18 januari 2023

Tydliga växlingar i klimatet och ändrade förutsättningar för jordbruk sammanföll med persiska rikenas höjdpunkter och nedgång, enligt en internationell studie ledd av forskare vid LiU. Forskarna har undersökt historiska variationer i nederbörd och växtlighet under de senaste 4000 åren i ett område i sydöstra Iran.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.Joyanto Routh, professor vid Linköpings universitet, undersöker jordlager i en borrkärna från sydöstra Iran. Foto Vahid Tavakoli I dag är större delen av Iran öken. Men längre bak i historien fick området mycket regn, innan monsunregnens mönster förändrades. Under den sena bronsåldern till senare delen av antiken var Iran i centrum av stora civilisationsförändringar i regionen.

– För ungefär 4 200 år sedan befolkades området av en bronsålderskultur i Konar Sandal nära Jiroft. Jordbruket blomstrade och en bosättning har delvis grävts ut på platsen. Men något ledde till att den välutvecklade bronsålderskulturen i Jiroft kollapsade och vi var intresserade av vad det kan ha varit, säger Joyanto Routh, professor vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften Quaternary Science Reviews.

Det internationella forskarteamet har tittat närmare på hur växtlighet och nederbörd kan ha varierat under de senaste 4000 åren i ett område i sydöstra Iran, nära den arkeologiska utgrävningsplatsen i Konar Sandal. De undersökte sediment i en 2,5 meter lång borrkärna av torv, där material ansamlats i lager på lager under tusentals år.

Med hjälp av kol-14-metoden daterade forskarna de olika torvlagren. De analyserade också olika grundämnen, pollen och biomarkörer och kombinerade detta med befintliga arkeologiska data för att ta reda på vilka växter och djur som levt på platsen under olika perioder. I avsaknad av historiska arkiv, kan forskare spåra dessa signaler för att få ledtrådar om huruvida det levt människor på platsen, om de har ägnat sig åt jordbruk och vad de har odlat. Med denna information kunde forskarna rekonstruera huruvida klimatet har varit varmt eller kallare, blött eller torrare. Under blöta perioder ägnade sig människor mer åt odling som försedde befolkningen med mat och samhället blomstrade. När det var torrt, bytte människor till en nomadisk livsstil och övergav platsen, men återvände när förhållandena blev mer fördelaktiga igen.

Forskarna fann att det varit omväxlande våta och torra perioder i området. Den första förekomsten av pollen från spannmålsliknande växter pekar på att intensivt jordbruk verkar ha börjat för runt 3700–3900 år sedan. Perioden sammanfaller med att det var ett relativt fuktigt klimat i Jiroftdalen.Arkeologisk lämning i ökenmiljö.Bronsålderslämningen i Konar Sandal strax söder om Jiroft, Iran. Foto Mhsheikholeslami,CC BY-SA 4.0 https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=112260759

För 2900–3300 år sedan var området däremot mycket torrt och blåsigt. Mängden pollen från spannmålsliknande växter nådde mycket låga nivåer, vilket tyder på att odlingen i princip hade upphört helt under denna period. De torraste förhållandena i Jiroftdalen för runt 3200 år sedan sammanföll med tidpunkten då bronsåldersbosättningen i Konar Sandal kollapsade. Runt 600 år senare uppstod de persiska rikena, med två av de mäktigaste kungarikena i euroasiatisk historia: Akemenidernas rike och Sasaniderriket. De existerade ungefär samtidigt som de två blötaste perioderna i forskarnas borrkärna.

– Vi konstaterar från vår borrkärna att när Akemenidernas rike och Sasaniderriket befann sig på sina höjdpunkter blomstrade jordbruket och tillgången till mat var god, säger Joyanto Routh.

Joyanto Routh menar att klimatet alltid har spelat en grundläggande roll i Mellanöstern, något som inte alltid tas med som en faktor.Joyanto Routh.Joyanto Routh, professor vid Linköpings universitet. Foto Magnus Johansson

– Arkeologer menar att dessa imperier föll på grund av svag tronföljd, farsoter och politisk och militär expansion. De tenderar att bortse från klimatet som en drivande faktor bakom dessa förändringar. Vi förnekar inte att arkeologernas argument är viktiga. Men man måste överväga att plötsligt kunde ett jordbrukssamhälle inte längre odla spannmål eftersom monsunregnens mönster hade förändrats – det var akut vattenbrist. Det gav kaskadeffekter som ledde till att makt decentraliserades och att många bosättningar i regionen till sist försvann, säger Joyanto Routh.

Forskarna är försiktiga med att göra direkta kopplingar mellan rikenas framgång och förändringar i klimatet, men menar att överensstämmelserna belyser vikten av att kombinera detaljerade bevis på klimatförändringar med arkeologiska och historiska sammanhang, för att kunna utforska samspelet mellan olika faktorer som kan ha påverkat tidigare civilisationer.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet. Forskningen är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet i Sverige, Research Institute for Earth Sciences i Iran, Marseilles University i Frankrike, University of Tehran i Iran och Max Planck Institute for Geoanthropology i Tyskland.

Artikeln: New multi-proxy record shows potential impacts of precipitation on the rise and ebb of Bronze Age and imperial Persian societies in southeastern Iran, Alireza Vaezi, Joyanto Routh, Morteza Djamali, Karolina Gurjazkaite, Vahid Tavakoli, Abdolmajid Naderi Beni och Patrick Roberts, (2022), Quaternary Science Reviews, publicerad online den 10 november 2022, doi: 10.1016/j.quascirev.2022.107855


Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.

Lysande glasskiva med krokodilklämma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.