Forskning på liv och död hos för tidigt födda barn

Trots en dramatiskt förbättrad vård av för tidigt födda spädbarn avlider fortfarande omkring tjugo procent av de extremt för tidigt födda barnen i Sverige. Thomas Abrahamsson vill genom sin forskning förbättra överlevnadsmöjligheterna för dessa barn.

Spädbarn i inkubator. Spädbarn i inkubator.

– I Sverige föds omkring 300 extremt för tidigt födda barn årligen, det vill säga före graviditetsvecka tjugoåtta. Tack vare Joanna Cocozzas generösa anslag har vi nu möjlighet att, i två olika kliniska studier, genomföra planerade analyser för att undersöka vad som kan minska deras komplikationer. Vi kommer även kunna anställa post docs, vilket är oerhört glädjande och viktigt för projekten, säger Thomas Abrahamsson docent och barnläkare vid H.K.H. Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus i Linköping.

Bland de extremt för tidigt födda är svåra komplikationer såsom blodförgiftning och allvarlig tarminflammation, så kallad nekrotiserande enterokolit (NEC), vanliga orsaker till dödsfall. Det finns tydliga samband mellan dessa barns diet och risken för att utveckla NEC, svåra infektioner och neurologiska handikapp.

En av de aktuella studierna, N-fortestudien, startade 2019 och är med 24 neonatalavdelningar den hittills största interventionsstudien på extremt för tidigt födda barn i Sverige. Studien jämför bröstmjölksberikning baserat på donerad bröstmjölk med standardberikning som baseras på komjölk. I dagsläget har forskargruppen kommit ungefär halvvägs i studien. I den andra studien, PROPEL-studien, testas den förebyggande effekten av tillskott med nyttiga tarmbakterier, så kallad probiotika.

– Tarmens bakteriesammansättning har visat sig kunna påverka neurologiska funktioner och probiotika har visat sig förebygga minnesstörningar i experimentella studier. Om vi kan finna sätt att förbättra den neurologiska utvecklingen skulle det ha en mycket stor betydelse för de extremt för tidigt födda barn, som i dagsläget löper en 30-procentig risk att få en utvecklingsstörning i skolåldern, säger Thomas Abrahamsson.

Utöver detta studeras möjliga bakomliggande mekanismer till barnens komplikationer med analyser av immunförsvaret, tarmfloran och bröstmjölkssammansättning i de prover som tagits i studierna. Forskarna följer även upp barnens neurologiska utveckling vid 2- och 5,5 års ålder med bland annat psykologtest.


Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll