27 januari 2023

I både Europa och USA ökar ojämlikheten i storstäderna. De som frodas mest i storstaden är de allra mest framgångsrika, medan stora delar av stadsbefolkningen får lite eller ingenting. Det visar en studie från Linköpings universitet som är publicerad i Nature Human Behaviour. Det innebär att de större städernas välstånd är helt beroende av ett fåtal framgångsrika individer.

Trottoar med människor.
En studie publicerad i Nature Human Behaviour visar att de flesta stadsbor utesluts från de socioekonomiska fördelarna med att bo i just storstaden.  iStock

Under de senaste åren har forskare från olika discipliner tydligt kunna se samband mellan städers storlek och deras genomsnittliga socioekonomiska aktivitet. I stora städer skapar fler sociala kopplingar, högre välstånd och mer innovationskraft per invånare ju större de blir. Men vad genomsnittet säger om staden stämmer inte alltid överens med verkligheten för de som bor i den.

– Det ekonomiska välståndet i större städer beror nästan helt på de extrema resultaten för ett fåtal framgångsrika. Om man ignorerar det här sambandet riskerar beslutsfattare att överskatta stadstillväxtens stabilitet. Särskilt i ljuset av den höga rörligheten bland urbana eliter och deras benägenhet att flytta dit pengarna finns, säger Marc Keuschnigg, biträdande professor vid Institutet för Analytisk Sociologi vid Linköping universitet och professor vid Institutet för sociologi vid Leipzigs universitet.

Social miljö spelar roll

I en studie publicerad i Nature Human Behaviour har forskarna analyserat så kallad geokodad mikrodata om sociala interaktioner och ekonomisk produktivitet i Sverige, Ryssland och USA. Resultaten visar att ojämlikheten mellan människor inom storstäderna är utbredd när det gäller inkomster och sociala kopplingar. De som gynnas mest är de redan mest framgångsrika och det är även de som bidrar i stor utsträckning till det genomsnittligt höga välståndet i storstäder.Porträttbild av man med glasögon.Marc Keuschnigg, biträdande professor vid Institutet för Analytisk Sociologi. Foto Verena Keuschnigg

Produktiviteten hos en person är starkt sammankopplad med de sociala miljöerna den befinner sig i. Mångfalden i storstäder är större än i mindre städer och därför är det också mer sannolikt att skickliga och specialiserade människor hittar andra vars kompetens kompletterar deras egen. Det fenomenet möjliggör högre produktivitetsnivåer och större inlärningsmöjligheter i större städer. Men de produktiva sociala miljöerna som storstäder erbjuder är inte tillgängliga för alla.

Rik blir rikare

Forskarna spårade 1,4 miljoner svenska löntagare över tid. Det visade sig att de som var framgångsrika i storstäder frodades i större utsträckning än framgångsrika individer i mindre städer. Det innebär att eliten i storstaden drog ifrån både de övriga invånarna i sin egen stad och de framgångsrika i mindre städer vilket skapar ojämlikhet både inom storstäder och mellan större och mindre städer.

Studien visar också att de som tjänar mest är mer benägna att lämna mindre städer för att flytta till de största städerna. Den oproportionerliga utvandringen av de mest framgångsrika individerna från mindre städer resulterar i en förstärkning. Det innebär att många av de mest lovande människorna i mindre folkrika regioner försvinner till större städer och skapar en "rik blir rikare"-process.

Sämre i storstaden för de flesta

De största städerna blomstrar för att de mest innovativa, sällskapliga och skickliga människorna bor där. Dessa extremvärden bidrar oproportionerligt mycket till stadens resultat menar forskarna.

– Urban forskning har till stor del fokuserat på genomsnittet för en stad. I den etablerade metoden undersöks endast en datapunkt per stad, till exempel genomsnittlig inkomst. Tidigare studier har haft fokus på medelvärden och förbisett de skarpa ojämlikheterna som finns inom städer i förutsägelser om hur urban tillväxt påverkar stadsbornas livskvalitet, säger Marc Keuschnigg.

När det gäller ojämlikhet inom storstäder, uppmärksammar studien att de flesta stadsbor delvis utesluts från de socioekonomiska fördelarna med att bo där. Deras livsstil, som skiljer sig från den urbana elitens, drar mindre nytta av det geografiska läget. När man tar hänsyn till levnadskostnaderna i större städer har många storstadsbor det faktiskt sämre jämfört med liknande människor som bor på mindre orter.

Studien har finansierat av Vetenskapsrådet.

Artikeln: Urban scaling laws arise from within-city inequalities, Martin Arvidsson, Niclas Lovsjö, Marc Keuschnigg. Nature Human Behaviour 2023 publicerad online 26 januari 2023 DOI: 10.1038/s41562-022-01509-1

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.

WASP utökas med initiativet AI for Science

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar WASP 70 miljoner kronor till ett nytt initiativ som ska främja användandet av AI-baserade metoder inom akademisk forskning i Sverige.