11 september 2023

Vinnova satsar drygt 30 miljoner kronor på ett nytt kompetenscentrum inom autonoma system och avancerade matematiska metoder vid LiU. Klimatförändringar och global säkerhet ligger i fokus för forskargrupperna som ska samarbeta med ett tiotal både större och mindre företag. 

En person står med en drönare.
Svante Gunnarsson, professor på ISY, är projektledare för det nya kompetenscentrum som kommer till på LiU. Fotograf: Magnus Johansson

Innovationsmyndigheten Vinnova satsar 387 miljoner kronor de kommande fem åren på 11 nya kompetenscentrum runtom i Sverige. Målet med de nya forskningsmiljöerna, där universitet och företag har ett nära samarbete, är att få fram ny kunskap och teknik för en hållbar industri och snabbare digital samhällsomställning. Ett nytt kompetenscentrum SEDDIT (Sensor Informatics and Decision-making for the Digital Transformation) bildas vid LiU.

– Väldigt glädjande! Det är mycket jobb som ligger bakom en ansökan och det är roligt när arbetet bär frukt. Viktigt att LiU kan vara med och konkurrera i de här sammanhangen, säger projektledaren Svante Gunnarsson, professor vid Institutionen för systemteknik, ISY.

Öka konkurrenskraften

I centret kommer avdelningarna för reglerteknik och fordonssystem på ISY arbeta tillsammans med avdelningen för signaler och system vid Uppsala universitet. Forskargrupperna kommer att ha ett nära samarbete med tio företag – allt från stora varumärken som Scania, Saab, Volvo Cars och Väderstad till mindre och medelstora som Linköpingsbolagen Sensorbee och UMS Skeldar.
Företagen går in och medfinansierar satsningen. Vissa har ISY samarbetat med tidigare, andra är nya kontakter. Utöver att öka företagens konkurrenskraft finns två fokusområden i SEDDIT: klimatförändringar och global säkerhet.

Tydliga hållbarhetskopplingar

– Att ha sådana täta samarbeten med industrin är mycket stimulerande. Det är en stor spännvidd mellan storlek på företagen och vilka produkter som produceras, men det finns gemensamma frågor som alla berörs av. Det vi gör i SEDDIT ska vara bra forskning, det ska vara relevant för företagen men också ha tydliga hållbarhetskopplingar, säger Svante Gunnarsson.

I tidigare liknande konstellationer har det använts tre nyckelord; people, processes och products, för att beskriva de önskade resultaten i projekten. Ambitionen är att det även ska gälla även för SEDDIT.

Med people menas att vi ska utbilda kompetenta personer på dels doktors- och licentiatnivå, dels på civilingenjörsnivå. Projektet handlar om forskning, men vi har även ett stort engagemang i utbildningarna här på tekniska högskolan.

Med processes menar vi metoder som kommer in i företagens produktutveckling och kan göra den bättre, snabbare och effektivare. Det kan vara simuleringsmodeller, beräkningsmodeller eller liknande.

Med products menar vi att lösningar från forskningen kan komma in och göra produkterna bättre och mer konkurrenskraftiga genom effektivitet och reducerade utsläpp, säger Svante Gunnarsson.

Läs mer om satsningen på Vinnovas hemsida.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.