08 mars 2024

Lonni Besançon ägnar kvällar och helger åt ett sällan uppskattat renhållningsarbete. Genom att granska vetenskapliga artiklar efter de är publicerade och blottlägga brister, har han gjort sig ovän med såväl forskare som förläggare. Det har gått så långt att dödshot har blivit vardagsmat för honom.

Person sitter framför dator i motljus.
Lonni Besançon är till vardags forskare vid avdelningen för medie- och informationsteknik. Men fritiden ägnar han åt akademiskt detektivarbete. Thor Balkhed

– Vetenskapens integritet är viktig! Det måste ju vara trovärdigt. Varje ny studie bygger ju på befintliga studier – om de är felaktiga fortsätter forskningen i fel riktning och till slut blir hela alltet värdelöst, säger Lonni Besançon.

Till vardags är han biträdande universitetslektor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap där han utforskar hur data kan visualiseras och användas inom bland annat vård och rättsväsende. Men utöver sin egen forskning jobbar han också med att granska andra forskares verk efter att de publicerats.

Obetalt akademiskt arbete

Det kallas för ”academic sleuthing” på engelska, vilket kan översättas till akademiskt detektivarbete. Ett arbete som både är otacksamt och obetalt.

– Ingen tackar en för att man hittar något dåligt. Dessutom ligger det utanför mitt kontrakt. Ingen är anställd för att granska vetenskaplig integritet efter publicering utan det är något jag, och andra som mig, får göra på fritiden, säger Lonni Besançon.

Men vad är det då akademiska detektiver granskar? För att förstå det behöver vi lite bakgrund:

Lonni Besançon.
Lonni Besançon kommer från en förort till Paris och har tidigare varit postdok vid LiU och forskare i Australien vid Monash University.Thor Balkhed

Processen för att få en vetenskaplig artikel publicerad i en tidskrift kan något förenklat brytas ner i ett antal steg: När studien är gjord och data är insamlade skriver forskarna ett utkast, eller manuskript, till en artikel. Det manuskriptet skickas sedan till ett eller flera förlag med förhoppningen att det ska accepteras av en tidskrift. För att artikeln ska accepteras måste den gå igenom något som kallas peer-review. Det är en slags kollegial granskning som innebär att andra forskare inom fältet granskar artikeln för att se att den håller god vetenskaplig kvalitet. Sedan publiceras förhoppningsvis artikeln. Det är en process som ofta tar lång tid, i vissa fall flera år.

– Tanken med peer-review bygger på ömsesidigt förtroende. Jag förutsätter att ingen fuskar när jag granskar någon annans artikel. Inom mitt fält är risken mindre då det är relativt litet och alla känner alla. Men inom till exempel mikrobiologi, där det finns hundratusentals forskare som aldrig kommer möta varandra, ökar risken för fusk.

Bristande granskning

Inom den akademiska världen kan fusk innebära allt från att ta bort datapunkter för att få det resultat man vill, till bristande etikprövningar och helt påhittade data och resultat med AI-skrivna artiklar. Och att vissa sådana artiklar ändå slinker igenom peer-review-processen är ett stort bekymmer.

Datorskärm fotograferad genom glasögon-
Akademiskt detektivarbete är enligt Lonni Besançon viktigt men ouppskattat.Thor Balkhed

Universitet, lärosäten och enskilda forskare betalar stora summor pengar till förlag som Springer, Elsevier och Nature för att få publicera och för att granskningen ska gå rätt till. Men ofta kontrolleras inte den underliggande koden eller datan utan endast själva artikeln. Och på mindre förlag är det inte ens säkert att det blir något regelrätt peer-review.

– Det är helt galet! Vi har hittat artiklar som skickas in, accepteras och publiceras på samma datum. Då ringer det varningsklockor om att något inte står rätt till.

Incitament att fuska

Enligt Lonni Besançon beror det utbredda fusket på ett grundfel i hur den akademiska processen är uppbyggd. Ofta spelar antalet publiceringar större roll än vilken tidskrift som en forskare publicerat i när det gäller att få ett högt så kallat H-index. Det är ett index som ska visa hur produktiv och skicklig en forskare är. Det kan ligga till grund för framtida anställningar och framför allt forskningsbidrag.

Porträtt Lonni Besançon.
Lonni Besançon, biträdande universitetslektor.Thor Balkhed
– Att publicera ett nollresultat är nästan omöjligt, även om det är lika viktigt för forskarsamhället att veta att något inte funkar. Men om man tar bort några datapunkter blir det inte längre ett nollresultat och helt plötsligt publicerbart. Så incitamenten för att fuska är inbyggda i den akademiska processen.

När Lonni Besançon och hans kollegor hittar något som inte stämmer i en vetenskaplig artikel skriver de till förlaget och påpekar det. Allt som oftast får de inget svar alls. Ibland skriver förlaget att de har mottagit klagomålet men tar det sedan inte vidare. Och i sällsynta fall dras den vetenskapliga artikeln faktiskt tillbaka. Men det är ingen ära som tillfaller de akademiska detektiverna. Ofta står det bara att tidskriften dragit tillbaka artikeln och inget mer.

Felaktiga artiklar ligger kvar

En av de mest erkända och framgångsrika akademiska detektiverna heter Elisabeth Bik och är mikrobiolog från Nederländerna. Hon och Lonni Besançon har jobbat tillsammans flertalet gånger och hon är en stor förebild för honom. Elisabeth Bik har anmält runt 8000 felaktiga vetenskapliga artiklar men knappt 20 procent har blivit borttagna av tidskrifterna. En nedslående siffra.

Person med glasögon tittat på en datorskärm.
Lonni Besançon har blivit mycket uppmärksammad i fransk media efter sin granskning av ett forskningsinstitut.Thor Balkhed

Det arbete som Lonni Besançon blivit mest uppmärksammad för handlar om forskningsfusk på ett franskt forskningsinstitut. De publicerade falska resultat i början på covid-19 pandemin som påstod att de hade hittat ett botemedel. Men något stod inte rätt till.

– Jag är ingen expert på vare sig sjukdomar eller biologi. Men statistik är något jag verkligen kan och det var något väldigt fel i deras artiklar på flera punkter.

Bland annat kunde han se att samma etikprövningsnummer användes i 248 studier när det egentligen bör vara ett unikt nummer för varje studie. Studierna var gjorda på många olika sätt – prover av blod, saliv, avföring och hud samlades in på så väl gamla som unga och även barn. Det är något som ska kräva flera olika etikprövningar.

Uppmärksammad

När Lonni Besençon och hans kollegor presenterade det i tidssskriften Research integrity and peer review brakade en vild debatt loss, speciellt i Frankrike, om forskningsetik och han syntes i nationell tv, tidningar och radio. Nyheten spred sig också över engelska kanalen och brittiska The Guardian gjorde ett långt reportage.

Men det var också då det började storma kring Lonni Besançon.

– De skriver om mig på Twitter hela tiden och har även mejlat alla mina kollegor här och försökt få mig sparkad. De smutskastar mitt namn och trakasserar mig på olika sätt. Jag har också fått ett par samtal med dödshot.

Hur står du ut?

– Om de ser mig som ett hot betyder det att jag har gjort någonting rätt. 

Den vetenskapliga tidskriften Science har publicerat ett långt reportage om Lonni Besançon och hans detektivkollegor. I artikeln finns också mer fördjupning om det mest uppmärksammade fallet.

Den finns att läsa här: ‘Failure at every level’: How science sleuths exposed massive ethics violations at a famed French institute

Den vetenskaplig artikeln: Raising concerns on questionable ethics approvals – a case study of 456 trials from the Institut Hospitalo-Universitaire Méditerranée Infection; Fabrice Frank, Nans Florens, Gideon Meyerowitz-katz, Jérôme Barriere, Éric Billy, Véronique Saada, Alexander Samuel, Jacques Robert, Lonni Besançon; Research Integrity and Peer Review volume 8, Article number: 9 2023; publicerad online 3 augusti 2023. DOI: 10.1186/s41073-023-00134-4

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.

En man som håller händerna runt en illustration av ett hjärta.

Pristagaren: ” Jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur kroppen fungerar”

Tino Ebbers är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.