21 november 2023

Azadé Azad är forskare i psykologi och legitimerad lärare och har alltid intresserat sig för barn och ungas livsvillkor. På Barnafridskonferensen 2024 kommer Azadé att föreläsa om utvecklingspsykologiska aspekter av brottslighet, med fokus på tonårstjejers kriminella beteenden.

Ung kvinna sett bakifrån, mörk bakgrund

Azadé Azad är forskare i psykologi och legitimerad lärare och jobbar dels som forskare på Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, dels som forskningsledare vid Statens institutionsstyrelse. Azadé Azad har alltid intresserat sig för barn och ungas livsvillkor och har både privat såväl som professionellt engagerat sig i arbetet med dessa frågor på olika sätt. En aspekt av hennes forskning har varit unga kvinnor och flickors normbrytande beteende, däribland tjejer som begår brott.

På Barnafridskonferensen 2024 kommer Azadé att föreläsa om utvecklingspsykologiska aspekter av brottslighet, med fokus på tonårstjejers kriminella beteenden. Föreläsningen bygger på tidigare resultat från ett projekt som rör dömda tjejer och utmaningar som de upplever i interpersonella relationer, däribland familj, vänner och skola, samt från ett pågående longitudinellt projekt om hur identitetsutveckling och vägarna in och ut ur brottslighet hänger samman hos tonårstjejer.

 

Vi ställde tre frågor till Azadé om hennes forskning

Hur kommer det sig att du valt att bedriva forskning inom området? (Unga kvinnor med begränsad brottslighet)

- Just ungdomstiden är särskilt intressant för att den är en sån transcendent period där människor formar och formas till olika versioner av sitt kommande jag. Just tjejer som begår brott intresserar mig för att det är en understuderad grupp, där forskningen främst fokuserat på män och pojkar och att vi därför vet mycket mindre om tjejers och kvinnors vägar in och ut ur brott men också hur tjejers brottslighet påverkar andra delar av livet. Fältet intresserar mig också för att tjejer som begår brott, utöver att bryta mot samhällsnormen av laglydighet också bryter mot sociala förväntningar och normer av hur en tjej ”ska” bete sig, säger Azade Azad.

 

Vilka är de utmaningar som tjejerna med begränsad kriminalitet upplever i samband med familj, kamrater och skola?

- Gruppen är heterogen och det är svårt att uttala sig om generella behov eftersom det finns stora variationer inom gruppen, men utifrån de resultat jag har sett i min avhandling är det framförallt skolan som tycks vara en utmaning. Utmaning i den mån att en stor andel går ut med ofullständiga betyg från grund- såväl som gymnasieskola, eller att de saknar behörighet till vidare studier eller att de har hoppat av skolan. De behöver alltså få hjälp med sin utbildning, och det som är positivt i sammanhanget är att motivationen och viljan att fullfölja en utbildning finns, men på grund av olika anledningar, som jag inte kan se baserat på mina resultat, har de svårt att få skolan att funka. Här behövs det alltså stöd och hjälp för gruppen.

 

Vilka är de främsta skyddsfaktorerna till att kriminaliteten blir begränsad och ej fortsätter?

- Det är svårt att generalisera resultaten till den stora gruppen men när jag har frågat tjejerna vad de själva anser att behöver och vad de tror kommer förhindra att de fortsätter att begå brott har just vikten av att sluta umgås med kompisar som begår brott nämnts, och i de studier vi gör just nu, där vi tittar på identitetsutveckling och relationen till vägar in och ut ur brott över tid, ser vi också att de anger att sociala relationer är av betydelse. Både i bemärkelsen att ha prosociala vänner men också genom att inte vilja göra andra så som familjen besvikna.

Ta del av Barnafridskonferensens program och anmäl dig här. 


Barnafridskonferensen 2024

Senaste nytt från LiU

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Gröna lampor på baksidan av en superdator.

Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

Värdavtalet mellan NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.