ 1 diabetes, dels hur man ska kunna förebygga och/eller bota den sjukdomen. Men jag vill också gärna att barn slipper andra svåra sjukdomar ex cancer, autoimmuna sjukdomar som ledsjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, celiaki och så vidare. Och även autism. Barn borde inte behöva lida av svåra sjukdomar!
Johnny Ludvigsson drar en lans för den kliniska forskningen:
- Forskning är väldigt viktigt för att bibehålla och utveckla även klinisk verksamhet! Det får inte betraktas som något som konkurrerar med eller tar tid från sjukvården, utan tvärtom som något som förbättrar sjukvården!
Vad blir nästa steg? Berätta gärna om något du arbetar med just nu?
- Jag har intensivt och brett samarbete med flera olika forskargrupper, till exempel i Gainesville i Florida, i Boston, London, Cardiff, Neapel, Oslo, Turku , Sydney ... men också i Sverige. Främst Stockholm, Uppsala, Örebro när det gäller både uppkomst av Typ 1 diabetes, andra autoimmuna sjukdomar som autism. Vi har också oerhört spännande studier på hemmaplan i Linköping. Som samarbetet med Colm Nestor om genetikens betydelse för uppkomst av dessa sjukdomar. Dessutom leder jag en stor internationell studie i Europa och USA där vi med hjälp av intralymfatisk GAD-behandling försöker att bevara kvarvarande förmåga att producera insulin hos patienter som nyligen fått Typ 1 diabetes.
Vad behöver man som forskare tänka extra på när man arbetar med barnmedicinsk forskning?
- Etiska frågor blir lite annorlunda och kanske extra viktiga när det gäller barn, och information till barn som deltar i forskning behöver utformas på ett adekvat sätt. Man måste också i klinisk forskning extra noga väga risker mot nytta för barnet under ett långt liv framåt.
- Forskning som rör barn är alldeles särskilt engagerande och meningsfullt. Så för mig är det svårt att förstå om man INTE vill forska, särskilt när det gäller allvarliga sjukdomar där forskning är det enda som radikalt kan förbättra livet för barnen.
Vilken är din favoritsyssla på fritiden, kanske något avkopplande, när du inte arbetar?
- Forskning är min huvudsakliga favoritsyssla även på fritiden. Jag ägnar tid åt forskning sju dagar i veckan! Men jag kopplar också av med trädgårdsarbete, umgås med Pärlan som är min fru, Ulla. Jag träffar barn och barnbarn, och ställer upp för Barndiabetesfonden, bygger och underhåller hus, spelar dragspel, och mycket annat.
Något annat du vill tillägga?
- Jag är mycket imponerad av Michael Cocozza! Han är en osedvanligt generös mecenat som betyder väldigt mycket för Linköpings ungdomar, Linköpings universitet, Linköpings kulturliv. Han är värd stort beröm!
Projektet “Probiotics for prevention of Type 1 diabetes and other autoimmune diseases” tilldelas 500 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2022.
