11 juni 2024

Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning och kan bli en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver återtillverkning bli ekonomiskt lönsamt. I en avhandling från Linköpings universitet har Johan Vogt Duberg undersökt hur det ska gå till.

Nytt och gammalt oljefilter.
Återtillverkning innebär att uttjänta produkter rustas upp för att fungera som nya igen, både vad gäller funktion och utseende.  sefa ozel

– Det går att dra nytta av ökad miljömedvetenhet för att få ekonomiska fördelar. Med återtillverkning kan kostnaderna för råmaterial minskas, nya kundgrupper hittas och nya cirkulära affärsmöjligheter förverkligas, säger Johan Vogt Duberg, nybliven teknologie doktor vid Linköpings universitet.

I sin avhandling har han undersökt hur så kallad återtillverkning ska bli attraktivt för industriföretag som är originaltillverkare för olika produkter.

Återtillverkning innebär att uttjänta produkter rustas upp för att fungera som nya igen, både vad gäller funktion och utseende. Dessa produkter benämns stommar. Principen kan användas för en mängd olika produkter från gräsklippare och truckar till datorer och bildelar.

Pantsystem eller leasing

Till skillnad från en traditionell reparation är återtillverkning en industriell process vilket innebär att det måste finnas en tydlig arbetsgång precis som vid nytillverkning. Det innebär också att volymerna av återlämnade stommar måste vara stora nog för att kunna upprätthålla en typ av ”löpande band”-princip.

– Du kanske får 100 stommar en dag och nästa ingenting. Då får du ingen skala i processen, ingen effektivitet och då heller ingen lönsamhet. Det behövs kontinuitet för att det ska löpa på hela tiden, säger Johan Vogt Duberg.

Porträtt (Johan Vogt Duberg).
Johan Vogt Duberg, nybliven teknologie doktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Ebba Nordqvist

För att säkerställa att originaltillverkarna får tillbaka sina uttjänta produkter i en förutsägbar takt menar Johan Vogt Duberg att fler olika upplägg kan användas. Till exempel pantsystem, återköp av stommar eller leasing, där ett företag kan äga produkten genom hela användningscykeln och vid kontraktets slut lämnas den tillbaka.

– Då behöver företaget aldrig köpa stommen för att kunna göra återtillverkning. Det uppstår då inga kostnader för stommen i sig och företaget får nästan allt material som behövs för att göra en återtillverkad produkt med samma prestanda som en ny, säger Johan Vogt Duberg.

Måste satsa

I dagsläget utgör återtillverkning endast cirka två procent av den totala tillverkningsindustrin. Johan Vogt Duberg tror att det kan bero på de utmaningar som också finns.

– Det är också mycket högre komplexitet jämfört med nytillverkning. Varje stomme som kommer tillbaka är unik. Det innebär att ett företag som återtillverkar måste ha en väldigt flexibel process som anpassas efter varje stomme för att kunna vara effektiv och därmed få den ekonomiska vinningen och miljöfördelarna, säger han.

Johan Vogt Duberg menar att många företag behöver ställa om till nya affärsmodeller för att jobba med återtillverkning på ett sätt som ger dem ökad lönsamhet. Det är här hans forskning lägger fokus genom att beskriva vad företag behöver ta hänsyn till för att börja återtillverka. Utöver lönsamhet finns även en ökad medvetenhet om miljö och hållbarhet samt potentiellt kommande striktare direktiv om effektiv resurshantering från till exempel EU.

För att underlätta för företag i denna omställning har Johan Vogt Duberg tagit fram bland annat ett ramverk som beskriver hur företag kan ta sig an återtillverkning och bedöma sin ekonomiska nytta.

– För att lyckas behöver man verkligen satsa på återtillverkning. Ett företag kan ju inte börja från en dag till en annan. Det tar kraft och tid.

Extern finansiering har i huvudsak kommit från Mistra, Vinnova och Energimyndigheten.

Avhandling: Remanufacturing Initiation for Original Equipment Manufacturers, Johan Vogt Duberg, Linköping University Electronic Press; 2024. (Linköping Studies in Science and Technology. Dissertations) DOI: 10.3384/9789180756280

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.