11 september 2023

Vinnova satsar drygt 30 miljoner kronor på ett nytt kompetenscentrum inom autonoma system och avancerade matematiska metoder vid LiU. Klimatförändringar och global säkerhet ligger i fokus för forskargrupperna som ska samarbeta med ett tiotal både större och mindre företag. 

En person står med en drönare. Svante Gunnarsson, professor på ISY, är projektledare för det nya kompetenscentrum som kommer till på LiU. Magnus Johansson

Innovationsmyndigheten Vinnova satsar 387 miljoner kronor de kommande fem åren på 11 nya kompetenscentrum runtom i Sverige. Målet med de nya forskningsmiljöerna, där universitet och företag har ett nära samarbete, är att få fram ny kunskap och teknik för en hållbar industri och snabbare digital samhällsomställning. Ett nytt kompetenscentrum SEDDIT (Sensor Informatics and Decision-making for the Digital Transformation) bildas vid LiU.

– Väldigt glädjande! Det är mycket jobb som ligger bakom en ansökan och det är roligt när arbetet bär frukt. Viktigt att LiU kan vara med och konkurrera i de här sammanhangen, säger projektledaren Svante Gunnarsson, professor vid Institutionen för systemteknik, ISY.

Öka konkurrenskraften

I centret kommer avdelningarna för reglerteknik och fordonssystem på ISY arbeta tillsammans med avdelningen för signaler och system vid Uppsala universitet. Forskargrupperna kommer att ha ett nära samarbete med tio företag – allt från stora varumärken som Scania, Saab, Volvo Cars och Väderstad till mindre och medelstora som Linköpingsbolagen Sensorbee och UMS Skeldar.
Företagen går in och medfinansierar satsningen. Vissa har ISY samarbetat med tidigare, andra är nya kontakter. Utöver att öka företagens konkurrenskraft finns två fokusområden i SEDDIT: klimatförändringar och global säkerhet.

Tydliga hållbarhetskopplingar

– Att ha sådana täta samarbeten med industrin är mycket stimulerande. Det är en stor spännvidd mellan storlek på företagen och vilka produkter som produceras, men det finns gemensamma frågor som alla berörs av. Det vi gör i SEDDIT ska vara bra forskning, det ska vara relevant för företagen men också ha tydliga hållbarhetskopplingar, säger Svante Gunnarsson.

I tidigare liknande konstellationer har det använts tre nyckelord; people, processes och products, för att beskriva de önskade resultaten i projekten. Ambitionen är att det även ska gälla även för SEDDIT.

Med people menas att vi ska utbilda kompetenta personer på dels doktors- och licentiatnivå, dels på civilingenjörsnivå. Projektet handlar om forskning, men vi har även ett stort engagemang i utbildningarna här på tekniska högskolan.

Med processes menar vi metoder som kommer in i företagens produktutveckling och kan göra den bättre, snabbare och effektivare. Det kan vara simuleringsmodeller, beräkningsmodeller eller liknande.

Med products menar vi att lösningar från forskningen kan komma in och göra produkterna bättre och mer konkurrenskraftiga genom effektivitet och reducerade utsläpp, säger Svante Gunnarsson.

Läs mer om satsningen på Vinnovas hemsida.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.