22 mars 2019

Om man gillar att läsa och skriva är detta ett drömprogram, säger Rebecca Wikström, student på det nya programmet Språk, litteratur och medier, Linköpings universitet. Snart har första läsåret gått och både studenter och lärare är nöjda med starten.

Rebecca Wikström, student på kandidatprogrammet Språk, litteratur, medier
Om man gillar att skriva och läsa är detta ett drömprogram, säger Rebecca Wikström, student på det nya programmet Språk, litteratur och medier.  Jenny Ahlgren

I första vändan var det 140 sökande till 30 platser, vilket var över förväntan. När sedan studentgruppen var på plats var det engagerade och duktiga studenter som tyckte att kurserna var roliga och intressanta.

Rebecca Wikström är en av studenterna på programmet. Hon är 25 år, bor i Norrköping och känner att hon har hamnat helt rätt på Språk, litteratur och medier.

- Jag höll utkik på LiU:s webb med jämna mellanrum, försökte bestämma mig för vad jag skulle läsa. Så dök detta program upp som en överraskning. Det kändes helt perfekt för mig.

Rebecca har tidigare läst Musik och ljud-inriktningen på Film- och musikgymnasiet i Norrköping. Efter det jobbade hon och läste på Valla folkhögskola.

- För mig började intresset för språk och litteratur för 4 år sedan när jag började läsa skönlitteratur. På folkhögskolan var det en lärare som såg potentialen, och var hård mot mig. Det var jättebra. De flesta har nog haft läs- och skrivintresset sen de var barn, men jag hade tankarna på annat håll då.

I och med att programmet är nytt kan studenterna vara med och påverka upplägget. Lärarna ger många tillfällen för feedback och kritik tas tacksamt emot.

- Programmet har motsvarat mina förväntningar väldigt väl. I början var jag lite orolig eftersom programmet var nytt, det fanns ingen som kunde berätta om det var bra eller inte. Men lärarna har varit jättebra. Och vi har haft många föreläsare utifrån, från yrken där vår kompetens behövs, och det har också varit jättebra. Lärarna berättar också mycket om sig själva, hur de hamnade här. De har börjat på samma sätt som vi, att inte veta vart man ska, men man vet inom vilka ämnen man vill vara.

Studenterna har precis avslutat kursen ”Språkande, språk och språkvetenskap.” De har tittat på texter och sett hur de är uppbyggda på olika sätt för olika målgrupper. De har analyserat texter och lärt sig hur man kan se på sakprosa.

Än så länge har de inte läst någon engelska. Det kommer först under termin tre. Rebecca känner sig lite orolig över att det kan bli tufft att prata och skriva engelska, men att läsa är inga problem. Andra i klassen ser däremot fram emot engelskan. Under termin fem kan man praktisera eller studera utomlands för att få en känsla för vad man vill göra med sin utbildning.

- Jag skulle vilja praktisera som språkvårdare, titta på andras texter, kanske på en myndighet? Det är det jag skulle vilja jobba med sen. Eller kanske forska…

Sammanhållningen inom programmet är bra, många är engagerade och vill framåt. Det är blandade åldrar, mellan 19-37 år, men de flesta är under 22. De träffas tre dagar i veckan när de har föreläsningar på Campus Valla.

- Det är ett fritt program, i den bemärkelsen att vi har mycket att läsa hemma. Det kräver disciplin, men det passar mig att inte sitta på föreläsningar alla dagar.

Gott tecken för humanioras framtid

- Det är ett gott tecken för humanioras framtid att vi fyllde programmet, säger Andreas Nyblom, lektor i litteraturvetenskap och docent i mediehistoria och programansvarig för Språk, litteratur och medier.Andreas Nyblom, programansvarig för kandidatprogrammet Språk, litteratur , medier framför en whiteboard Foto Jenny Ahlgren

Han är mycket nöjd med första kullen studenter som är språkintresserade och tycker om att förmedla sig i text.

- Men en humanist i dag behöver förstå också andra uttrycksformer än traditionell text. Våra studenter kommer bli proffs på att analysera texter och på att uttrycka sig. De kommer att lära sig hur text, bild och gester samspelar och hur olika medier kan användas, liksom vad de betyder för hur budskap utformas och uppfattas. Studenterna får prova på redaktionellt arbete och olika kanaler för att förmedla akademisk kunskap där texter samverkar med exempelvis video- och poddinspelningar i digitala publikationer.

Att utbildningen är öppen, alltså inte en yrkesutbildning, ser både Andreas och studenterna som en fördel.

- Vad man vill göra efteråt kan växa fram under tiden. Därför bjuder vi in olika yrkesgrupper som föreläser för att vi ska kunna presentera olika valmöjligheter.

Exempel på vad man kan arbeta som efter utbildningen är redaktör, översättare, språkvårdare eller kommunikationsanalytiker. För att ha ordentlig koll på vad som händer i omvärlden har programrådet tre externa ledamöter som har koll på läget. Det är Johan Hagesund, förläggare på DIBB förlag, Lotta Ederth, språkvårdare på SR, UR, SVT och Mats Granberg, projektledare på Litteraturscen Norrköping.

- Vi förbereder studenterna för morgondagen, som vi inte vet något om och ser till att de är väl förberedda för en föränderlig arbetsmarknad. Vi vill göra dem självständiga så att de kan jobba själva, driva projekt och arbeta mot deadlines, avslutar Andreas Nyblom.


Läs mer om Språk, litteratur och medier

Senaste nytt från LiU

Stor donation ger fem nya professorer vid LiU

En donation på 125 miljoner kronor möjliggör inrättandet av fem nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Donationen riktas till ämnena nationalekonomi, statsvetenskap och historia.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.