En romersk gud
Omslaget till Johanna Sylvanders doktorsavhandling The influence of clients on the social identities within the audit profession pryds av ett Janusansikte, det vill säga den romerska guden Janus som traditionellt avbildas med två ansikten. Dubbelheten symboliserar de olika roller och identiteter en revisor kan ha.
I avhandlingen undersöker Johanna Sylvander hur socialiseringen genom olika aktörer som kollegor, revisionsbyråer och uppdragsgivare påverkar revisorernas roller. Mer specifikt granskar hon innebörden av begreppen ”oberoende” och ”professionalism” och hur den kan variera mellan olika grupper.
Professionalism definieras som de yrkesrelaterade värderingar som styr hur man som revisor bör agera. Oberoende påverkas av de sociala roller som revisorerna identifierar sig med.
- Det är två helt centrala begrepp, både för revisorerna själva, byråerna och samhället i stort. Inte minst för förtroendet för revisorsbranschen är de avgörande, säger Johanna Sylvander.
Större och mindre grupp
Genom intervjuer och enkätundersökningar med både blivande och yrkesverksamma revisorer beskrivs i avhandlingen två typer av revisorer: småbolagsrevisorer respektive storbolagsrevisorer.
Småbolagsrevisorerna, som är den största gruppen, beskrivs ofta som en sorts lärare som hjälper företagarna att driva verksamheten och undvika problem med till exempel skatteverket. Relationen till uppdragsgivaren är ofta vänskaplig och nära. Storbolagsrevisorerna å sin sida ser sig mer som oberoende granskare och väktare av marknaden i stort. Förhållandet till kunden präglas av större distans.
Skillnaderna är tydliga trots att det i grund och botten handlar om samma yrke.
- Ändå kan jag inte säga att jag är särskilt förvånad. Med tanke på hur olika företagen ser ut kan man inte ha samma roll i ett småföretag som i ett stort bolag. Regelverken är också olika. Vi vet att människor anpassar sig till sin kontext i andra sammanhang. Det vore konstigt om det inte skedde i revisionsbranschen också, säger Johanna Sylvander.
Faran med lärarrollen
Samtidigt finns uppenbara risker med den tydliga tudelningen. En fara är att blivande revisorer förväntar sig en typ av uppdrag och i själva verket får en helt annan, att det uppstår ett så kallat förväntansgap. Också samhällets förväntningar på revisorerna riskerar att inte uppfyllas om de i själva verket arbetar på ett annat sätt.
Inte minst lärarrollen kan vara problematisk om relationen till kunden blir alltför nära. I värsta fall påverkas oberoendet och revisorn ser mer till kundens bästa än till samhällets behov av korrekt redovisning.
- Men det finns också en styrka i lärarrollen, inte minst under den pågående coronakrisen. För många små företag kan revisorerna spela stor roll för att de över huvud taget ska överleva, och det är förstås också väldigt viktigt ur ett samhällsperspektiv, säger Johanna Sylvander.
Karriär inte nog
Resonemanget om de två rollerna förs i avhandlingens kappa. I en av de enskilda artiklarna undersöks vilka förväntningar studenterna har på sina blivande arbetsplatser. Revisionsbranschen är tydligt hierarkisk med fokus på att göra karriär. Ibland beskrivs det som ”up or out”, det vill säga att medarbetare som inte stiger i positionerna förväntas eller tvingas lämna företaget.
Tydligheten och karriärmöjligheterna lockar många studenter, men det är inte tillräckligt. De vill ha mer.
- Studenterna vill ha utveckling men i det sammanhang där de är just nu, inte någon gång om flera år. De vill bli sedda och hörda direkt. Man kan säga att byråerna ger det studenterna vill ha, utveckling, men inte på det sätt de önskar.
