– De flesta barn och unga som flytt har upplevt någon typ av våld men en minoritet av dem utvecklar psykisk ohälsa. I min forskning försöker jag förstå dessa skillnader i hälsa och använder mig av personcentrerade statiska metoder för att öka kunskapen om risk- och skyddsfaktorer samt kopplingen mellan våld och psykisk ohälsa i den här gruppen, säger Johan Andersson, doktorand på Barnafrid.
Den nya forskningsstudien är publicerad i JAACAP Open under titeln "Latent Profile Analysis of Mental Health Among Children and Young Adults With Refugee Backgrounds". Studien, som omfattade 258 deltagande barn och unga med data insamlad mellan 2019 och 2022, syftar till att förbättra förståelsen för psykisk ohälsa inom denna heterogena grupp och därmed möjliggöra mer träffsäkra insatser. Genom studien har man kunnat identifiera fyra distinkta profiler av psykisk hälsa bland barn och unga med flyktingbakgrund i Sverige.
Fyra profiler av psykisk hälsa
Genom en så kallad latent profilanalys (LPA) har Johan Andersson kunnat urskilja följande profiler:
- God psykisk hälsa (58,1%) – låga nivåer av posttraumatiska stressymptom (PTSS), hög funktionsnivå och högt välbefinnande.
- Allvarlig psykisk ohälsa (13,6%) – hög PTSS, låg funktionsnivå och lågt välbefinnande.
- Måttlig funktionsnedsättning (12,4%) – låg PTSS, måttlig funktionsnedsättning, måttligt välbefinnande.
- Resiliens (15,9%) – hög PTSS, men hög funktionsnivå och måttligt välbefinnande.
Genom att använda personcentrerade statistiska metoder, såsom LPA, kan man kombinera flera olika indikatorer för psykisk ohälsa och därigenom identifiera kliniskt relevanta subgrupper eller profiler.
– Kombinationen av indikatorer ger oss bättre underlag för att förstå skillnader i ohälsa, vilket kan vägleda oss i vilka insatser som behövs för en viss grupp. Psykisk hälsa och ohälsa är mer än förekomst eller avsaknad av symtom, till exempel spelar funktionsnivå och upplevt välbefinnande stor roll, något som vår forskning tar fasta på, säger Johan Andersson och fortsätter:
– Ett alltför ensidigt fokus på de mest utsatta riskerar att förbise både de som mår bra och de som har mer subtila behov av stöd. Studien understryker vikten av att skräddarsy insatser utifrån individens specifika profil snarare än att tillämpa generella lösningar.
Sociala faktorer spelar stor roll
Studien visar att sociala bestämningsfaktorer såsom att fly till Sverige utan vårdnadshavare (ensamkommande), asylstatus, erfarenheter av våld, sexuella övergrepp och barnmisshandel har stor betydelse för vilken profil individen tillhör. Faktorerna bidrar till att förklara skillnaderna i psykisk hälsa inom gruppen.
– Vi såg att starkast koppling till allvarlig psykisk ohälsa var att komma till Sverige som ensamkommande och att ha en osäker asylstatus . Detta bekräftar tidigare forskning och visar på vikten av sociala och samhälleliga insatser efter ankomst till ett nytt land. Ett gott omhändertagande och trygghet är otroligt viktigt för den psykiska hälsan, menar Johan.
Framtida forskning
Enligt Johan Andersson är det här den första studien som använt sig av personcentrerade statistiska metoder för att identifiera klinisk relevanta profiler av psykiska hälsa, bland barn och unga på flykt. Han understryker att resultaten behöver replikeras i framtida studier.
– Det finns ytterligare viktiga faktorer som vi inte kunnat undersöka i vår studie. En sådan är hur föräldrars hälsa påverkar barnens psykiska hälsa och den stress det innebär att leva som flykting i ett nytt land, avslutar Johan.
