- Det har varit en jättestor omställning för medarbetare och studenter. Mest trist är det nog för studenterna, som kanske sökte sig hit för att Linköping är ett campus-universitet. Även om jag tycker att den stora studentmottagningen, Kalas, gick över förväntan i digital form, säger Jan-Ingvar Jönsson.
Foto Charlotte PerhammarNär rektorn får frågan om vad han tycker om omställningen så tar han ett djupt andetag först, men han svarar kvickt utan att glömma någon.
- Det har nog varit jobbigt för alla 4 000 medarbetare och för våra studenter. Jag vill tacka alla för deras insatser, stor som små. Många har bidragit till att det trots allt har fungerat.
Didacticum som är LiU:s organisation för internutbildning i till exempel digitala verktyg, fick tillsammans med IT-avdelningen den LiU-interna utmärkelsen ”Årets team”.
- Den ges normalt till mindre team, men i år så tyckte vi i juryn att de här har bidragit med så mycket för hela LiU:s utveckling att det inte var någon tvekan. Vi gjorde bedömningen att de har skött det här förnämligt. Tentamensservice-enheten fick ett särskilt omnämnande. En annan grupp som ska ha en eloge är lokalvårdarna, som är på plats varje dag.
Hur har omställningen fungerat?
- Krisen har överrumplat oss. Men kanske inte så mycket som vi trodde först. Vi har haft bra dialoger med studentkårerna. De har bättre inblick i hur studenterna mår. Krisledningen har varit A och O. Men jag tror också att vi har kunnat ta hand om verksamhetsnära, praktiska frågor. Hur många man ska vara i labbet och liknande.
Hur tror du att man påverkas av det här läget?
- Distansläge är kanske inte optimalt för att utvecklas som medarbetare, även om man kan säkert utnyttja tiden väl hemma. Men det blir mycket verksamhetsfokus, mycket som handlar om helheten, om att vara plikttrogen och ta sitt ansvar. Det är jätteviktigt. Men att utvecklas som person, ta lärdom av andra … jag tror inte att det går lika bra på Zoom. Man missar samvaron, och det där mötet i fikarummet.
Det här utvecklar sig
så oförutsägbart
LiU har direktkontakt med smittskyddsansvariga i regionen, länsstyrelsen och kommunerna. De snabba vändningarna har påverkat alla.
- Känslomässigt är det väldigt jobbigt att göra alla de här dragen och se till så att allt fungerar väl. Prefekter och avdelningschefer har gjort ett bra jobb.
Hur är det att stänga ett universitet?
- Stängning är inte rätt ord. Men det mesta sker ju på distans, bara det nödvändigaste är i gång på plats. Så det är förstås fruktansvärt trist.
Gillar begreppet
Vilken är den största utmaningen?
- Det här utvecklar sig så oförutsägbart. Jag vet att många studenter och lärare vill ha en långsiktig planering. Men vi har bestämt oss för att hålla fram till sista juni. Sedan får vi förhoppningsvis öppna upp lite mer till höstterminen.
Kan man börja tala om att LiU har ett femte campus, ett digitalt campus?
- Vi har sedan tidigare ett uppdrag att ställa om till ett digitalt campus. Ska vi ta hand om det livslånga lärandet och vara ett öppet universitet så måste vi hitta andra former. Det kanske är ok att prata om ett femte campus. På ett sätt gillar jag begreppet. Men å andra sidan tror jag mer på hybrid-utbildningar, där man fortfarandet är på campus vissa tillfällen.
Då blir ett femte, digitalt
campus ett viktigt komplement
Hela högskole- och universitetssektorn lider av krisen med covid-19. LiU har en djupt rotad profil som campusuniversitet, där studentlivet bygger på att studenterna är på plats.
- Vet man att all undervisning eller majoriteten av undervisningen sker på distans så är vår campusprofil kanske inte ett lika starkt argument. Då blir ett femte, digitalt campus ett viktigt komplement.
Fördelar
Krisen kan också ha fört med sig fördelar. Jan-Ingvar Jönsson beskriver att många lärare sannolikt har fått fundera över sina föreläsningar, på om de håller i digitalt format, och kanske även se över innehållet.
- Jag har själv varit lärare i många år, som terminsansvarig på läkarprogrammet i Linköping och som studierektor Lund. Jag tror att jag har varit en omtyckt föreläsare. Men när man har hållit en föreläsning i tio år och tycker att den fungerar, så utvecklar man den kanske inte. Det är synd, för all pedagogik behöver utvecklas.
Hur menar du?
- Man kanske kommer närmare studenterna på ett sätt. Att diskutera med sina studenter är kul. Att inte bara ta sin pärm och gå i väg efter föreläsningen. Att man som föreläsare avslutar med att säga: ”Nu står jag till förfogande på chatten två timmar efteråt", till exempel.
En sak som bekymrar Jan-Ingvar Jönsson är att antalet disciplinära ärenden har ökat. Det gäller fusk vid examinationer.
- Det är både olyckligt och allvarligt. Det finns en stor oro bland lärarna kring examinationerna. Sannolikt kommer det att leda till att en del av examinationerna kommer att ha ett system av kameraövervakning.
Det är inte
kamratligt
Han understryker att de som fuskar tar en stor risk.
- Jag förstår att man är under stress. Men jag förstår inte varför man chansar. Jag tycker att man ska känna stolthet för sin utbildning och inte hålla på med sådant. Det är inte kamratligt.
Vilka stora beslut har varit svåra att fatta kring coronakrisen?
- Jag kommer att tänka på tre svåra beslut. På hösten när vi fick ändra oss om att låta förstaårsstudenterna plugga på campus. Och så var det när vi införde pandeminivåer och insåg att vi måste gå upp ett steg och ha distansläge först halva vårterminen, och nu hela. För mig som rektor är det också tråkigt att ställa in den akademiska högtiden. Det är en fin ceremoni för professorer och doktorer.
Fokus på forskning
Under det här första året med pandemin har mycket kretsat kring undervisning och studenterna. Nu behöver man lägga mer fokus på forskningsverksamheten:
- Vi måste bevaka hur detta påverkar forskningen och forskarna. Finns det projekt som inte kommer någonstans? Hur påverkas våra unga forskare, doktorander och postdocs? Vad gör man om man har visstidstjänster där klockan tickar och man inte kan genomföra projekten.
Vad finns det för förståelse för coronakrisen hos finansiärerna?
- De externa är lyhörda, som Vetenskapsrådet och privata stiftelser. De har sagt att man förlänger bidragsperioden med ett år. Sedan tror jag att de är generösa om man söker förlängd dispositionstid om man har bra förklaringar. Vår uppdragsgivare, staten, har inte varit lika lyhörd. Det handlar till exempel om anslag som utbetalats på ett sätt att de bara kan användas under ett år.
Sedan understryker han att utmaningen inte ligger hos finansiärerna.
- Nej, den ligger lokalt. Vi måste diskutera hur vi ska klara detta. Om doktoranderna inte blir klara i tid får man diskutera alternativa lösningar. Kanske öppna upp för förlängning. Det blir enskilda bedömningar och frågor om finansiering förstås. Något som måste beaktas från handledarna, institutionerna och fakulteterna.
Helen Dannetun lägger rektorskedjan runt Jan-Ingvar Jönssons hals. Foto Magnus Johansson
Minskat resande på LiU
Jan-Ingvar Jönsson gör bedömningen att det ännu är svårt att se alla effekter av corona-krisen. Men det finns några tydliga. Som att människor möts mer digitalt, både för lokala möten och möten på längre avstånd.
Dags för en
uttalad policy
- Nu kan det vara dags för en uttalad policy om att vi ska resa mindre, i stället för en rekommendation. Väldigt mycket kan ske digitalt i stället. Konferenser är bra för att skapa nätverk. Men om man redan har etablerade nätverk, måste man verkligen åka dit? Man kanske ska ha fler ”mellanmöten” som är digitala i stället.
Måste man inte ses på plats?
- Det är både kostsamt och sliter på klimatet. Jag har själv i mina tidigare uppdrag rest mycket till London, Bryssel, Paris och Berlin. Jag tror att det finns möten man kan lösa på distans.
Rektors installation
År 2020 var speciellt även för Jan-Ingvar Jönsson personligen. Det var året då han installerades som rektor vid Linköpings universitet.
- Det har varit tråkigt för mig som rektor att tillträda under en pandemi, givetvis. Jag hade inställningen att jag ska vara tillgänglig och synas. Jag hade väntat mig att kunna gå runt i verksamheterna. Se på all intressant forskning, träffa studenterna och kårerna. Men jag tycker ändå att jag är igenkänd och att det har fungerat.
