Thomas Bull föreläste om oredlighet i forskning

Vad är god forskningssed och var går gränsen för vad som är plagiat? Det var några av de frågor justitieråd Thomas Bull lyfte när han föreläste i kursen Rättsvetenskaplig etik. Under en timme satte han ljus på etikfrågor och oredlighet i forskning. Hur kan Linköpings universitet verka för god forskningssed? Thomas Bull ger oss svaren.

Thomas Bull Thomas Bull är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och ordförande för Nämnden för prövning och oredlighet i forskning. Micke Lundström

Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, var inbjuden till kursen Rättsvetenskaplig etik den 14 januari för att ge forskarstuderande och lärare värdefulla insikter i forskningsetiska frågor.

Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning trädde i kraft 1 januari 2020. Samtidigt tillsattes Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) för att pröva frågor enligt denna lag. Thomas Bull är ordförande för nämnden.

Föreläsningen handlade till stor del om Npof och dess verksamhet. Dels vad nämnden är och hur den är organiserad, dels hur ärenden kommer dit och hur nämnden tar sig an ärenden.

– Jag berättade också om den nya lagstiftningen, som nämnden ska tillämpa. Att ha kunskap om lagen är naturligtvis av vikt för forskare, som förhoppningsvis inte ska hamna i nämnden, säger Thomas Bull.

I slutet av föreläsningen diskuterades olika frågor kring god forskningssed. Frågan om vad som är, och inte är, plagiat kom upp. Var går gränserna? Föreläsningen gavs på distans till en aktiv grupp som ställde många frågor.

Oredlighet i forskning Visa/dölj innehåll

Definition

En allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.

Källa: Npof

Tio frågor till Thomas Bull Visa/dölj innehåll

1. Kan du berätta mer om den nya lagen?

2. Vad är Nämnden för prövning och oredlighet i forskning (Npof)?

3. Hur arbetar Npof? Kan du ge några exempel på ärenden som nämnden har prövat?

4. Hur definieras god forskningssed?

5. Har medvetenheten och intresset för vad som är god forskningssed förändrats det senaste året? 

6. Vilket ansvar har den individuella forskaren jämfört med institutionen/lärosätet?

7. Vad ryms mer inom begreppet god forskningssed än att forskningen ska vara fri från fabricering, förfalskning och plagiering?

8. Vilken är relationen mellan lärosätens disciplinnämnder och Npof? 

9. Etikprövning är något som diskuteras en del, vilken är relationen mellan Etikprövningsmyndigheten och Npof?

10. Hur kan LiU (och andra lärosäten) jobba aktivt för att verka för god forskningssed inom alla vetenskapsområden?

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll

Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

Lagen innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed. Lagen innehåller också bestämmelser om förfarandet vid prövning av frågor om oredlighet i forskning.

Läs mer om lagen

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof)

Npof:s uppgift är att pröva ärenden om oredlighet i forskning. Vision: ”Alla ska kunna lita på svensk forskning. Därför ska varje forskare följa god forskningssed och misstankar om oredlighet prövas på ett rättssäkert, transparent och tydligt sätt”.

Årsrapport (pdf)

Läs mer om Npof

Etikprövningsmyndigheten

Myndighetens uppdrag är att värna människan i forskningen. De gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.

Läs mer om Etikprövningsmyndigheten

Om kursen Visa/dölj innehåll

Organisation Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll