Thomas Bull föreläste om oredlighet i forskning

Vad är god forskningssed och var går gränsen för vad som är plagiat? Det var några av de frågor justitieråd Thomas Bull lyfte när han föreläste i kursen Rättsvetenskaplig etik. Under en timme satte han ljus på etikfrågor och oredlighet i forskning. Hur kan Linköpings universitet verka för god forskningssed? Thomas Bull ger oss svaren.

Thomas Bull Thomas Bull är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och ordförande för Nämnden för prövning och oredlighet i forskning. Micke Lundström

Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, var inbjuden till kursen Rättsvetenskaplig etik den 14 januari för att ge forskarstuderande och lärare värdefulla insikter i forskningsetiska frågor.

Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning trädde i kraft 1 januari 2020. Samtidigt tillsattes Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) för att pröva frågor enligt denna lag. Thomas Bull är ordförande för nämnden.

Föreläsningen handlade till stor del om Npof och dess verksamhet. Dels vad nämnden är och hur den är organiserad, dels hur ärenden kommer dit och hur nämnden tar sig an ärenden.

– Jag berättade också om den nya lagstiftningen, som nämnden ska tillämpa. Att ha kunskap om lagen är naturligtvis av vikt för forskare, som förhoppningsvis inte ska hamna i nämnden, säger Thomas Bull.

I slutet av föreläsningen diskuterades olika frågor kring god forskningssed. Frågan om vad som är, och inte är, plagiat kom upp. Var går gränserna? Föreläsningen gavs på distans till en aktiv grupp som ställde många frågor.

Oredlighet i forskning

Definition

En allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.

Källa: Npof

Tio frågor till Thomas Bull

1. Kan du berätta mer om den nya lagen?

Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning trädde i kraft 1 januari 2020. Lagen är en efterbörd av den så kallade Macchiariniaffären. Innan den här lagen fanns hade varje lärosäte eller forskningsinstitution i Sverige ett eget ansvar för att utreda och gå till botten med olika anklagelser av forskningsfusk. Numera är det Npof som prövar frågor enligt denna lag.

2. Vad är Nämnden för prövning och oredlighet i forskning (Npof)?

– Npof är en central, nationell myndighet, som inrättades för två år sedan när den nya lagen trädde i kraft. Nämnden är en fristående aktör som utreder och beslutar. Om det skulle uppkomma misstankar om förseelser mot god forskningssed vid ett lärosäte överlämnas ärendet till Npof, som gör en prövning. Nämnden består av 11 ledamöter inklusive mig som ordförande. Jag har en bakgrund inom universitetsvärlden och de andra ledamöterna är aktiva forskare vid olika universitet. Här finns flera forskningsfält representerade.

3. Hur arbetar Npof? Kan du ge några exempel på ärenden som nämnden har prövat?

– Npof tar emot ärenden från olika lärosätena och forskningshuvudmän. Vi gör utredningar som kan handla om att ta in yttranden från sakkunniga och att låta de anklagade forskarna ge sin bild. Så småningom när materialet är fullödigt fattar nämnden beslut om att fria eller fälla. De flesta besluten är friande. Förra året fattade vi 25 beslut, 21 av dem var friande.

– De ärenden vi prövar kan handla om alla möjliga saker. De vanligaste frågorna gäller manipulation av bilder, ofta publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Visst förekommer fel av misstag, men ofta är felen inte en slump utan snarare en medveten handling. Det förekommer också ärenden som jurister kanske är mer berörda av: att plagiera och stjäla texter eller annat material för att sedan publicerat det så att det ser ut att vara personens egna texter och material.

4. Hur definieras god forskningssed?

– Det finns flera definitioner av god forskningssed, många av dem hittar du i olika internationella dokument. Det är ganska etablerade saker, som egentligen inte är så svåra om man tänker efter. Det är sunt förnuft. Jag hänvisar ofta till Vetenskapsrådets rapport God forskningssed.

– I viss utsträckning kan god forskningssed vara ett flytande begrepp. Jämför till exempel en medicinare med en litteraturvetare. De forskar på ganska olika sätt och har olika problem de ställs inför. Den ena forskaren kanske utför experiment på biologiskt material medan den andra forskaren sysslar med dokument eller intervjuer.

5. Har medvetenheten och intresset för vad som är god forskningssed förändrats det senaste året? 

– Det är svårt för mig att svara på. Men det är en skyldighet för oss i nämnden att fråga alla lärosäten och forskningshuvudmän vilka ärenden de har haft. På det sättet har lagen skapat incitament för lärosäten att mer kontinuerligt följa upp frågor om god forskningssed och eventuella avvikelser. Det är tänkt att lagen ska leda till att strukturer och rutiner skapas kring dessa frågor, så att de blir en naturlig del av forskningsverksamheten. Jag tror att lagen har bidragit till att öka medvetenheten, även om intresset för god forskningssed nog finns naturligt hos de flesta forskare. Det är möjligt att lagen gör att det nu finns ett visst tvång bakom intresset.

6. Vilket ansvar har den individuella forskaren jämfört med institutionen/lärosätet?

– Det som är nytt med lagen är att den så tydligt poängterar den enskilde forskarens ansvar. Det är Npof:s uppdrag att utkräva, eller i varje fall konstatera, att det finns ett sådant ansvar. Men det är förstås både individen och de som företräder universiteten (institutioner, prefekter och så vidare) som har ansvar, dock på olika sätt. En forskare kan inte komma undan med att säga: "Jag fick så dålig utbildning i god forskningssed så jag visste inte att jag inte fick plagiera". Forskaren kan inte skylla ifrån sig: "Där tog inte lärosätet sitt ansvar, så jag går fri". Alla har ett ansvar. Skulle ett lärosäte brista i sitt ansvar och missköta sina förpliktelser enligt lag hanteras det i dialog med Utbildningsdepartementet och regeringen i stort. Det blir en annan hantering än om ärendet gäller den enskilde forskaren.

7. Vad ryms mer inom begreppet god forskningssed än att forskningen ska vara fri från fabricering, förfalskning och plagiering?

– Där ryms en hel del andra saker, som hänger ihop med ledorden transparens, ärlighet och tillförlitlighet. Det dyker ibland upp ärenden som tangerar ett oetiskt förhållningssätt. Medförfattarskap är ett exempel. Forskargrupper kan bli osams om vem som ska få stå som medförfattare på en publikation. Det är ett brott mot god forskningssed att inte ge utrymme för dem som har som varit med och bidragit. Det förekommer också att personer får ha med sitt namn utan att ha bidragit överhuvudtaget, vilket inte heller är förenligt med god forskningssed. Det finns också regler för hur forskaren ska dokumentera exempelvis metoder och undersökningar. Underlag och datakällor måste hanteras på rätt sätt. Om det inte går att kontrollera hur forskningen har gått till är det ett brott mot god forskningssed. Det finns ett flertal förseelser mot god forskningssed som inte handlar om fabricering, förfalskning eller plagiering.

8. Vilken är relationen mellan lärosätens disciplinnämnder och Npof? 

– Vi har inga formella relationer. Disciplinnämnden vid lärosätet avgör, tillsammans med rektor, om det är en fråga som ska stanna hos dem eller om ärendet ska lämnas över till Npof. I och med att lagen är ny har det ibland varit lite oklara gränsdragningar, men det har fungerat väl enligt min erfarenhet. Sedan har lärosätenas disciplinnämnder andra uppgifter som Npof inte har något att göra med. 

9. Etikprövning är något som diskuteras en del, vilken är relationen mellan Etikprövningsmyndigheten och Npof?

– Npof har egentligen ganska lite att göra med Etikprövningsmyndigheten. En viktig del av den goda forskningsseden är att ha de tillstånd som behövs, och det är Etikprövningsmyndigheten som prövar de frågorna. Etikprövningsmyndigheten är värdmyndighet för Npof, men det innebär egentligen bara att vi finns i deras lokaler.

10. Hur kan LiU (och andra lärosäten) jobba aktivt för att verka för god forskningssed inom alla vetenskapsområden?

– Det finns inga trollspön, utan det handlar om kunskap och utbildning. Det är naturligtvis också en fråga om attityder. Det har betydelse hur seniora forskare agerar, hur de leder sina forskargrupper och handleder sina doktorander. Det handlar om vilka signaler de skickar, men även om meritering och tjänstetillsättningar, och om vad som är betydelsefullt för den enskilde forskaren som vill fortsätta med forskning. Det är viktigt att förstå att var och en har ett eget ansvar att känna till och följa lagen.

– En bidragande orsak till att människor sysslar med forskningsfusk är troligen de tuffa krav som gäller inom den akademiska karriären. Den här typen av omoraliska beteenden beror ofta på att människor känner stor press. De kan ha hamnat i tidsnöd eller så klarar de kanske inte av att leva upp till bilden av att vara en begåvad och framgångsrik forskare. Om forskningsresultaten inte blir så som forskaren önskade kan frestelsen att ta till fusk bli stark, helst om upptäcktsrisken är låg. Detta är förstås förkastligt. Själva forskningsprocessen i sig kan du lära dig mycket av även om forskningsresultaten inte blev som du önskade. Jag tycker att vi ska se på forskarutbildningen och det ung forskare gör som ett körkort. Det viktiga är att lära sig metoder och förhållningssätt i stället för att fokusera på forskningsresultaten.

– Tyvärr finns det en industri internationellt som sysslar med lågkvalitativ och fejkad forskning. Det går att köpa fejkade vetenskapliga artiklar, så kallade ”Predatory scientific journals", för mellan 1.000 och 10.000 kr. Detta är en sorts plagiering som ibland är ganska sofistikerad och svår att upptäcka eftersom tiotusentals vetenskapsartiklar publiceras varje vecka. Även om detta fusk är en internationell företeelse vore det naivt att tro att det inte förekommer någon svensk i de här sammanhangen. Det är jag rätt övertygad om att det gör.

– Förra våren genomförde Npof tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund en konferens om forskningsetiska frågor. Under konferensen tog vi upp de utmaningar forskare och den goda forskningsseden ställs inför i den moderna, digitala miljön. Vi hoppas kunna återupprepa konferensen, men frågorna måste fortsätta att diskuteras i olika forum och seminarier. Npof:s årsrapport är tänkt att fungera lite som en väckarklocka. Titta i den och upptäck att universiteten agerar på olika sätt. Kanske vi kan lära lite av varandra.

Relaterat innehåll

Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

Lagen innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed. Lagen innehåller också bestämmelser om förfarandet vid prövning av frågor om oredlighet i forskning.

Läs mer om lagen

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof)

Npof:s uppgift är att pröva ärenden om oredlighet i forskning. Vision: ”Alla ska kunna lita på svensk forskning. Därför ska varje forskare följa god forskningssed och misstankar om oredlighet prövas på ett rättssäkert, transparent och tydligt sätt”.

Årsrapport (pdf)

Läs mer om Npof

Etikprövningsmyndigheten

Myndighetens uppdrag är att värna människan i forskningen. De gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.

Läs mer om Etikprövningsmyndigheten

Om kursen

Organisation

Senaste nytt från LiU