Klimatförnekelse domineras av männen

- Utgångspunkten i vår forskning är att kunskapen om klimatet har funnits i 30—40 år. Ändå har vi inte agerat mera kraftfullt. Vad beror det på, frågar han sig.

Majoriteten av beslutsfattare inom politik och näringsliv och även allmänhet har under lång tid haft kunskap om orsaker och konsekvenser kring klimatkrisen. Men responsen har inte varit så effektiv. Och i många fall helt inkonsekvent. Martin Hultman tar exempel som fortsatt utbyggnad av motorvägar och flygplatser i motsats till uppsatta klimatmål.

Motsägelsefulla idéer

- Vi kallar det responsförnekelse, när man som beslutsfattare har kunskap men inte agerar utifrån den. Sådan kognitiv dissonans (flera motsägelsefulla idéer samtidigt, red anm) är vanlig hos beslutsfattare. Den försvårar för människor att agera i vardagen, säger Martin Hultman.

Det finns också de som avvisar klimatforskningen. Internationell forskning visar på koppling mellan organiserad klimatförnekelse, industrimoderna manliga normer och högernationalism. Något som Martin Hultmans grupp även har sett i svenska sammanhang.

- Det är övertydligt att partipolitisk klimatförnekelse i dag är starkast inom högernationalismen och bland konservativa. Under 1980—90-talen var svenska politiker mer överens om riskerna med klimatet.

Riksdagen

I Sveriges riksdag syns detta först efter Sverigedemokraternas inträde:

- År 2013 ställde sig SD-ledamoten Josef Fransson i talarstolen och uttryckte bland annat att veganrörelsen har tagit över Jordbruksverket, eftersom myndigheten påvisar klimatpåverkan från kött, återger Martin Hultman.

 

Partipolitisk klimatförnekelse i dag är starkast inom högernationalismen 

Det var amerikanska oljebolag som var först med kunskapen om klimatförändringarna. De bedrev egen forskning om klimat och växthuseffekt.

 

- Oljebolagen undersökte permafrosten och de framtida havsnivåerna, för att planera för utvinning av fossila bränslen. Investeringar som krävde ett framtidsscenario på 50 år. Resultaten, som togs fram redan på 1960-talet, pekade mot de konsekvenser av global uppvärmning vi ser i dag.

Men de ändrade inte sin affärsmodell när de insåg konsekvenserna av sin verksamhet:

Desinformation

- I stället valde bolagen att sprida desinformation, starta tankesmedjor och närma sig forskare och republikanska partiet i USA. Klimatförnekelse i organiserad form har tydligt identifierats i USA. Trots vetenskapliga fakta om att människan orsakat klimatförändringarna sprids fortfarande desinformation. Det visar kunskap som presenterats av FN:s klimatpanel, IPCC.

Motståndet hos konservativa män är förmodligen ett globalt fenomen:

- Det visar både tidigare forskning och en helt ny studie vi har publicerat ihop med norska forskare samt pågående forskning som vi gör om hat och hot mot Greta Thunberg, säger Martin Hultman.
Foto Anna Nilsen
Hur blir klimatet en genusfråga?
- Genusperspektivet behövs för att förstå klimatförnekelse. De industrier som pekas ut som skyldiga till utsläpp är nästan helt dominerade av män, svarar Martin Hultman och fortsätter:

- Vi kallar det för industrimoderna maskuliniteter, som är väldigt inflytelserikt från och med 1900-talet. Både inom naturvetenskap och inom ingenjörskonst kring utvinning av bränslen. Hela nationer  – som Saudiarabien, Ryssland, USA – är beroende av fossilindustrin.

Män har ofta svårt att lämna de strukturerna 

Enligt det här mönstret ska mannen ha framgång, karriär och förstå sig själv som lite separerad från naturen.

- Min forskning handlar om maskulinitetsnormer och dem som identifierar sig som män. Precis som jag själv. Hur sitter strukturerna fast och hur ska vi ändra det? Män orsakar mer utsläpp än kvinnor. De starka reaktionerna mot klimatvetenskapen är ofta kopplade till arbetsliv, ekonomi och personlig identitet. Män har ofta svårt att lämna de strukturerna, säger Martin Hultman.

Kan du konkretisera det?

- En reaktion kan vara: ”Jag ska få äta så mycket kött jag vill”. Grillförbudet sommaren 2018 var väldigt talande, då i huvudsak män reagerade kraftigt.

Foto Anna Nilsen

Slutade att flyga

För några år sedan bestämde Martin Hultman sig för att sluta att flyga. Han slutade att äta kött och såg över sin konsumtion av kläder.

- Jag är uppvuxen med de traditionerna som en del av vår kultur. Att äta kött och shoppa som om det inte fanns någon morgondag. Jag hade 15 par skor och bestämde mig för att slita ut dem.
Tidigare har han rest med flyg till olika konferenser, och på semester med familjen.

- Många forskare anser sig så viktiga att de måste flyga runt i världen. Jag insåg att jag valde konferens för att jag ville till en viss plats. Till Barcelona, till exempel. Det går emot min kunskap om klimatet. Men det tog lång tid att gå från insikt till verklig handling.

Att döma makthavarna för ekocid

Nu engagerar han sig mer lokalt, föreläser på bibliotek och folkhögskolor. Och samarbetar med jämställdhetsorganisationen MÄN, mot kvinnomisshandel och destruktiva mansnormer. På global nivå intresserar sig Martin Hultman för juridiken, och särskilt brottet ekocid. Det innefattar storskalig miljöförstöring och omfattande skada på eller förstörelse av hela ekosystem eller livsmiljöer.

- Med ett ekocid-brott skulle man vid den internationella domstolen i Haag kunna döma personer högt upp i ansvarskedjan för stor miljöförstöring. Som man har dömt personer för folkmord, eller genocid. Det skulle kanske få effekt – om inte annat på våra värderingar.

 

Den forskning vi bedriver vid Chalmers bygger på tvärvetenskap 

 

Enligt Martin Hultman är det hans tvärvetenskapliga bakgrund vid Linköpings universitet som gör att han kan laborera med detaljer och helhet i ett system.
- Den forskning vi bedriver vid Chalmers bygger på tvärvetenskap. Vi fick väldigt mycket positiv respons när vi startade vårt centrum. En liten andel kritiska röster också. Det visar hur viktig den här frågan är, säger Martin Hultman.