1976 lämnade skåningen Lennart Ljung sin karriär vid Stanford för att bli professor vid det färska universitetet i Linköping och starta avdelningen för reglerteknik. Det blev början på en framgångsresa som bland annat fostrat en mängd forskare och nyckelpersoner inom näringslivet och bidragit till genombrott som de stora forskningsprogrammen WASP och WISE. Att fira att man nått 100 doktorer var dock inte bara en anledning att titta bakåt utan också att blicka framåt.
Foto Magnus Johansson – 100 doktorer är en bedrift som visar på stark uthållighet och en hållbar miljö. Det visar betydelsen av starka ”champions” som Lennart Ljung, men också hur betydelsefull gruppkänslan är, att lära av varandra. Och den känslan lever vidare även om man lämnat LiU, sa prorektor Karin Axelsson.
– Ibland kan man se att utbildningssidan blir lidande i starka forskarmiljöer, men så är det inte här. Verksamheten står på två starka ben samtidigt som de många doktorerna är den naturliga bryggan mellan akademin och industrin. Det är så här det borde fungera överallt!
Stark position i reglervärlden
Foto Magnus Johansson Att framgång föder framgång var något som Jonas Sjöberg, som disputerade som nummer 22 år 1995 och nu är professor i Mekatronik vid Chalmers poängterade:
– Sverige har en väldigt stark position i ”reglervärlden” och Linköpings universitet en stark position i Sverige. Det är en plats som alla vill vara på och det har skapat en bra dynamik och bra fart på verksamheten.
– Närheten till industrin är viktig och det finns ett starkt nätverk här, vilket är till nytta för LiU. Det innebär också att man delar med sig av sina kunskaper till andra universitet och arbetsgivare.
Vad kommer då området reglerteknik betyda i framtiden? Mille Millnert, tidigare rektor vid LiU som var först ut bland doktorerna 1982, tycker att det är rätt att ha fortsatt stora ambitioner eftersom det ständigt kommer nya applikationer till teknikområdet. Och när det blir dags att fira 250 doktorer någon gång i framtiden är det säkert de riktigt stora frågorna för mänskligheten som man arbetar med.
– Att beräkningskraften fortsätter att växa så oerhört med hjälp av kvantdatorer innebär att det behövs ny teknik för att göra något med all data, till exempel att lösa miljöproblemen på vår jord. Vi kommer att kunna göra så mycket mera med hjälp av all datakraft, konstaterar Mille Millnert.
Det mänskliga beteendet måste hänga med
Foto Magnus Johansson Ja, kanske är det inte längre tekniken som är det största hindret för fortsatt utveckling. Jonas Jansson, som blev doktor nummer 46 år 2005 och numera är avdelningschef på Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) tror att utvecklingen i framtiden mer beror på människan.
– Utmaningen är att tekniken går framåt och utvecklas i stora system, till exempel inom energi. Och då är det inte bara själva reglertekniken eller algoritmerna som behövs för att driva utvecklingen framåt. Det är också lagar och bestämmelser och inte minst det mänskliga beteendet och ledarskapet som måste hänga med. De tekniska lösningarna finns redan i stor utsträckning.
Jonas Jansson pekar på de förarlösa bussarna (Ride the Futute) som rullar på campus som ett bra exempel på teknik som tagits fram, i det här fallet genom samarbete mellan bland annat LiU och VTI, och som är färdig att användas om bara de politiska besluten tas.