Stora guldmedaljen till Lennart Ljung

I mer än 40 år har Lennart Ljung varit en av Linköpings universitets mest namnkunniga professorer, inrikes likaväl som utomlands. Nu får han Ingenjörsvetenskapsakademiens Stora guldmedalj för sina insatser inom reglerteori. 

Lennart Ljung med de övriga pristagarna Lennart Ljung med guldmedaljörerna Torsten Persson, Rune Andersson och Anne-Marie Eklund Löwinder Vinger Elliot Fotografi

Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA:s, Stora guldmedalj är den finaste man kan få inom ingenjörsvetenskaperna i Sverige.
– Ett svensk tekniskt Nobel-pris, säger en hedrad och stolt Lennart Ljung, professor vid LiU sedan 1976, med tillägget emeritus sedan 2011.

– IVA:s stora guldmedalj har främst delats ut till företagsledare. Ett tjugotal har gått till forskare genom åren, så det är verkligen hedrande att få ta emot den, säger han.

Det är också första gången den prisade forskaren finns vid Linköpings universitet.

Reglerteori, även kallat reglerteknik eller automatic control, har varit ett av universitetets spjutspetsområden alltsedan Lennart Ljung valde att lämna sin postdoktors-tjänst och framtida karriär vid Stanford för att 1976 bli professor vid det nystartade universitetet i Linköping. Till en del var det också familjen som styrde valet, att stanna i USA med små Lennart Ljung med IVA:s Stora guldmedaljLennart Ljung Foto Ann-Kristin Ljungbarn var inget varken han eller hustrun var intresserade av.

Reglerteori grunden för WASP

– En av de första jag anställde här på avdelningen 1977 var Mille Millnert, berättar Lennart Ljung.

Mille Millnert, är professor i reglerteknik, tidigare rektor för LiU, några år generaldirektör för Vetenskapsrådet och sedan ett par år tillbaka ordförande för Sveriges största enskilda forskningsprogram WASP (Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program).

– Reglerteorin är central inom WASP, konstaterar Lennart Ljung.

Själv driver han inga projekt inom WASP, men följer programmet noga på nära håll. En av hans före detta doktorander, Fredrik Gustafsson, numera professor i sensorinformatik vid Avdelningen reglerteknik, är exempelvis den professor som idag har flest doktorander inom WASP-programmet.

– Reglerteori är att få system och grejor att bete sig som man vill - i vid bemärkelse, definierar Lennart Ljung.

– Det kan vara biologiska, ekonomiska eller tekniska system. ABS-bromsar eller krängningsdämpare i bilar eller tåg är exempel på rena reglertekniska system. Det handlar om att kunna styra systemen långsiktigt och det kan man inte göra utan ständig feedback. Principerna om feedback är de viktigaste inom reglerteorin, säger han.

Systemidentifiering

När Lennart Ljung startade sin forskargärning handlade det om systemidentifiering och att skapa modeller av den tidens komplexa system. Sedan dess har systemen blivit allt mer komplicerade och komplexa och det som tidigare handlade om automation har idag övergått till autonomi.

De teoretiska modellerna ska foga samman datalogi och artificiell intelligens med visualisering, reglerteknik och sensorinformatik. En symbios av de olika vetenskapsfälten ger än större möjligheter att styra stora och komplexa tekniska system, som obemannade flygfarkoster, självkörande bilar eller industriella processer.

– Vi är inte framme ännu, men arbete pågår inte minst inom WASP. Och det är också ett område där resultaten snabbt sugs upp av industrin, säger han.

Att forska kring frågor relevanta för industrin är även det ett av Lennart Ljungs signum. Hans forskargärning innehåller en unik kombination av djupa teorier och praktiska tillämpningar, vilket också nämns i IVA:s motivering.

Utmärkelser och uppdrag

72 år ung har Lennart Ljung slagit av lite på takten, han njuter av livet på landstället på Österlen och åker på regelbundna kryssningar med hustrun Ann-Kristin Ljung, men den vetenskapliga produktionen pågår trots detta oavbrutet. Systemen blir allt med komplexa med allt fler nätverkskopplingar, vilket kräver ständigt förfinade modeller.

– Jag publicerar nog lika mycket som tidigare, numera mest med internationella medförfattare. Men det är skönt att inte längre ha trycket att dra in 25 miljoner kronor varje år. Jag har ju ingen här på avdelningen som är beroende av mig längre, säger han.

Huvudhandledare för doktorander får man inte vara efter 65, men Lennart Ljung är bihandledare till två. Han är även med i den kommitté som granskar ansökningarna till det Europeiska forskningsrådet, ERC.
– Det är ett intressant uppdrag och i år är det ett stort antal ansökningar som handlar om just nätverkskopplingar, säger han.

Lennart LjungLennart Ljung med IVA:s Stora guldmedalj. Foto Ann-Kristin LjungIVA:s stora guldmedalj är dock inte den första utmärkelsen Lennart Ljung tar emot under den snart 50 år långa karriären. Han har tilldelats ett flertal internationella priser, bland annat från International Federation for Automatic Control, IFAC, och från The Institute of Electrical and Electronics Engineers, IEEE Control System Society. Han är hedersdoktor vid inte mindre än fem universitet och tekniska högskolor. Han har varit ledamot Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, sedan 1985 och i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, sedan 1995.

IVA:s motivering

Lennart Ljung får IVA:s stora guldmedalj för sina insatser inom reglerteori som spänner från djupa teoretiska bidrag till konkreta industriella tillämpningar. Han har utvecklat nya metoder för att bygga matematiska modeller av industriella (och andra) system, och han har även utvecklat programvara som används över hela världen. Hans nära samverkan med industrin har givit många svenska företag konkurrensfördelar internationellt.

Lennart Ljung i Stockholms stadshus

En värdig guldmedaljör i Blå hallen, Stockholms stadshus. Vinger Elliot Fotografi

Kontakt

Mer att läsa

Senaste nytt från LiU