Skönlitteratursamtal kan skapa känslomässigt medvetna läkare

Etiska dilemman och svåra sjukdomsbesked är något som blivande läkare kommer att ställas inför. Genom att läsa och diskutera romaner, filmer och poesi får läkarstudenter goda möjligheter att lära sig hantera känslomässiga utmaningar i möten med patienter och anhöriga, visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Universitetsadjunkt Anja Rydén Gramner. Anja Rydén Gramner som i grunden är gymnasielärare har nyligen disputerat i pedagogik vid Linköpings universitet. Anna Nilsen

Läsning och samtal om skönlitteratur har under många år diskuterats som ett viktigt komplement till biomedicinsk kunskap för professionsutbildningar inom vårdområdet. På läkarutbildningarna, både i Sverige och utomlands, används skönlitteratur för att stärka studenters professionsutveckling när det gäller känslomässig medvetenhet.

– Ett av de centrala lärandemålen för den svenska läkarutbildningen är att studenterna ska utveckla ett professionellt och empatiskt förhållningssätt till sina patienter, säger Anja Rydén Gramner som nyligen disputerat i pedagogik vid Linköpings universitet.

Känslomässigt engagemang

I sin avhandling Cold Heart, Warm Heart – On fiction, interaction and emotion in medical education har hon studerat vad som händer i läkarstudenternas och handledarnas samtal under litteraturseminarierna.

– Det som är väldigt tydligt i min data är att läkarstudenterna verkligen engagerar sig känslomässigt på olika sätt i skönlitteraturen. Det kan tyckas vara självklart, men eftersom skönlitteratursamtalens praktik, det som händer i interaktionen mellan studenter och handledare medan de pratar om litteratur, inte har studerats tidigare så har vi inte vetat att det sker eller hur det sker.

”Bidrar med ny kunskap”

Trots att skönlitteratur är ett relativt vanligt inslag på läkarutbildningar runt om i världen har de processer som pågår i fiktionsseminarier på läkarutbildningen inte har forskats om tidigare, varken i Sverige eller utomlands.

– Avhandlingen bidrar med ny kunskap. Tidigare studier utgår till övervägande del från en internationell kontext, och har fokuserat antingen på studenters utvärderingar av skönlitteraturinslag i deras utbildning eller på mätning av empati genom tester som gjorts före och efter moment med skönlitteratur, säger Anja Rydén Gramner.

Empatin minskar under utbildning

Avhandlingen kan även bidra till en mer nyanserad bild av tidigare forskning som visar att läkarstudenters empati minskar under läkarutbildningen, något som dock ifrågasätts på sina håll inom akademin eftersom dessa resultat varierar mellan länder och mellan grupper.

Skönlitteratursamtal har kommit som ett svar på att läkare och forskare generellt upplever att den medicinska vetenskapen gradvis har blivit mindre människocentrerad. 

– Skönlitteraturfokuset har nog till viss del kommit som ett svar på det, och som ett svar på att läkare och forskare generellt upplever att den medicinska vetenskapen gradvis har blivit mindre människocentrerad. Den anses ha blivit mer klinisk och nu handla mer om att lösa problem tidigt, spara tid och möta effektiviseringskrav.

Vikten av att stötta studenternas professionella och känslomässiga utveckling betonas av både läkarutbildare och forskare, och skönlitteratursamtalen kan vara ett sätt att nå det målet.

– Studenterna måste även rustas så att de kan hålla känslomässigt i sitt framtida yrke, då utbrändhet är ett stort problem bland läkare, säger Anja Rydén Gramner.

Karaktärer blir patienter

Resultaten i hennes avhandling bygger på 58 timmars ljud- och videoupptagningar från fiktionsseminarier på två läkarutbildningar i Sverige, där interaktionen har analyserats i detalj. Upplägget med de skönlitterära kurserna hon har filmat har varierat mellan tillfällena. Antalet deltagare har varierat i grupperna, ibland har studenterna fått läsa samma roman, ibland har de fått välja bok själva. Även antalet handledare har varierat men samtliga har varit läkare eller akademiker inom litteraturvetenskap eller inom tvärvetenskapliga områden.

Resultatet visar att både studenter och handledare ofta diskuterar karaktärer eller händelser i romaner eller filmer som om de vore fallstudier och fiktiva patienter. Detta kan leda till samtal om hur studenterna tror att de hade reagerat eller känt om karaktären var deras patient.

– Min studie visar att samtal om skönlitteratur kan hjälpa läkarstudenterna att få en förståelse för det emotionella arbete som läkarprofessionen innefattar. Och även hur en läkare på ett professionellt sätt kan hantera de känslomässiga utmaningar som yrket medför i mötet med patienter och anhöriga.

Kontakt Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll