23 maj 2022

En vacker försommareftermiddag i maj kunde Samverkansförsamlingen äntligen mötas i Wadströmska villan på Södra promenaden i Norrköping. Linköpings universitet och campus Norrköpings campusråd Martin Rantzer stod för värdskapet i 30-talsvillan vars nyttjanderätt donerats till LiU av Stig Wadströms stiftelse.

En samling människor står runt en elektrisk lastbil
Samverkansförsamlingen får ta en titt på regionens första elektriska lastbil. Fotograf: Jenny Eilertsen
Efter nästan två års pandemiuppehåll fick Samverkansförsamlingen, som består av representanter från LiU, Region Östergötland, Norrköpings kommun och näringslivet i Norrköping, mötas och inspireras kring temat hållbarhet.

Josefina Syssner, prefekt och biträdande professor vid Institutionen för kultur och samhälle ger en inflygning till dagens tema. Vad är egentligen hållbarhet? Många tänker kanske främst på miljöfrågor, så kallad ekologisk hållbarhet. Men man får heller inte glömma bort det sociala och det ekonomiska perspektivet. 
– Det är oerhört viktigt att jobba för en ökad samverkan mellan universitet och det omgivande samhället, menar Josefina Syssner, både med tanke på forskning och utbildning. 

Hållbarhet och elektrifiering av transporter

Mathias Lidén, VD för Alltransportkoncernen inleder mötets föredragningsdel med att berätta om regionens första ellastbil som ska rulla i sex år trots att tekniken utvecklas snabbt och de nuvarande lösningarna troligen är omsprungna redan efter två år. Bilen laddas på natten och kan sedan köras en hel arbetsdag. I dagsläget kör den mellan Norrköpings hamn och de stora lagren för Stadium och Rusta. Bilen innebär en förbättrad arbetsmiljö för chauffören med kraftigt reducerad bullernivå.

En man står framför en duk där en presentation projiceras Foto Jenny Eilertsen Efter föredraget får deltagarna kliva ut i solskenet och se ellastbilen med egna ögon. Chauffören startar upp bilen, som är så tyst att Mathias Lidén kan fortsätta berätta.
Laddinfrastruktur är en nödvändighet för att elektrifieringen ska kunna bli verklighet i stor skala. Just nu finns den inte, men Kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång betonar att den är på gång, så man måste våga ta steget och börja någonstans. Man ska också vara medveten om att elektrifieringen är ett av de ben som den framtida hållbarheten kommer stå på. Alternativa bränslen som exempelvis vätgas kommer också vara viktigt.– Utan lönsamhet kan man inte driva ett företag, men vi kan heller inte driva ett företag utan hållbarhet, säger Mathias LidénEn samling människor står runt en elektrisk lastbil Foto Jenny Eilertsen

Materialteknik för hållbar utveckling

Magnus Berggren, professor och chef för Laboratoriet för Organisk Elektronik (LOE) vid LiU tar programmet vidare. Inledningsvis berättar han om LOE:s utveckling och alla de avknoppningsföretag som blivit möjliga tack vara forskningen. LOE har länge arbetat för en ny typ av hållbar elektronikindustri med tryckt elektronik och batteriteknik av organiska material.
– Vi har nu kommit så långt att vi har tagit fram batterier som är så pass miljövänliga att man kan slänga dem i papperskorgen eller plaståtervinningen, säger Magnus Berggren

En man står framför en duk där en presentation projiceras Foto Jenny Eilertsen Förutom att vara chef för LOE är Magnus Berggren också föreståndare för det nystartade forskningsprogrammet WISE (Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability), ett program som ska leda till utveckling av hållbara och effektiva material.
Cirkulära funktionella material är väldigt viktigt för att skapa en miljövänlig energiteknik säger Magnus Berggren. Varje år utvinner mänskligheten 10 ton materia per person från planeten, detta är något som förväntas dubblas till år 2050. Materialförbrukandet står för en fjärdedel av växthusgasutsläppen i världen och av all plast som tillverkats i mänsklighetens historia har inte ens 10 % återvunnits.
– Vi måste designa för användning men också för att underlätta återvinning, avslutar Magnus Berggren.

Hållbarhet inom Holmen

Dagens tredje föreläsare är Nils Ringborg, direktör för internationella affärer vid Holmen AB.
– Många tror att vi avverkar skog för att tillverka papper och kartong, men halva trädet går till att göra plankor, fliset som blir över är det som blir papper, säger Nils Ringborg.
För Holmen är energianvändning en mycket stor fråga och mycket av hållbarhetsarbetet går ut på att minska användandet av fossil energi. Sedan 2005 har Holmen minskat sin användning av ickeförnybar energi med 85 %.

En man står framför en duk där en presentation projiceras Foto Jenny EilertsenInom koncernen jobbar man också mycket med hållbart skogsbruk och att värna biologisk mångfald. Att se till att skogarna växer och mår bra, att tillvarata hela råvaran och arbeta för cirkulära kretslopp i form av produkter som kan återvinnas som exempelvis returpapper och energi är viktigt för Holmen.
– Återväxten i vårt skogsbestånd är betydligt högre än avverkningen och aktivt skogsbruk och biologisk mångfald går bra att kombinera, säger Nils Ringborg.

Kommuner som samverkansarenor för lokalt hållbarhetsarbete

Sista föreläsare ut är Sara Gustafsson, biträdande professor och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier. Hennes forskning har fokus på kommunalt hållbarhetsarbete och kommuners roll för hållbar utveckling, med fokus på Agenda 2030.
Agenda 2030 är en handlingsplan med 17 mål för omställning till ett hållbart samhälle.
–  Historiskt har hållbar utveckling handlat mycket om miljöfrågor, men i Agenda 2030 har man gått mot en mer integrerad syn på vad hållbarhet handlar om, berättar Sara Gustafsson.

En kvinna står framför en presentation som projiceras på en duk Foto Jenny Eilertsen Samverkansförsamlingen bjuds på en sammanfattning av studier kring hur kommuner interagerar Agenda 2030 i sina interna samarbetsprocesser så väl som i samverkan med lokala och regionala aktörer. En föreläsning som mynnar ut i en intressant diskussion om hur man kan ta ytterligare initiativ för att aktivt samverka kring hållbarhetsfrågor.

Senaste nytt från LiU

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.

Så skiljer nervsystemet på olika sorters social beröring

Två typer av nervceller i huden är viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring, enligt en ny studie. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i beröring är viktig för att utveckla metoder för att återställa känsel.

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.