Sedan 1990-talet har den svenska välfärdsmodellen sett en ökad marknadsorientering och individanpassning. Argumenten har bland annat varit effektivisering och individens möjlighet att välja. Men skeendet har stegvis lett till ett systemskifte som får konsekvenser för människors rätt till välfärd, skriver forskare i en ny bok.
– Vi ser effekterna av det här systemskiftet inom många olika områden – från rätten till likvärdig utbildning, äldreomsorg, sjukförsäkring till drägliga arbetsvillkor. Välfärden har blivit en allt mindre gemensam och en alltmer privat angelägenhet, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Foto Anna Nilsen
Tillsammans med Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, är han redaktör boken Bortom systemskiftet: mot en ny gemenskap. I den samlas ett trettiotal forskare för att beskriva vilka effekter förändringen inom välfärdspolitiken haft på olika delar av välfärden. De berör bland annat äldreomsorg och LSS-lagstiftning, sjukvård och sjukförsäkring, skola, bostäder och flyktingmottagande.
En villkorad välfärd
Inom alla dessa områden slår forskarna fast att välfärden har urholkats, kringskurits och villkorats. Sammantaget kan man säga att det har skapats en ny samhällsgemenskap som bygger mer på individens skyldigheter än rättigheter, menar Magnus Dahlstedt.
– Idag ligger ett större ansvar på individen att skapa sin egen välfärd. Trösklarna till gemenskapen har höjts och människor behöver alltmer förtjäna sin rätt till gemenskapen och välfärden genom att uppfylla olika villkor och krav. Hur systemskiftet tar sig uttryck syns i exempelvis behandlingen av asylsökande och ensamkommande eller i segregationen i skolorna.
Konsekvenserna kan ses i ökade sociala och ekonomiska klyftor. Ett tydligt uttryck för klyftorna är upproren som skakade flera svenska städer påskhelgen 2022, menar Magnus Dahlstedt. Det är civilsamhället som tar ansvar och i allt högre utsträckning kliver in med olika typer av insatser.
Vägen framåt
En ökad individ- och marknadsanpassning inom välfärden är inte unikt för Sverige. Samma utveckling syns i flera andra europeiska länder. Den centrala frågan i boken är hur vi går vidare för att bygga en mer hållbar välfärd.Bortom systemskiftet: mot en ny gemenskap. Den diskussionen tycker forskarna saknas idag. Allt för ofta fastnar debatten i ett tillbakablickande och idealiserande av 1900-talets välfärdsmodell samt i fler repressiva åtgärder.
– Nu är det valrörelse och vi har redan sett att debatten handlar om hårdare tag, straff, krav och villkor i stället för att blicka framåt med en idé om att vi behöver tänka annorlunda, att välfärden behöver byggas på en ny typ av samhällsgemenskap där människors rättigheter är grunden, säger Magnus Dahlstedt.
Utgå från rättigheter och behov
Vägen framåt är att lyssna på dels de som brukar välfärden, dels de som arbetar inom den, menar forskarna. Välfärden behöver utgå från människors rättigheter och behov, samtidigt som de professionella inom välfärden med sin kunskap och utbildning erkänns som professionella, med möjligheter att forma hur välfärden organiseras.
I boken kopplar forskarna också samman välfärden med klimatomställningen. I den nuvarande välfärds- och klimatpolitiken finns flera likheter, menar de.
– Välfärden är givetvis beroende av att vi har en planet att leva på. Vi ser att både klimatpolitiken och välfärdspolitiken genomgått ett systemskifte där det är tillväxt och konkurrens som styr, och här behöver vi tänka annorlunda. Just att tänka nytt och framåt är det som står i fokus för boken. Vi vill inte fastna i en mörk nulägesbeskrivning, säger Magnus Dahlstedt.
