04 november 2021

I mitten av oktober genomförde Sveriges nationella resurscentrum (Bioresurs, KRC, NRCF, NATDID och CETIS) tillsammans med Skolverket fyra eftermiddagskonferenser med namnet ”Ljuset på NT”.

Bild som visar en presentation på plattformen Zoom.

Fokus låg på implementeringen av de kursplaneförändringar som ska träda i kraft den 1 juli 2022. Varje stadium i grundskolan hade sin egen eftermiddag och en dag ägnades åt Grundsärskolans teknikämne och undervisningsområdet Verklighetsuppfattning (VEU).

I resurscentrumens pass belystes ämnesdidaktiska aspekter av förändringarna i kursplanernas syften, mål, centralt innehåll och kunskapskrav.

För CETIS del handlade det under de fyra dagarna om några kärnpunkter:

  • Vikten av att utgå från kursplanens syften och mål innan man bestämmer arbetstema.
  • Att det nya kunskapsmålet kan betraktas som en grund för de båda förmågemålen.
  • Att undvika ”oreflekterat görande” i undervisningen.
  • Öka graden av språkutvecklande arbetssätt kring teknikens ord, termer och begrepp.

Vi exemplifierade också mycket av det tematiska förhållningssättet till teknikundervisningen genom att lyfta fram våra inspirationsmaterial, framför allt ”200 timmar teknik”. Där visade vi hur man kan få uppslag till sin planering och även få en känsla för teknikundervisningens progressioner, samtidigt som målen och det centrala innehållet omfattas. ”200 timmar teknik” kan användas både som inspiration för planering och som diskussionsunderlag i arbetslaget.

Från Skolverkets håll presenterades tankarna bakom kursplanerevisionen. Dessutom introducerades de nya s.k. Ämnessidorna där lärare kan finna resurser av olika slag i det pågående planeringsarbetet. Man lyfte också fram Kommentarmaterialen som ett stöd i arbetet.

NATDID gav perspektiv på hur forskning av olika slag kan bidra till utvecklingen av undervisningen.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter runt ett bord med bärbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i Linköping vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid Linköpings universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.