Det är en blåsig höstdag när vi träffar Markus Drugge på Arboairs kontor i Linköping Science Park. För fem år sedan var han student på LiU:s civilingenjörsprogram i energi-miljö-management och gick en kurs i entreprenörskap. Uppgiften var att formulera en innovativ idé och bedöma om den går att kommersialisera. Eftersom han var uppvuxen på en gård och intresserad av gröna näringar började han fundera kring digitalisering av jordbruket och drönarsvärmar.
– Jag kontaktade Bosse, en bonde på Östgötaslätten, och frågade vad han tyckte om en idé för att analysera grödor. Han blev intresserad men sa att hans stora problem var granbarkborrarna som härjade som värst under sommaren när han var upptagen på åkrarna, berättar Markus Drugge.
Där och då såddes ett frö till en idé om att analysera skogsskador med hjälp av drönare. Han kontaktade LiU Innovation – fast med en annan idé.
– Jag fick träffa en innovationsrådgivare som frågade om jag inte hade någon mer idé. Jag sa att jag hade en till men att den var lite spejsad. Hon blev nyfiken och jag berättade att jag funderade på att analysera skog med drönare och någon bildbehandlingsteknik.
Markus Drugge på Arboairs kontor i Linköping Science Park. Foto Thor Balkhed
Kort därefter deltog Markus Drugge i ett inspirationsseminarium med Prins Daniels Fellowship som är ett samarbete mellan Prins Daniel, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) samt framstående entreprenörer och företagsledare.
– Efteråt blev jag inbjuden att sitta vid det runda bordet och lyfta min idé. När Prins Daniel sa att det här kan bli något bestämde jag mig för att satsa.
Han slog sig samman med Jacob Hjalmarsson som också suttit vid det runda bordet fast med en annan idé. De kände till varandra sedan tidigare då Jacob också var student på civilingenjörsprogrammet i energi-miljö-management. Båda drev också andra bolag vid sidan av studierna och hade därmed viss erfarenhet av entreprenörskap redan. Tillsammans började de nu kolla upp juridiken, ekonomin och tekniken för det nya gemensamma bolaget samtidigt som de läste masterprofilen Hållbart företagande. Sedan gick det snabbt.
Målet är att bidra till ett hållbart skogsbruk
Idag leder Arboair omställningen till ett digitalt hållbart skogsbruk. Med hjälp av drönare kan de inventera stora skogsområden och ta högupplösta bilder som blandas med annan skogsdata och analyseras med AI. På så sätt skapas förutsättningar för att åtgärda skador i tid genom att till exempel isolera de träd som är drabbade och skydda resten.
Arboairs metod har en precision ner till centimeternivå. Foto Thor Balkhed – Vår metod innebär en mycket snabbare inventering jämfört med att gå till fots. Träffsäkerheten är också mycket högre, över 90 %, och med en precision ner till centimeternivå. Vi kan upptäcka på barren om en gran är stressad eller död.
Granbarkborren förstör svenska skogar för miljarder varje år. Angreppen, som gör att stora skogsområden försvinner, började eskalera 2018.
– Vi hade en nästan pandemisk situation då med en väldigt torr och varm sommar och en torr men inte så kall vinter. Det gjorde att granbarkborren kunde föröka sig mycket mer och är även nu på en fortsatt hög nivå. Den sprids även mer norrut.
Hål av barkborre, som är cirka 1,5 mm i diameter. Men det är inte bara granbarkborren som Arboair vill stoppa. Deras verktyg kan användas för all möjlig skogskadeanalys, som till exempel även angrepp av svampar.
– Skogsskador ökar och många beror på någon klimatförändring. Träd som skulle kunna binda kol försvinner och står i stället som krutdurkar. Det är något vi vill förhindra samtidigt som vi vill bidra till ett mer hållbart skogsbruk och främja den biologiska mångfalden.
AI-baserad teknik som öppnar upp för ekotjänster och fler gröna idéer
Skadorna markeras på en karta, liknande Google Maps, och tillhandahålls tillsammans med en analys via en molntjänst. De primära kunderna är skogsägare eller bolag som förvaltar skog, men de vänder sig även till sådana som försäkrar eller belånar skog.
– Med hjälp av vår teknik kan man höja värdet på skogen, förklarar Markus Drugge.
Markus Drugge fångar vant in den landande drönaren med handen. Foto Thor Balkhed Andra möjligheter som skapas för skogsägare är automatiserade skogsbruksplaner och att börja kapitalisera för ekotjänster. Med hjälp av Arboairs teknik går det att analysera hur mycket kol som binds i träden och utifrån det börja sälja utsläppsrätter. Det går även att avgöra var det är mest lämpligt att spara skog för att exempelvis göra promenadstråk eller hyra ut tipitält.
Tekniken säkerställer dessutom att värdefull råvara inte går förlorad i skogen, så att den sedan kan användas till husbyggen, bioraffinaderier, utveckling av cellulosaplast, ligninbatterier och andra gröna innovationer.
Det finns med andra ord en stor marknad för Arboairs produkt, företaget växer fort och jobbar idag i hela Norden. Under resans gång har de haft stor nytta av entreprenörskapskursen och hjälp med affärsutvecklingen av LiU Innovation som stöttade dem de första två åren och sedan av företagsinkubatorn LEAD.
En viktig ledstjärna i affärsidén är att det de gör ska vara både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Produkten är en tjänst som kunderna prenumererar på i stället för att köpa, en så kallad SaaS-modell (Service as a System). För sitt arbete nominerades de nyligen till Sveriges främsta SaaS-nykomling respektive bästa produktteam.
– Jag är jättestolt över att vi blev utvalda som en av fem finalister och även om vi inte vann var det ett fantastiskt tillfälle att visa Arboairs arbete och produkter, säger Markus Drugge.
– Skogen är världens lungor. Det är den största kolbindningen som finns. Läser man FN:s senaste klimatrapport blir det tydligt att skogsbruk och hur vi hanterar skog är väldigt viktigt. Och att vi då kan göra skillnad genom våra produkter och jobba med förändring på riktigt känns fantastiskt. Det gör att vi kommer fortsätta hålla koll på den senaste tekniken, fortsätta våga testa och göra nytt.
Markus Drugge blickar framåt. Foto Thor Balkhed
