11 december 2020

I slutet av november stod det klart att Vetenskapsrådet beviljade anslag om nära 3,2 miljoner kronor till neuroforskning vid IMT. ”Jättebra att ha fått den här kompletteringen”, säger professor Karin Wårdell, huvudsökande för anslaget.

En dubbelexponerad bild med en silhuett av en kvinna som ser ut att ha solen strålande från huvudet.
Forskarna hoppas komma närmare en lösning för att mäta blodflödet i hjärnan i mer eller mindre realtid. Max

I projektet vill forskningsgruppen försöka mäta mikrocirkulationen i hjärnan på patienter som har drabbats av hjärnskada, till exempel trauma i form av exempelvis ett slag mot huvudet.

– De som är svårt sjuka hamnar på neurointensivvården och där monitorerar man många parametrar redan idag, men man har inte möjlighet att kunna mäta blodflödet direkt utan alla parametrar är något indirekta, säger Karin Wårdell.

Tanken är att forskningen ska förädla en metod, byggd på laser-dopplermätning och där en prob opereras in i hjärnan för att mäta blodflödet, som ska ge en mer exakt och frekvent läsning av mikrocirkulationen.

– I det här nya projektet vill vi ta den här tekniken vidare och se vad vi kan få fram av den här signalen, hur kan vi studera olika typer av signaler och kan vi förstå dem så att vi kan förebygga något som kallas sekundära blödningar.

Blodflödet ska avbildas med MR-kamera

Till en början handlar mycket om att samla in data.

– Dels är det tekniskt sett ganska komplicerat, men vi har faktiskt redan kunnat visa att vi kan göra den här mätningen under väldigt många dagar.

Blodflödet kommer även att avbildas, detta med hjälp av den nya MR-kameran som numera finns i nära anslutning till neurokirurgkliniken på US.

– Tanken är att de här patienterna ska skannas blodflödesmässigt med MR-kameran, och då ska vi använda de bilderna och jämföra för att kombinera mikro med makroblodflöde.

Använder laser-doppler

Att använda laser-doppler på det här sättet hör inte till vanligheterna. Karin känner, förutom den egna gruppen, bara till några grupper som gjort liknande forskning.

– Vi lägger in proben i hjärnan och fixerar den så att vi kan mäta under väldigt många dagar.

Karin menar dock att det finns mycket kvar att förstå.

– Det finns en del praktiska saker och problem att lösa, framförallt i signalbehandlingen.

"Lång resa till vi är framme"

Det här projektet är tätt länkat till Med-X, anslag som forskningsgruppen får från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

– Det är jättebra att ha fått den här kompletteringen för då kan vi verkligen få in en doktorand till i projektet, för även om man har mycket pengar så försvinner mycket också. Nu kan vi verkligen tuta och köra med det här, det är jättekul.

Finansieringen gäller för fyra år. När den tiden är över hoppas Karin Wårdell att gruppen fått fram en halvautomatisk metod för att detektera blödningar samt att de fått möjlighet att utvärdera metoden på många patienter.

– Det finns ett behov av att försöka lösa det här problemet som är viktigt kliniskt, och vi tror att vi kan komma lite närmare lösningen.

Ett drömscenario vore även att kunna upptäcka de sekundära incidenterna i god tid.

– Men det är en lång resa till vi är framme vid det målet.

 

Med i projektet, förutom Karin Wårdell, är Stina Mauritzon, doktorand, Fredrik Ginstman, neurointensivvårdsläkare och doktorand, Peter Zsigmond, neurokirurg, Jan Hillman, neurokirurg, och Anders Tisell, radiofysiker.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.