En akutmottagning i Rwanda.- Vården i låginkomstländer har generellt sett mycket små marginaler. En bussolycka med fyra svårt skadade kan bli en jättestor börda för ett sjukhus. Det krävs inte så mycket för att det ska tippa över för ett sjukhus med kanske totalt tio läkare och bara en specialist i ett upptagningsområde med en miljon människor, säger Lotta Velin, doktorand inom global kirurgi på Katastrofmedicinskt centrum vid Linköpings universitet.
Det finns ett stort behov av att samla data om olyckor i låginkomstländer, för att kunna bygga upp en lokalt anpassad vårdberedskap. Genom rapportering i nyhetsmedier har forskarna i denna pilotstudie tagit fram information som är medicinskt relevant för att utveckla klinisk verksamhet och bygga upp beredskap:
Lotta Velin, doktorand i global kirurgi på Katastrofmedicinskt centrum vid Linköpings universitet. Foto: Privat
Ny tillämpning
- Vi kan till exempel se att en enskild patient har varit med om en olycka med flera andra skadade, vilken typ av olycka det har varit och var den har skett, säger Lotta Velin.
LiU-forskarna har använt sökmotorn Nexis Uni. Den har tidigare använts för bland annat politisk forskning, men aldrig för epidemiologisk kartläggning. För att försöka beskriva stora olyckors epidemiologi (exempelvis förekomst, typer och trender) gjorde de en systematisk så kallad ”media review” och sökte på data från rwandiska och internationella nyhetsmedier, på tre olika språk under åren 2010—2020.
Laura Pompermaier, plastikkirurg och senior forskare.
"Finns inte"
- Vi anser att metoden är revolutionerande. Den här sortens data finns inte samlad i några register. Informationen från medierna kan vi sedan koppla till exempelvis uppgifter om vilken kompetens som finns på sjukhusen som patienterna transporteras till. Det kan vara avgörande för möjligheterna att organisera vården och öka patienternas överlevnad, säger Laura Pompermaier, plastikkirurg på Hand-och plastikkirurgiska kliniken i Linköping, medicine doctor och senior forskare i global kirurgi.
- Vi bedömer att det finns många låginkomstländer med liknande förutsättningar som Rwanda. Men också att metoden kan vara användbar i välfärdsländer i till exempel Europa, tillägger hon.
Totalt 117 större olyckor har de registrerat, rapporterade i medierna 247 gånger. I över 97 procent av fallen framgår hur många som har omkommit, och i drygt 80 procent av fallen hur många som har skadats. En annan vanlig uppgift är också vilket sjukhus som de skadade kommit till.
Vissa distrikt i Rwanda är mer olycksdrabbade
- Hela 29 av Rwandas 30 distrikt har drabbats av en större olycka under denna tid, men vissa distrikt i Rwanda är mer olycksdrabbade, säger Lotta Velin. Många av dem ligger långt från huvudstaden Kigali där de största sjukhusen finns.
Definitionen av en särskild händelse eller katastrof saknades i Rwanda. Forskarna gjorde därför olika avgränsningar. Olyckstyperna koncentrerades till händelser med tre eller flera skadade indelade i tre kategorier: Trafikolycka, naturkatastrof och ”man made events”. Den tredje kategorin kan handla om våldsbrott av typen skjutningar och attentat.
Bild på dal i Rwanda, med stora odlingar. Naturkatastrofer som översvämningar ökar, enligt kartläggningen från LiU. - Rwanda är i dag ett relativt säkert land jämfört med andra länder i regionen. Man made-eventen har främst varit enstaka händelser. Vi fokuserar på det som verkar vara de stora problemen, vilket verkar vara trafikolyckor och naturkatastrofer.
Trafikolyckor och andra olyckor som kräver kirurgi är de vanligaste dödsorsakerna bland unga personer i många låginkomstländer. Med den här systematiken har forskarna kunnat se att naturkatastrofer, som jordskred och översvämningar, är en allt vanligare orsak till stora olyckor. Detta är också den enda olyckstypen som verkar ha ökat under perioden för studien.
- Vi kopplar detta till klimatförändringar. Därför tror vi att sjukvården behöver utveckla sin beredskap för naturkatastrofer i framtiden.
Sjukvården behöver utveckla sin beredskap för naturkatastrofer
Inom området global hälsa ryms också global kirurgi som handlar om jämlik vård för alla som behöver kirurgisk vård. Fem miljarder människor i världen har inte tillgång till säker kirurgi till en kostnad som de har råd med när de behöver den. I nästkommande studier ska resultaten valideras. Forskarna på Katastrofmedicinskt centrum arbetar samtidigt för att deras kunskap ska nå ut i Rwanda.
- Det är återkommande inom global hälsa, att kunskapen inte når fram till dem som behöver den. Även forskning som specifikt rör låg- och medelinkomstländer produceras ofta i västvärlden. Det kostar kanske 100 dollar att få access till en vetenskaplig tidskrift, vilket kan begränsa lokala kliniker och beslutsfattare från att ta del av forskningen och att forskningsresultaten inte kan implementeras. Vi vill ha ett lokalt ägarskap och jobbar därför nära våra rwandiska kollegor. De är med och designar nästa projekt och kommer att stå med som huvudförfattare, säger Laura Pompermaier.
Studien:
Lotta Velin, Mbonyintwari Donatien, Andreas Wladis, Menelas Nkeshimana, Robert Riviello, Jean-Marie Uwitonze, Jean-Claude Byiringiro, Faustin Ntirenganya, Laura Pompermaier: “Systematic media review: A novel method to assess mass-trauma epidemiology in absence of databases—A pilot-study in Rwanda” (Plos One, 2021-10-13) https://doi.org/10.1371/journal.pone.0258446
Fakta: Global kirurgi
Global hälsa integrerar kunskap och erfarenheter från olika discipliner såsom folkhälsa, medicin, epidemiologi, hälsoekonomi, miljömedicin, beteendevetenskap och antropologi..
Global Kirurgi har vuxit fram under de senaste åren. Det innefattar all typ av operativ vård – dvs även ortopedisk kirurgi (för benbrott) och obstetrik/gynekologi (exempelvis kejsarsnitt), samt anestesi och peri-operativ vård. Målet är att uppnå jämlikhet för alla människor som behöver kirurgisk sjukvård, med fokus på dem som lever i delar av världen där tillgången på kirurgi är sämst.
För att nå detta ambitiösa mål krävs omfattande investeringar. För att prioritera rätt krävs stora forskningsinsatser omfattande allt från hur vanliga vissa sjukdomar är till hur de bäst ska behandlas och vad det i slutändan skulle kosta.
De flesta av oss drabbas någon gång under livet av åkommor som kräver operation eller kirurgisk expertis. Fem miljarder människor i världen har inte tillgång till säker kirurgi till en kostnad som de har råd med när de behöver den. Kirurgiska sjukdomar står för över 30 procent av världens samlade sjukdomsbörda. Värst drabbade är länderna i Afrika söder om Sahara där risken att dö av en kirurgisk sjukdom är högst.
Källa: Karolinska institutet
