En ny rapport framtagen gemensamt av Sveriges universitets innovationskontor sammanställer statistik om aktiebolag med ursprung i akademin. Siffrorna visar att svenska universitet är en kraftfull motor i innovationssystemet.
– Varje dag omvandlar forskare och studenter vid våra lärosäten lovande idéer till nydanande lösningar som driver Sverige framåt. De skapar innovationer som löser verkliga problem – från cancerbehandlingar som räddar liv till klimatteknologi som säkrar vår framtid, säger Niclas Nilsson, innovationsansvarig vid Lunds universitet och en av rapportförfattarna.
Här är några nyckeltal:
• Fler än 2 500 nya bolag – i snitt 180 per år, med en tydlig uppgång de senaste åren
• 9 376 arbetstillfällen 2023 – mer än fördubblat sedan 2019
• 17,7 miljarder kronors omsättning 2023 – en ökning med 220 procent på fyra år
• 4,4 miljarder kronor i skatteintäkter 2023 – direkt avkastning till samhället
Siffrorna omfattar inte samtliga företag som startats utanför innovationskontorens stöd, eller företag som förvärvats, fusionerats eller grundats före 2010, vilket innebär att omfattningen och effekterna av lärosätenas innovationsutveckling kan vara större än vad som framkommer i rapporten.
• Har grundats av forskare, studenter eller universitetsanknuten personal
• Bygger på forskningsresultat och akademisk kunskap
• Har i de flesta fall fått stöd från innovationskontor
• Förblir aktiva under ursprungligt organisationsnummer
En betydande andel av bolagen representerar så kallad deeptech – avancerad teknologi baserad på forskningsgenombrott, som kvantteknologi, bioteknik, AI och avancerade material.
– Dessa bolag har stor potential att omforma hela branscher och stärka både Sveriges och Europas strategiska konkurrenskraft, säger Lisa Ericsson, chef för KTH Innovation.
– Men potentialen är långt ifrån uttömd. Med rätt stöd och strategisk satsning kan svenska universitet skapa ännu mer tillväxt och samhällsnytta. För att realisera denna potential krävs fortsatt dialog mellan akademi, näringsliv och beslutsfattare och en långsiktig vision för Sveriges innovationskraft.
Med Almedalsveckan i antågande släpps rapporten i rätt tid – när politiker och beslutsfattare samlas för att diskutera framtidsfrågor för Sverige. Flera representanter från Sveriges universitets innovationskontor deltar för att lyfta rapportens insikter om akademins roll i innovationssystemet.
– Vi hoppas att fler får upp ögonen för den potential som finns vid svenska lärosäten – inte bara som kunskapsproducenter, utan som aktiva aktörer i ett växande innovationssystem. Genom att synliggöra data och internationella jämförelser vill vi bidra till en mer faktabaserad diskussion om hur Sverige kan stärka sin position som innovationsnation, avslutar Lisa Ericsson.
– Varje dag omvandlar forskare och studenter vid våra lärosäten lovande idéer till nydanande lösningar som driver Sverige framåt. De skapar innovationer som löser verkliga problem – från cancerbehandlingar som räddar liv till klimatteknologi som säkrar vår framtid, säger Niclas Nilsson, innovationsansvarig vid Lunds universitet och en av rapportförfattarna.
Här är några nyckeltal:
• Fler än 2 500 nya bolag – i snitt 180 per år, med en tydlig uppgång de senaste åren
• 9 376 arbetstillfällen 2023 – mer än fördubblat sedan 2019
• 17,7 miljarder kronors omsättning 2023 – en ökning med 220 procent på fyra år
• 4,4 miljarder kronor i skatteintäkter 2023 – direkt avkastning till samhället
Siffrorna omfattar inte samtliga företag som startats utanför innovationskontorens stöd, eller företag som förvärvats, fusionerats eller grundats före 2010, vilket innebär att omfattningen och effekterna av lärosätenas innovationsutveckling kan vara större än vad som framkommer i rapporten.
Avancerad forskning kan lösa stora problem
Bolagen i rapporten har flera saker gemensamt:• Har grundats av forskare, studenter eller universitetsanknuten personal
• Bygger på forskningsresultat och akademisk kunskap
• Har i de flesta fall fått stöd från innovationskontor
• Förblir aktiva under ursprungligt organisationsnummer
En betydande andel av bolagen representerar så kallad deeptech – avancerad teknologi baserad på forskningsgenombrott, som kvantteknologi, bioteknik, AI och avancerade material.
– Dessa bolag har stor potential att omforma hela branscher och stärka både Sveriges och Europas strategiska konkurrenskraft, säger Lisa Ericsson, chef för KTH Innovation.
Sveriges universitet levererar resultat
Svenska lärosäten driver innovation som skapar arbetstillfällen, genererar skatteintäkter och stärker landets konkurrenskraft. Med över 2 500 nya företag, nästan 10 000 arbetstillfällen och miljarder i ekonomisk aktivitet har universiteten en central roll för Sveriges tillväxt, konstaterar Malin Graffner Nordberg vid Uppsala universitets innovationskontor.– Men potentialen är långt ifrån uttömd. Med rätt stöd och strategisk satsning kan svenska universitet skapa ännu mer tillväxt och samhällsnytta. För att realisera denna potential krävs fortsatt dialog mellan akademi, näringsliv och beslutsfattare och en långsiktig vision för Sveriges innovationskraft.
Med Almedalsveckan i antågande släpps rapporten i rätt tid – när politiker och beslutsfattare samlas för att diskutera framtidsfrågor för Sverige. Flera representanter från Sveriges universitets innovationskontor deltar för att lyfta rapportens insikter om akademins roll i innovationssystemet.
– Vi hoppas att fler får upp ögonen för den potential som finns vid svenska lärosäten – inte bara som kunskapsproducenter, utan som aktiva aktörer i ett växande innovationssystem. Genom att synliggöra data och internationella jämförelser vill vi bidra till en mer faktabaserad diskussion om hur Sverige kan stärka sin position som innovationsnation, avslutar Lisa Ericsson.
