30 oktober 2020

Vetenskapsrådet delar ut 81 miljoner kronor till forskning vid LiU. Totalt 22 forskare får dela på pengarna som ska gå till projekt inom bland annat organisk elektronik, visualisering och maskininlärning. Bland dem finns fem unga forskare som beviljats bidrag för att bygga upp egna forskargrupper.

Mjuk och töjbar elektronik
Mjuk och töjbar elektronik Fotograf: THOR BALKHED

I år delade Vetenskapsrådet ut 1,1 miljarder kronor för forskning inom naturvetenskap och teknik. Totalt beviljades 324 bidrag och 22 av dem kom från Linköpings universitet. LiU-forskarna får dela på 81 miljoner kronor fram till år 2024.

Etableringsbidrag

Fem forskare på LiU får etableringsbidrag för att bygga upp sina egna forskargrupper. Bidragen ligger på mellan 3,4 och 4,9 miljoner kronor över fem år. Forskarna är:

  • Sai Bai, Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), för forskning på metallhalogen-perovskit-lysdioder med långsiktig driftstabilitet.
  • Nara Kim, Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN), för forskning på organiska elektron- och jonledande elastomerer som kan ge nästa generations implantat.
  • Zia Ullah Kahn, ITN, för forskning på termoelektriska effekter i elektrokemiska energilagringsenheter.
  • Andrew Ross Winters, Matematiska institutionen (MAI), för forskning på grunda vattenflöden inklusive sedimentspridning och morfodynamik.
  • Katerina Vrotsou, ITN, för forskning inom informationsvisualisering som ska kombinera datorns och människans bästa egenskaper för att tillsammans analysera stora datamängder mer effektivt.

Projektbidrag

Utöver etableringsbidragen fick Linköpings universitet 17 projektbidrag beviljade på mellan 3,2 och 4,4 miljoner kronor. Bland dem var det IFM och ITN som stod för merparten med sju respektive fyra beviljade projekt.

På IFM fick alltså sju seniora forskare bidrag: Björn Wallner för modellering av oordnade proteiner, Kajsa Uvdal för nanopartikel-aktiverade neutrofiler och formation av extracellulära fällor, Jawad Ul-Hassan för fjärrepitaxiell tillväxt av kiselkarbid nanofotoniska enkristaller för kvanttillämpningar, Olle Hellman för en atomistisk studie av den pyroelektriska effekten, Urban Friberg för evolution av åldrande via skadliga mutationer med ökande negativ effekt med stigande ålder, Weimin Chen för materialdefekt-genererade spinnfunktionaliteter i Ga(In)NAs nanostrukturer vid rumstemperatur och Rickard Armiento för maskininlärning för kristallina bulkmaterials elektronstruktur och vidare utvidgningar.

ITN kammade hem fyra projektbidrag, alla inom området organisk elektronik: Magnus Berggren för e-Gelning, Simone Fabiano för dopningsfria organiska ledare för nästa generations elektronik, Mats Fahlman för laddningsöverföringstillstånd vid organiska gränsytor och Magnus Jonsson för varierbara organiska plasmoniska nanoantenner.

På institutionen för systemteknik fick Claudio Altafini bidrag för forskning inom reglerteknik och Isaac Skog inom signalbehandling.

Fyra institutioner fick ett projektbidrag var. På institutionen för datavetenskap fick Fredrik Lindsten bidrag för sitt projekt Hantering av osäkerhet inom maskininlärning. Peter Lundberg på institutionen för hälsa, medicin och vård för nya tekniker för modellering av leverfunktion. På MAI fick Anders Björn för geometrisk analys på gromovhyperboliska rum, deras ränder och andra metriska måttrum, med tillämpningar för p-harmoniska funktioner. Karin Wårdell på institutionen för medicinsk teknik fick bidrag för sitt projekt inom multiparametrisk analys av cerebralt blodflöde för detektering av ischemi.

Se hela listan på Vetenskapsrådets hemsida.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.