Kulturen ska finnas till för alla och bidra till deltagande, den är en upplevelseindustri och en del av stadens varumärke. Idéerna om kulturens roll i Malmös stadsutveckling har varit många och mångtydiga.
– Kulturen är ett litet politikområde som olika aktörer i samhället har enorma förväntningar på. Det är intressant att följa de många idéer som finns om hur kulturen ska bidra till stadsutvecklingen, säger Per Möller, som nyligen disputerat vid Tema kultur och samhälle vid Linköpings universitet.
I sin doktorsavhandling Kulturstad/Stadskultur: Idéer om kulturens värden i Malmös stadsomvandling 1990–2012 har han undersökt vilka idéer om kulturens värden som funnits i Malmös stadsomvandling omkring perioden 1990 till 2012.Per Möller.
Han har analyserat både kommunens explicita kulturpolitiska dokument, och andra dokument så som handlingsplaner, strategier, visioner och uppföljningar, liksom tidningsmaterial. De dryga 25 år som studien omfattar innebar stora förändringar för Malmö, något som staden inte är ensam om.
1990-talet präglades av samhällsförändring och kriser i form av bland annat arbetslöshet, finanskris och en ökad globalisering. Kommuner i både Sverige och internationellt behövde ställa om. I många städer påbörjades förnyelsearbeten. Malmö är ett typiskt, men också speciellt, exempel på detta.
– Förändringarna var väldigt märkbara i Malmö. Industrierna som lades ned innebar att många lämnades utan sysselsättning, men också att identiteten som industristad försvann. Vad var Malmö nu och hur skulle staden utvecklas? Här är det många intressen och idéer som stötts och blötts, säger Per Möller.
Kulturbegreppet centralt
I omvandlingsprocesserna kom kulturbegreppet snart att bli centralt. Men det var en ny idé om kulturens värde som fick fäste: kulturen kunde bidra till ekonomisk tillväxt. Den här idén skiljde sig från och utmanade en tidigare idé, som etablerades på 1970-talet, om att kulturen skulle bidra till social välfärd.
Utifrån de här två idéerna har med tiden nya tankar om vad kultur är och vilka värden den har krokat i varandra. Kultur har beskrivits som levnadssätt och identitet, som upplevelse, platsresurs och evenemang. Under 90-talet talades det mycket om kulturens roll för stadens utveckling och identitetsbildning, i början av 2000-talet var kulturens del i en ny ekonomi i fokus. Senare talades det om kulturens möjlighet att skapa mötesplatser och delaktighet men också om kreativitet och stadens attraktivitet.
Vissa av idéerna har varit formulerade från etablerat kulturpolitiskt håll. Men många av dem har kommit från aktörer så som andra förvaltningar och nämnder än de med ansvar för kulturfrågor och från näringslivet.
Per Möller ser att när olika politiska områden och nivåer är överens om kulturens värden får idéerna allra störst betydelse för stadens utveckling. Det gäller i synnerhet att tänka på kulturområdet i termer av ekonomisk tillväxt. Idéerna om kulturens värden blir på så sätt del av den mer övergripande ideologin om hur staden ska utvecklas och vilka politiska prioriteringar som krävs för en sådan utveckling.
Konflikter mellan idéerna
Men det finns hela tiden underliggande konflikter, menar Per Möller.
– Att kulturen ska bidra med både ekonomisk tillväxt och social välfärd går inte alltid ihop. Hur ska exempelvis viljan att locka internationella besökare till stora evenemang förhållas till mål om att fler människor i utsatta stadsdelar ska känna sig delaktiga i kulturlivet? När är det fria kulturlivet en social resurs och när är det en ekonomisk tillgång? Sådana frågor är hela tiden föremål för ideologiska diskussioner.
Viktigt att studera kultur
Malmös förnyelsearbete och omvandling har varit föremål för många studier Men just kulturens roll i stadens utveckling har inte undersökts i samma utsträckning.
– Kulturpolitiken behöver tas på allvar och ses som en del av en större samhällsdebatt. Vad menar vi egentligen när vi pratar om kultur, vad kulturen ska bidra till och varför den är så viktig? Det är en grundläggande diskussion som är viktig för att vi ska förstå samhällsutvecklingen i stort, säger Per Möller.