Pouran Djampour är ny postdok vid REMESO, LiU. Under två år är hon en del av projektet “Migrants and solidarities: Negotiating deservingness in welfare micropublics” (MIGSOL). Det är ett projekt som analyserar migration och solidaritet i tre länder utifrån begreppet ”förtjänstfullhet”
Pouran Djampour kommer att arbeta med Anders Neergaard, professor vid REMESO, och fem andra forskare från England och Danmark. Varje forskargrupp ska genomföra två fallstudier i sina respektive länder.
Vad menas med begreppet ”deservingness” – ”förtjänstfullhet”?
– ”Förtjänstfullhet” är ett teoretiskt begrepp med vilket vi försöker fånga de pågående förhandlingarna i samhället om vilka migranter som erbjuds välfärdstjänster och stöd, och vilka som inte får det.
Vi studerar inte bara faktiska bedömningar och myndighetsbeslut utan också hur migrantnätverk och aktivister i civilsamhället arbetar utifrån föreställningar om vilka som förtjänar service och stöd av olika slag. Så frågor och förhandlingar om vem som tillhör samhället och förtjänar former av skydd görs på olika nivåer och i olika sammanhang.
Varför studerar ni detta nu?
– Lagar och regleringar, såväl som diskussionen i stort, ändras ofta på detta område, på senare år i en tydligt åtstramande riktning. Så tjänstepersoner måste göra nya bedömningar, de måste förhålla sig till föränderliga institutionella ramar för sina bedömningar, men de har också ett handlingsutrymme inom deras professionella ram att förhålla sig till.
Hur kommer "solidaritet" in i detta?
– Solidaritet är kopplat till skiftande förståelser och pågående förhandlingarna om förtjänstfullhet. Rätten till uppehållstillstånd blir till exempel mer och mer kopplat till vad den enskilde anses kunna göra för samhället snarare än grunden för och rätten till skydd, i sig. Denna förskjutning, som vi kan konstatera, innebär ett skifte i synen på vem som anses förtjäna välfärdsstöd. Idéer om den ”bra” kontra den ”belastande” migranten vinner mark. Dessa förskjutningar sker inte bara i myndigheternas praktik och i lagar utan också i den offentliga diskussionen.
I de två svenska fallstudierna kommer vi undersöka hur förtjänstfullheten förhandlas för papperslösa barnfamiljer respektive asylsökande som bor på migrationsverkets boende i mötet med gräsrotsbyråkrater, civilsamhällsaktörer samt i det egna migrantnätverket. Vardera fallstudie kommer genomföras i ungefär fyra månader. Resultatet kommer sedan analyseras i en svensk kontext men även kopplas till den internationella projektgruppens empiri för ett komparativt perspektiv.
Hur kommer det sig att du sökt dig till REMESO?
– Som doktorand deltog jag på två utbildningar vid REMESO Graduate School. De lämnade ett starkt intryck. Dels den internationella miljön både i fråga om lärarna och studenterna och dels att det var så högt i tak i diskussionerna. Jag har min grund i statsvetenskap och socialt arbete, men med inriktning mot migration. Det finns inget annat lärosäte i Sverige som har den här spetskompetensen inom migration, i kombination med ett kritiskt perspektiv. Det var väldigt givande. Jag har ännu kontakt med flera av de andra kursdeltagarna i ett slags nätverk som levt vidare, men som grundlades på forskarskolan.
Om Pouran Djampour
Pouran Djampour disputerade 2018 i socialt arbete vid Malmö universitet med avhandlingen Borders crossing bodies: the stories of eight youth with experience of migrating. Med en bakgrund i statsvetenskap influerades hennes teoretiska perspektiv av Critical Border Studies (CBS) men även i huvudsak av feministiska och postkoloniala teoribildningar.
Avhandlingen ville utmana de förenklade bilder, den singulära historien, som ofta åtföljer unga migranter som kategoriserats som ’ensamkommande’. Istället visade Pouran Djampour hur ensamkommande har skilda individuella och komplexa historier, som emellertid formas av gränserfarenheterna de delvis delar och som bland annat kan medföra att många tvingas in i papperslösa liv på grund av migrationspolitiska processer.
