26 april 2023

Insamlade kläder som aldrig når de som fryser, pengar som fastnar på vägen eller chaufförer som varken vågar eller vill köra in i ett land i krig. Att säkerställa logistiken vid en humanitär insats är viktigt, för den är ofta både svår och dyr. Det berättar Gyöngyi Kovács, professor i Humanitär logistik vid Hanken School of Economics, Helsingfors, som var key note speaker vid Framtidens skadeplats 2023.

Talare i stor sal.

Framtidens skadeplats är en heldagskonferens som samlar forskare inom räddning- och respons, blåljuspraktiker, myndigheter, företag och andra samhällsaktörer inom ämnesområdet. Konferensen har anordnats sedan 2017 av CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid LiU.

Humanitär logistik i ett globalt perspektiv

Årets key note speaker var Gyöngyi Kovács, professor i humanitär logistik vid Hanken School of Economics, Helsingfors, Finland. Hennes forskning är fokuserad på globala humanitära behov, speciellt när det gäller logistiken kring detta. Enligt Gyöngyi Kovács behöver vi bli bättre på att försöka förutspå vilka behov som kommer att behövas nästa år och ännu längre fram i tiden. För att göra det behöver vi kartlägga vilka katastrofer som är ständigt återkommande, som exempelvis torka och jordbävningar, men även sådant som inträffar mer sporadiskt, som krig och pandemi.

En chaufför som kan, vågar och får transportera En forskare som heter Gyöngyi Kovács.Gyöngyi Kovács

Hon berättade om olika situationer där människor eller organisationer är snabba på att samla in saker som kläder och mat – men att insatsen sedan faller på att det inte finns någon möjlig transport till det drabbade området. Ett annat exempel kan vara säckar med kläder som körs till Ukrainas gräns och bara släpps där för att sedan bli förstörda av regn innan de når de behövande människorna. En annan viktig faktor är att både när det gäller krig och i en pandemi kan det vara svårt att hitta chaufförer som kan, vågar och får passera gränsen för att leverera sin last. 

– Många vill rädda liv, men hur gör vi det på ett vettigt sätt? Ibland behöver man fundera ett varv på hur man bäst kan hjälpa till. Kanske de behövande är i behov av kontanter istället för saker? Men då återstår frågan, hur ska dessa kontanter skickas? Mitt råd till dig som privatperson är att skänka till en etablerad organisation. Det kan vara svårt att göra en egen insats. Logistik är svårt och något som många glömmer bort att fundera över. Det kan kosta onödigt mycket pengar om privatpersoner, företag eller organisationer glömmer bort att planera logistiken innan de drar igång en insats, säger Gyöngyi Kovács.

Knyta kontakter och lyssna till korta föreläsningar

Framtidens skadeplats har späckat program och besökarna har flera föreläsningar att välja på. Efter key note speaker var dagen uppdelad i tre parallella spår som berörde allt från krisberedskap, teknik för skadeplats till efterforskning av försvunna.

Hjärtat av konferensen finner man i den stora utställningshallen där det går att knyta kontakter, lära sig mer om senaste forskningen och se och testa de senaste innovativa lösningarna inom området – exempelvis olika utryckningsfordonskörsimulatorer.

Några ord från en utställare och en besökare

"Det jag lär ut kan rädda liv"

Sara Ljungwald, Katastrofmedicinskt centrum (KMC

En deltagare testar att stoppar blödning.  

– Jo, kom igen nu dra åt hårdare, det här kan rädda liv och det är bra för dig att ha övat, ifall du någon gång behöver hjälpa till på riktigt, säger Sara Ljungwald som är på mässan för att visa hur man kan stoppa en blödning.

Hon har gett mig (Karin Midner) en tourniquet, ett hjälpmedel som ser ut som ett orange spännband med kardborre och en pinne. Jag har fäst den runt hennes arm och nu uppmanar hon mig att dra åt så hårt jag kan och sedan vrida den orange pinnen tre varv för att kunna spänna bandet ännu hårdare.

– Känns det som att ta blodtrycket? frågar jag. Det går trögt att vrida pinnen, och jag förstår att det här gör ont.

– Nej, det här är värre. Ofta får jag ett blåmärke på armen. Men det gör inget. Vrid på! Ett varv till kan du ta, säger Sara Ljungwald och jag ser att hennes hand börjar bli blek.

Jag fäster pinnen i sin hållare och på ett vitt band ska jag skriva vad klockan är, så ambulanspersonalen vet när tourniqueten sattes dit.

– Nu har jag ingen blodtillförsel till min hand, om du känner på min handled nu, så ska du inte känna någon puls där. Du har gjort ett bra jobb! Men nu börjar det kännas lite obehagligt, så spänn loss är du snäll, Säger Sara Ljungwald.

Med snabba fingrar befriar jag henne från "spännbandet". Det känns bra att jag fick testa att sätta en tourniquet på en mässa, nu vet jag hur man gör.

Fakta

Tourniquet är ett avsnörande förband som används för att stoppa allvarliga och massiva blödningar på en arm eller ett ben när ett vanligt tryckförband inte räcker till.

Nya lärdomar och ett bra nätverk

Elisabet Fransén, brandskyddsföreningen

Elisabet Fransén.Elisabet Fransén, brandskyddsföreningen.

– Det är första gången jag är här och hittills tycker jag att jag tycker att det är ett bra arrangemang. Jag har träffat människor från flera olika verksamheter som är intressanta för mig vilket gör att mitt närverk utökas. Det som är så bra med den här träffen är att många olika aktörer som jobbar inom olika delar av skadeplats samlas och vi har ett gemensamt intresse av att det ska bli bättre inom skadeplatsområdet.

– Jag har fått en inblick i hur vi kan jobba framåt och utveckla oss gemensamt inom olika områden. Runtom i landet jobbas det med CIP, (civil insatsperson) och det är något som både räddningstjänst och brandskyddsföreningen kommer att jobba med tillsammans. Det kommer ett pass senare i dag om det, och det är något som jag ser fram emot.

– Även AI är hett och stort just nu och det finns spännande föreläsningar inom det området på programmet, vilket jag tror kommer bidra som ett effektivt sätt att tillgängliggöra träning/övning utan att för den del ersätta praktisk övning.

– En föreläsning som var väldigt intressant var polisens arbete med att i digital miljö återskapa en brottsplats. Detta är en metod som jag tror att man kan använda i olycksutredningar över lag för att förstå och lära av händelser.

– Det är också spännande och roligt att de knyter ihop praktik och forskning. Forskning ska inte vara en hyllvärmare, utan den ska ut i praktiken och vise versa. Och jag tror att vi som besöker konferensen är intresserade av att ta del av forskningen.

Hallå där Erik Prytz, hur förlöpte årets konferens?

"Oerhört bra mötesplats för att skapa nätverk inom området"

Erik Prytz, biträdande professor vid Linköpings universitet

Framtidens Skadeplats 20 mars 2023 är genomförd, hur känns det? 

–  Det gick väldigt bra. Vi hade god planering och framförhållning och har väl inarbetade rutiner från föregående år, så hela konferensen löpte på väl under dagen. Det var en bra blandning besökare från både praktikerorganisationer som räddningstjänst och polis och från forskare inom akademin.

Kan du berätta om en eller ett par grejer som kändes extra lyckade?

– Vi hade ett brett program med många talare från olika hörn av Sverige och norden, som skickade in abstracts innan som vi också tryckte upp som proceedings.

–  Det kändes lite extra fint att ha ett ordentligt tryckt programblad, något som kommer leva kvar under längre tid än de presentationer vi haft tidigare år.

–  En annan grej är förstås den blandade publiken och de intressanta samtal som kommer från detta. Konferensen är ett oerhört bra tillfälle för att skapa ett nätverk mellan forskare, praktiker, myndigheter och företag inom området.

Erik Prytz föreläser vid framtidens skadeplats konferens.Erik Prytz, en av de ansvariga för konferensen. På bilden håller han en föreläsning om Projekt Säker Patientvård Under Transport (SPURT) i en av de mindre salarna på katastrofmedicinskt centrum.

Hur många var anmälda?

– Intresset var mycket stort, vi hade lite mer än 140 anmälda, vilket också är så många som lokalerna kan ta emot. Vi satte upp en väntelista inför konferensen, men tyvärr fick inte alla plats.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Orkester står utomhus med instrumenten i luften

Akademisk högtid med rymdfärd och Harry Potter

Årets akademiska högtid vid Linköpings universitet äger rum den 31 maj–1 juni. Den bjuder på hedersdoktorsföreläsningar med bland andra astronauten Marcus Wandt, en festkonsert med barnens värld som tema och en högtidlig ceremoni.

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Jennifer Chepkorir

Från fattigdom till självständighet och självförsörjning

På uppdrag av regeringen tillsammans med Sida, skapar Matematiska institutionen och Linköping universitet möjlighet till livsavgörande förändringar för individer och världen. Jennifer från Kenya är en av dem.