28 november 2024

I takt med att digital teknik används allt mer inom äldreomsorgen ställs nya krav på personalens kompetens. Men vad händer med kompetensen om personalen slutar eller blir sjuk? Marcus Persson har fått medel från Forte för att undersöka detta i ett nytt projekt.

Marcus Persson.

Automatiska larm, mobiltelefoner, robotar och annan digital teknologi får en allt större plats i äldreomsorgen, och för att dessa verktyg ska kunna användas på bästa sätt måste personalen få utbildning. Problemet uppstår dock när personal slutar, byter arbetsplats eller blir sjuka, vilket är vanligt inom äldreomsorgen. Hur bevaras då den uppbyggda kompetensen?

Marcus Persson, tillsammans med Ann-Charlotte Bivall från Linköpings universitet och Ulrika Bennerstedt från Försvarshögskolan, leder ett nytt forskningsprojekt för att undersöka just detta. Projektet bygger vidare på Marcus Perssons tidigare forskning, där han bland annat fokuserat på användningen av sociala robotar i omsorgen.

Personalomsättningens utmaning

En av de största utmaningarna för äldreomsorgen är den höga personalomsättningen. Personal slutar, byter jobb eller blir långtidssjuka, vilket gör att utbildningen av ny personal måste ske om och om igen. Detta slukar både tid och resurser och leder till ineffektivitet i verksamheten.
– Det är viktigt att hitta lösningar för hur vi kan bevara och förvalta kompetensen på ett hållbart sätt, säger Marcus Persson.

Hur kan kompetensen bevaras?

Forskningsprojektet kommer att genomföras som en kvalitativ studie där både personal och chefer inom äldreomsorgen intervjuas och observeras. Fokus kommer att ligga på hur arbetsorganisationen kan utformas för att minimera risken att kompetens går förlorad när personalen byts ut.
– Vi har tidigare sett på personalens perspektiv, men nu kommer vi att lägga större vikt vid chefernas roll och hur de kan bidra till att bibehålla och utveckla kompetensen i verksamheten, förklarar Marcus Persson.

En mindre organisation, där chefen är mer involverad i den dagliga verksamheten, tenderar att ha närmare interaktion mellan personal och ledning. I större organisationer, där avståndet mellan personal och chef är längre, kan det vara svårare att upprätthålla kontinuitet i arbetet. Projektet syftar också till att identifiera goda exempel, men särskilt på att lära av de situationer där det inte fungerar.'

Förslag på konkreta åtgärder

Målet med projektet är inte bara att förstå var kompetensglapp uppstår, utan också att ge konkreta förslag på hur arbetsorganisationen kan förbättras för att bevara och överföra kompetens. Att skapa en mer hållbar och effektiv arbetsmiljö där personalens utbildning inte går förlorad är en central del av projektets vision.
– Vi vill visa på både de goda exemplen och de områden där det finns brister. Det är där vi kan lära oss mest, och det är också där vi kan hitta lösningar för framtiden, säger Marcus Persson.

Projektet har potential att ge värdefulla insikter för hur digital teknik kan användas på ett hållbart sätt i äldreomsorgen. Genom att organisera arbetet på nya sätt och bevara den uppbyggda kompetensen, kan vi säkerställa en bättre och mer effektiv äldreomsorg för framtiden.

Kontakt

Mer forskning om digitala teknik i äldreomsorgen

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.

Organisation