- Vi märkte en nedgång i antalet studentkontakter, när distansläget infördes. Vi tror att många tänkte att det var tillfälligt. Till hösten såg vi en ökning. De som söker sig till oss, gör det oftast för stress, nedstämdhet eller oro. Det är samma frågor som tidigare. Men så kommer omständigheterna fram, och de visar sig ofta vara kopplade till hur det är att sitta på hemmaplan och studera, säger Gunilla Johansson psykoterapeut.
På Studenthälsan finns olika kontaktpersoner och kompetenser för att möta studenter som behöver stöd. Verksamheten gjorde total omställning 2020, och slutade att träffa studenterna fysiskt.
- Först var det väldigt konstigt. Nu tycker jag att vi kan ha goda samtal med studenterna som söker sig till oss. Men självklart är det bättre att kunna träffas.
Hur tycker du att studenterna verkar hantera det nya läget?
- En del tycker att det är bättre. Men många tycker att det är svårt. Man tappar rutiner och motivation. Man blir isolerad. Inte minst de som kommer utifrån och som ska etablera nya kontakter i en ny stad får det svårt.
- Vi kan försöka att stötta dem. Se över vad de kan göra föra att hitta rutiner och i bästa fall hjälpa dem att hitta sin motivation. Det tycker jag är viktigt. Det är en ny utsatthet där man inte har sitt nätverk av kompisar, och kanske inte heller sin familj.
Har du något tips?
- Alla känner nog igen sig i att man kan bli passiv. Vi kanske inte ens gör det lilla vi kan. Ett digitalt samtal eller en promenad. Man behöver inte krångla till det men det kräver en annan ansträngning. På kort sikt är det kanske skönt att landa i soffan. Men på längre sikt kanske man ändå måste ta kontakter. Att höra av sig till någon studentkamrat, kanske.
Vad tror du att universitetet kan göra för sina studenter?
- Lärarna kan öppna föreläsningen med några enkla ord: ”Hur har ni det där ute?” Att se till så att de känner sig välkomnade. Kanske bekräfta att man förstår att det är tufft.
Har lärarna svårt för det här?
- Vi vet att många lärare gör väldigt mycket för sina studenter. Men jag tror att de också är stressade men att de även kan känna sig obekväma. Och att de inte tänker på att det betyder så mycket som det gör. Små, enkla öppningsfraser kan hjälpa. Man tror att det ska vara stort och krångligt men riktigt så behöver det inte vara.
Vad behöver Studenthälsan göra nu?
- Fortsätta att förmedla att Studenthälsan finns även i distansläge. Tröskeln till att kontakta oss behöver inte vara så hög. Så tidigt som möjligt, innan man känner sig allt för dålig. Vi behöver finnas med många sammanhang. Och fortsätta att bygga ut kontakten med studenterna, säger Gunilla Johansson.
På Studenthälsan finns olika kontaktpersoner och kompetenser för att möta studenter som behöver stöd. Verksamheten gjorde total omställning 2020, och slutade att träffa studenterna fysiskt.
- Först var det väldigt konstigt. Nu tycker jag att vi kan ha goda samtal med studenterna som söker sig till oss. Men självklart är det bättre att kunna träffas.
Hur tycker du att studenterna verkar hantera det nya läget?
- En del tycker att det är bättre. Men många tycker att det är svårt. Man tappar rutiner och motivation. Man blir isolerad. Inte minst de som kommer utifrån och som ska etablera nya kontakter i en ny stad får det svårt.
Alla känner nog igenOch vad kan ni hjälpa till med?
sig i att man kan bli passiv
- Vi kan försöka att stötta dem. Se över vad de kan göra föra att hitta rutiner och i bästa fall hjälpa dem att hitta sin motivation. Det tycker jag är viktigt. Det är en ny utsatthet där man inte har sitt nätverk av kompisar, och kanske inte heller sin familj.
Har du något tips?
- Alla känner nog igen sig i att man kan bli passiv. Vi kanske inte ens gör det lilla vi kan. Ett digitalt samtal eller en promenad. Man behöver inte krångla till det men det kräver en annan ansträngning. På kort sikt är det kanske skönt att landa i soffan. Men på längre sikt kanske man ändå måste ta kontakter. Att höra av sig till någon studentkamrat, kanske.
Vad tror du att universitetet kan göra för sina studenter?
- Lärarna kan öppna föreläsningen med några enkla ord: ”Hur har ni det där ute?” Att se till så att de känner sig välkomnade. Kanske bekräfta att man förstår att det är tufft.
Små, enklaDen sociala isoleringen är för många det allra svåraste, menar Gunilla Johansson. Därför är det viktigt för studenterna att känna sig inkluderade i ett sammanhang.
öppningsfraser
kan hjälpa
Har lärarna svårt för det här?
- Vi vet att många lärare gör väldigt mycket för sina studenter. Men jag tror att de också är stressade men att de även kan känna sig obekväma. Och att de inte tänker på att det betyder så mycket som det gör. Små, enkla öppningsfraser kan hjälpa. Man tror att det ska vara stort och krångligt men riktigt så behöver det inte vara.
Vad behöver Studenthälsan göra nu?
- Fortsätta att förmedla att Studenthälsan finns även i distansläge. Tröskeln till att kontakta oss behöver inte vara så hög. Så tidigt som möjligt, innan man känner sig allt för dålig. Vi behöver finnas med många sammanhang. Och fortsätta att bygga ut kontakten med studenterna, säger Gunilla Johansson.
