09 november 2021

Kraftiga regn som leder till översvämningar är illa nog, men om vattenmassorna orsakar jordskred är katastrofen nära. Och hur hanterar man skogsbränder som uppstår inte bara på en utan kanske två, tre och
fyra platser – samtidigt? Just det ska ett forskningsprojekt vid Linköpings
universitet ta reda på.

Toibas Andersson Granberg och Viktor Sköld Gustafsson i Norrköpings industrilandskap.
Toibas Andersson Granberg och Viktor Sköld Gustafsson i Norrköpings industrilandskap. Fotograf: Thor Balkhed

Allt vanligare

Alla minns vi de dramatiska bilderna från Tyskland i somras då kraftiga regn ledde till svåra översvämningar med stora materiella skador och mänskligt lidande som följd. I Sverige drabbades vi av flera stora skogsbränder sommaren 2018 och i år även av översvämningar, inte lika svåra som i Tyskland men ändå allvarliga.

- Klimatförändringen gör att den här typen av händelser kommer att bli vanligare också i Sverige. Samtidigt ligger vi efter flera andra länder som har en tradition av att jobba med och planera för samtidiga extrema naturhändelser. I Sverige har vi varit förskonade från det, säger doktoranden Viktor Sköld Gustafsson som arbetar med det så kallade EMMUNE-projektet.

Förutse och motverka

Huvudfrågor i projektet, som startade 2019 och sträcker sig till december 2024, är hur extrema multipla naturhändelser på bästa sätt ska kunna förutses. Och hur samhället på bästa sätt ska motverka och bekämpa sådana naturhändelser.

Första steget i arbetet är en kartläggning av tänkbara scenarier där flera allvarliga naturhändelser inträffar parallellt eller efter varandra i en orsakskedja. Vissa samband är enkla och raka, som att kraftiga regn kan leda till översvämningar och jordskred, medan andra är indirekta och komplexa.

- Vissa kopplingar är sällsynta, men förekommer ändå. Vi har till exempel sett att även torka och bränder kan öka risken för jordskred och att avsmältning av glaciärer kan leda till jordbävningar och vulkanutbrott, säger Viktor Sköld Gustafsson.

Den första kartläggningen följs upp med en intervjustudie med bland annat personal i räddningstjänsten om hur man i dag arbetar vid multipla naturhändelser. Resultatet ska vara sammanställt i en rapport vid årsskiftet, men redan nu är några resultat tydliga.

- Vi kan se att det inte finns något systematiskt arbetssätt kring multipla naturhändelser. Det finns stor kunskap, men den systematiseras inte och utnyttjas därmed inte för framtiden, säger Viktor Sköld Gustafsson.

IVA:s 100-lista

Sista fasen i projektet blir att utveckla beslutsstöd för att räddningstjänst och andra myndigheter och organisationer. Det kan innebära alltifrån enkla lathundar till avancerade simulerings- och optimeringsprogram och gälla till exempel prioritering av olika insatser eller fördelning av nationella förstärkningsresurser.

- Utan att påstå att det fungerar dåligt i dag, finns det utrymme för förbättringar, säger projektledaren Tobias Andersson Granberg, biträdande professor, och ger ett konkret exempel.

- Sverige har köpt in brandflygplan, men hur ska de användas så effektivt som möjligt? I det fallet skulle man kunna tänka sig ett ganska avancerat program för att till exempel prioritera olika bränder, flygtider och längd på insatserna.

EMMUNE kom med på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) 100-lista för år 2021, vilket är ett urval av forskningsprojekt i Sverige som bedöms ha stor potential att komma till nytta i samhället. I projektet ingår forskare från Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) och Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR).

Fotnot: Artikeln är publicerad i LiU Magasin 3/2021

Kontakt

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.