02 maj 2022

En ny rapport om effekter hos närstående visar både för- och nackdelar med att ta med närstående i beslut om läkemedelssubventioner. Rapporten har tagits fram av en forskargrupp vid KI där medarbetare från CMT ingår, på uppdrag av tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Händer som håller om varandra.
  Fotograf: National Cancer Institute, Unsplash.
Det har blivit allt vanligare att ansökningar om läkemedelssubventioner till TLV innehåller information om hur läkemedel påverkar livskvalitet även hos närstående till patienter. Sådana effekter beaktas dock inte i dagsläget vid TLV:s beslut om subvention, och det saknas riktlinjer för hur detta skulle kunna göras. En forskargrupp vid Karolinska Institutet (KI) fick därför i uppdrag att genom en rapport öka kunskapen på området.

Översikt av forskningsområdet

I en genomgång av relevant forskningslitteratur beskriver rapportförfattarna att effekter på närståendes hälsa kan uppstå exempelvis som en konsekvens av att agera informell vårdgivare, men också av att stå nära och bry sig om en person med en sjukdom. Att inte ta hänsyn till dessa effekter skulle innebära att resurser som används inte maximerar hälsan hos befolkningen och kan ses som ojämlikt ur ett befolkningsperspektiv. Att däremot ta hänsyn till effekter hos närstående kan även det riskera att leda till oönskade effekter på fördelningen av resurser för befolkningens hälsa.

Till exempel riskerar man att resurser överförs från patienter till närstående och att en snedfördelning uppstår beroende på hur många anhöriga en patient har, säger Thomas Davidson, docent inom utvärdering och hälsoekonomi vid CMT, och medförfattare till rapporten.

Svensk kontext analyseras

I en analys av tillämpning i Sverige visar rapportförfattarna hur inkludering av kostnader och effekter hos närstående påverkar hälsoekonomiska analyser. De visar också att det finns svåra avvägningar gällande metoder i analyserna, som kan påverka riktningen på resultaten. Därför betonar de behovet av metodologiska riktlinjer så att inte godtycke och enskilda intressen kan påverka vilka behandlingar som subventioneras.

Inget tillvägagångssätt är utan problematiska konsekvenser, men det är viktigt att den metodik som rekommenderas används konsekvent, säger Thomas Davidson.

Rapportförfattarna skriver vidare att det bör göras en översyn av huruvida beslut om att väga in effekter hos närstående ligger i linje med den etiska plattformen för prioriteringar. Man bör även ta hänsyn till att gränsen för vad som betraktas som kostnadseffektivt kan behöva ändras om närståendes effekter ska inkluderas

Läs rapporten ”Externa effekter hos närstående vid beslut om subvention av läkemedel” av Emelie Heintz, Kinza Degerlund Maldi, Arpana Sharma, Bobby Simarmata och Thomas Davidson. Den har skrivits inom ramen för forskargruppen ”Health Economics and Policy” på Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) vid Karolinska Institutet, där Thomas Davidson, från CMT och Prioriteringscentrum, ingår.

Relaterad forskning

Senaste nytt från LiU

Nytt centrum driver hållbarhetsomställningen

Med uppdraget att katalysera forskning och samverkan kring hållbar samhällstransformation, blir centret LiU Sustainability Transformations, C4ST, en ny mötesplats för nytänkande och samarbete – både inom och utanför Linköpings universitetet.

Den första maskinen som användes för att analysera torkning med torr luft.

Nobelprisbelönad teknik torkar spannmål – utan värme

Nobelprisbelönad teknik används nu i svenskt lantbruk. På Hasta Gård har försök visat att spannmål kan torkas utan värme och med betydligt mindre energi. Forskningen bedrivs inom ett innovationsprojekt där bland annat Agtech Sweden vid LiU medverkar.

Äldre man och ett litet barn skrattar mot varandra.

Mannens livsstil kan påverka barnbarnens hälsa

Kost, rökning och infektioner bidrar till ett slags biologiskt minne som kan föras över till kommande barn. LiU-forskare har i en översiktsartikel lagt fram en teori om pappans bidrag till sina ättlingars skydd mot infektioner.