04 november 2021

I mitten av oktober genomförde Sveriges nationella resurscentrum (Bioresurs, KRC, NRCF, NATDID och CETIS) tillsammans med Skolverket fyra eftermiddagskonferenser med namnet ”Ljuset på NT”.

Bild som visar en presentation på plattformen Zoom.

Fokus låg på implementeringen av de kursplaneförändringar som ska träda i kraft den 1 juli 2022. Varje stadium i grundskolan hade sin egen eftermiddag och en dag ägnades åt Grundsärskolans teknikämne och undervisningsområdet Verklighetsuppfattning (VEU).

I resurscentrumens pass belystes ämnesdidaktiska aspekter av förändringarna i kursplanernas syften, mål, centralt innehåll och kunskapskrav.

För CETIS del handlade det under de fyra dagarna om några kärnpunkter:

  • Vikten av att utgå från kursplanens syften och mål innan man bestämmer arbetstema.
  • Att det nya kunskapsmålet kan betraktas som en grund för de båda förmågemålen.
  • Att undvika ”oreflekterat görande” i undervisningen.
  • Öka graden av språkutvecklande arbetssätt kring teknikens ord, termer och begrepp.

Vi exemplifierade också mycket av det tematiska förhållningssättet till teknikundervisningen genom att lyfta fram våra inspirationsmaterial, framför allt ”200 timmar teknik”. Där visade vi hur man kan få uppslag till sin planering och även få en känsla för teknikundervisningens progressioner, samtidigt som målen och det centrala innehållet omfattas. ”200 timmar teknik” kan användas både som inspiration för planering och som diskussionsunderlag i arbetslaget.

Från Skolverkets håll presenterades tankarna bakom kursplanerevisionen. Dessutom introducerades de nya s.k. Ämnessidorna där lärare kan finna resurser av olika slag i det pågående planeringsarbetet. Man lyfte också fram Kommentarmaterialen som ett stöd i arbetet.

NATDID gav perspektiv på hur forskning av olika slag kan bidra till utvecklingen av undervisningen.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.