De skrev prisad uppsats om varför vårdchefer slutar

Deras uppsats har satt ljuset på ett problem som många kommuner brottas med. Varför vill vård- och omsorgschefer inte jobba kvar? Nu har ljuset spillt över en del på dem själva och Andreas Nilsson och Hampus Jendle har vunnit pris för sin masteruppsats.

Thor Balkhed

– Att fråga om vi skulle skriva uppsatsen tillsammans är nästan, ja, en romantisk historia, skrattar Hampus Jendle.

När studenterna på masterprogrammet i Human Resources (HR) på Linköpings universitet blev uppmanade att hitta någon att skriva sin uppsats ihop med, tänkte Hampus genast på kurskamraten Andreas.

– Så när vi var ute och joggade, Andreas har väldigt mycket bättre kondition än vad jag har, fick jag flåsande ur mig frågan. Det visade sig att han hade tänkt ställa mig samma fråga. Och nu i efterhand kan vi konstatera att det blev ett bra samarbete, säger Hampus Jendle. 

Hampus JendleI januari fick uppsatsen pris av kommunalekonomernas förening. På bilden syns Hampus Jendle. Foto Privat”Bra” är i underkant. Andreas Nilssons och Hampus Jendles uppsats om varför chefer inom kommunal vård och omsorg i så stor utsträckning väljer att säga upp sig har fått mer uppmärksamhet än vad uppsatser brukar. Först blev de inbjudna att diskutera ämnet på ett webbinarium och den 14 januari tog de emot pris för bästa kommunalekonomiska uppsats 2020.

Mycket har alltså hänt sedan uppsatsen blev klar sommaren 2020. Det hela började med att författarna delade uppsatsen i sociala media, vilket ledde till erbjudanden om olika samarbeten och uppdrag. På LinkedIn fick uppsatsen över 22000 visningar och personer inom vård- och omsorg samt personalfrågor började höra av sig. 

Av de 17 enhetschefer vi intervjuade var det många som hade mått mycket dåligt under sin tid som chef, framförallt på grund av de enorma krav som ställts på dem.
Hampus Jendle

– Jag skrev ett inlägg om att vi kunde skicka uppsatsen till de som var intresserade. Vi förväntade oss att kanske 10-20 personer skulle höra av sig, men över 200 personer ville ta del av uppsatsen. Det var nog då vi fick upp ögonen för att vi hade skrivit om ett ämne som väcker stort intresse. Det blev en hel del jobb med att skicka ut uppsatsen till alla, skrattar Andreas Nilsson. 

Rätt förutsättningar istället för rätt chef

Andreas och Hampus träffades när de båda började studera masterprogrammet i Human Resources vid Linköpings universitet. Med bara ett drygt dussin andra i klassen så klickade värmlänningen och sörmlänningen fort. Under studiernas gång följdes de åt på flera sätt, båda engagerade sig i sektionsstyrelsen samtidigt, arbetade ihop som kursassistenter och joggade, nåväl, försökte enligt Hampus, jogga ihop.

Andreas JohanssonUnder sin praktik på en kommun märkte Andreas Nilsson att omsättningen bland vård- och omsorgschefer var hög. Det blev ämnet för en uppsats. Foto Privat– Vi hade helt säkert hållit kontakten efter studierna i alla fall, men intresset för uppsatsen har gjort att vi behövt ha en ganska tät kontakt. Just nu planerar vi för hur vi ska arbeta med uppsatsen i vår, eftersom vi fått lite förfrågningar, säger Hampus.

Ämnet för uppsatsen dök upp i samband med Andreas praktik på personalavdelningen på en kommun.

– Under min tid på kommunen fick jag upp ögonen för att omsättningen bland chefer inom kommunens vård och omsorg var oroande hög, berättar Andreas.

– När vi började fundera på det som ett ämne för uppsatsen, ställde vi oss frågan varför det här problemet är så utbrett, fyller Hampus i.

När de bekantade sig med området såg de att stor del av den tidigare forskningen fokuserade på chefen som individ, snarare än dennes omgivning. Så de valde att vända på det. Uppsatsen kom därför att handla om vilka delar hos en organisation som påverkar chefer i sitt beslut att lämna sin befattning. De intervjuade 17 avdelningschefer som valt att lämna sina chefsposter i en medelstor kommun. Cheferna hade alla arbetat inom vård och omsorg, exempelvis inom äldreomsorg eller LSS.

Foto Thor Balkhed 

Uppsatsen visade att ett stort antal faktorer ligger bakom chefers beslut att säga upp sig. Resultatet pekar bland annat på de ofta mycket stora medarbetargrupper som chefer ansvarar för som en starkt bidragande faktor. Medarbetargrupper som i vissa fall uppgår i mångdubbelt det rekommenderade antalet per chef.

Cheferna upplevde också att organisationens olika stödfunktioner, som IT, ekonomi och personal, snarare stjälpte än hjälpte cheferna i deras arbete. I vissa fall skapade kontakt med stödfunktionerna mer jobb och cheferna kände sig än mer belastade, kravtyngda och brottades med fler byråkratiska hinder.

En tredje orsak till chefernas flykt är det som Andreas och Hampus med ett fint ord kallar för illegitima arbetsuppgifter, och med ett mindre fint beskriver som ”slasktratten”. Det vill säga uppgifter som saknar tydlig koppling till någon annan anställd och därför hamnar hos chefen.

– Intervjuerna överraskade oss. Vi insåg hur stort problem det här med lämnande chefer faktiskt var inom kommunen. Av de 17 enhetschefer vi intervjuade var det många som hade mått mycket dåligt under sin tid som chef, framförallt på grund av de enorma krav som ställts på dem, säger Hampus.

– Samtidigt var det många som berättade att de älskade sitt tidigare jobb, men att det inte var hållbart för dem att stanna kvar. Många sa också att de skulle återvända om de organisatoriska problemen löstes, tillägger Hampus.

Tankar på att börja forska

Andreas och Hampus har med sin uppsats onekligen satt fingret på ett problem som många kommuner brottas med och som får stora konsekvenser. Lösningarna ligger inte inom ramen för deras uppsats, men om man förenklar skulle man kunna säga att färre medarbetare per chef, färre administrativa uppgifter som inte har direkt koppling till chefernas uppdrag och ett handlingsutrymme som motsvarar ansvaret, skulle förbättra chefernas situation.

– Men detta är grova förenklingar och kanske lite spekulativt. Det vi kan säga utifrån uppsatsen är att arbetsgivare, istället för att leta efter ”rätt chef”, borde arbeta med att skapa rätt förutsättningar för dessa, förklarar Hampus.

Det finns uppenbarligen mer inom ämnet att fördjupa sig i och både Andreas och Hampus har funderat kring att återvända till akademin - i sinom tid.

– Först vill jag skaffa mig praktisk erfarenhet, men sedan är det inte omöjligt att jag någon gång vill tillbaka till universitetet, säger Andreas.

– Ja, tanken på att doktorera inom arbetslivsvetenskap finns där, säger Hampus.

Kanske kommer dessa parhästar följas åt även i framtiden.

Om Andreas och Hampus Visa/dölj innehåll

Andreas Nilsson:

Bor: Stockholm.
Arbete: Har nytt jobb som rekryteringskonsult.
Förebild: Björn Natthiko Lindeblad, för hans medmänsklighet 
Studier vid LiU: Masterprogrammet i Human Resources vid Linköpings universitet.
Aktuell: Har skrivit en uppmärksammad masteruppsats. Den fick bland annat pris för bästa kommunalekonomiska uppsats 2020.


Hampus Jendle:

Bor: Uppsala
Arbete: HR-specialist på ett läkemedelsbolag i Uppsala.
Förebild: Hans Rosling. "Vår mest förtrollande folkbildare genom tiderna".
Studier vid LiU: Masterprogrammet i Human Resources vid Linköpings universitet.
Aktuell: Har skrivit en uppmärksammad masteruppsats. Den fick bland annat pris för bästa kommunalekonomiska uppsats 2020.

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll